Bakgrund: Omsorgssvikt mot barn är ett globalt problem. Omsorgssvikt under barndomen ger i många fall konsekvenser hela livet, framförallt i form av psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att bedöma barns hälsa och utveckling samt identifiera riskfaktorer.  Motiv: Tidigare studier visar att barnhälsovårdssjuksköterskor upplever det utmanande att identifiera och anmäla när barn får bristande omsorg därför kan det finnas ett intresse att belysa dessa erfarenheter i ljuset av ett systematiskt bedömningsinstrument. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att oroa sig för att barn får bristande omsorg. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor från två familjecentraler och tre barnavårdscentraler i norra Sverige deltog. Data samlades in genom kombinerade intervjutekniker, narrativ, “think-aloud” och reflekterande. Datan analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I analysen framträdde fyra kategorier och ett övergripande tema, att göra sig uppmärksam vilket innebar att det upplevdes ansvarsfullt med risk att missa att barn far illa. Intuition och kunskap medförde att de anade oråd. De försökte bedöma barnets situation genom att försöka ta reda på mer information och ta hjälp av andra. Erfarenhet och ett systematiskt bedömningsinstrument upplevdes underlätta bedömningen. De agerade genom att själva försöka stödja familjerna eller anmäla till socialtjänsten. Orosanmälan kunde väcka känslor och det fanns en ovisshet hur de skulle agera. De blev känslomässigt berörda i mötet med familjerna och beskrev en känsla av att det inte är lönt vilket ledde till att det var svårt att lämna bakom sig. Konklusion: Att möta barn som får bristande omsorg är en svår uppgift för sjuksköterskorna men ett systematiskt bedömningsinstrument kan vara till hjälp i bedömningen. / Background: Child maltreatment is a global problem. The most common consequence of maltreatment is mental illness that follows them throughout life. Child health nurses have an important task in assessing children's health and development and identifying various risk factors. Motive: Previous studies show that child health nurses find it challenging to identify and report when children receive inadequate care, therefore there may be of interest to illuminate these experiences in the light of a systematic assessment instrument. Aim: To illuminate child health nurses' experiences of worrying about children receiving inadequate care. Methods: Qualitative method with an abductive approach. Eight child health nurses from two family centers and three childcare centers in northern Sweden participated. Data were collected through combined interview techniques, narrative, “think-aloud” and reflection. The data was analyzed using inductive qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in for categories and one an overarching theme: to pay attention, which meant that it was perceived as responsible with the risk of missing these children. Intuition and knowledge meant that they sensed that something was not right. They tried to assess the child's situation by trying to find out more information and seek from others. Experience and a systematic assessment instrument were perceived to facilitate the assessment. They acted by trying to support the families themselves or reporting to social services. The report of concern could arouse emotions and there was uncertainty as to how they would act. They were emotionally affected in the meeting with the families and described a feeling that it is not worth it, which made it difficult to leave behind. Conclusion: Meeting maltreated children entails a difficult task for the nurses, but a systematic assessment instrument can be helpful in the assessment.