<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på</p><p>Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls.</p><p>Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls. Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.

Kan ett e-röstningssystem som tillåter röstning i okontrollerad miljö över internet vara säkertnog för att användas i en såpass viktig process som den svenska valprocessen? För att besvaradenna fråga har tidigare undersökningar och användning av elektronisk röstning utförts. Denteori som används är grundad i Europarådets rekommendationer för säkerhet av e-röstning,Estlands användning av e-röstning samt IT-säkerhet och risker. För att besvarafrågeställningen används teoretiska krav på vad ett system ska uppnå för att kunna anses somsäkert. För att undersöka denna fråga utfördes intervjuer med personer som har erfarenhetinom IT-säkerhet och valprocessen, där teorin var grunden för intervjufrågorna. Empirinanalyserades utifrån de krav som ställs för att en digital resurs ska kunna ses som säker, samtundersöktes ur perspektivet av befolkningens tillit till systemet. Dessutom jämfördes riskernainvolverade med e-röstning med risker som är relevanta i dagens analoga valprocess.Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att man kan uppfylla de tekniska krav för säkerhetför att nå en liknande säkerhetsnivå som dagens valprocess uppnår, men att potentiellaförändringar i valprocessens grunder skulle krävas för att implementera e-röstning.