Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kustbevakningen skapar en relation med läsaren och hur de konstruerar bilden av den ideala medarbetaren på sina webbsidor Jobba hos oss. Uppsatsen har ett kritiskt diskursperspektiv (Fairclough, 1995). Analyserna har genomförts med interpersonella metoder från systemisk funktionell grammatik (Halliday & Matthiessen, 2004) och visuell grammatik (Kress & van Leeuwen, 2021). Analysen utgår från textens språk- och bildhandlingar och visar att Kustbevakningen använder modusmetaforer för att realisera erbjudanden och krav i kombination med ett direkt tilltal i sitt relationsskapande men undviker direkt tilltal i form av blickar i textens bildhandlingar. Kustbevakningen döljer vem som ställer krav och modifierar läsarens handlingsutrymme med modala verb som kan och måste. Studien visar också att det råder ett distanserat och hierarkiskt förhållande till medarbetare, medborgare och jobbsökande. Jobba hos oss-sidorna vänder sig implicit till endast en yrkesgrupp, kustbevakaren, som också framställs som den ideala medarbetaren i bildhandlingar och krävande språkhandlingar. Kustbevakaren är stolt över sitt arbete, är engagerad, lyhörd och initiativrik och trygg men ska inte vara för självständig.

Samtidens reklam har i takt med digitaliseringens utveckling nått ett maktskifte. En populär marknadsföringsstrategi i den nutida reklamen som växer explosionsartat och omsätter miljarder är att använda influencer marketing för att nå ut till sin målgrupp. Eftersom dessa influencers har sin arbetsplats på sociala medier, och att denna plattform nyttjas av så många är det vanligt att användarna, frivilligt eller ej, möts av reklam så väl ifrån sängen som på språng. Trots influencer markering och influencers stora genomslagskraft i företags marknadsföringsstrategi är dessa ämnen ett tämligen outforskat fält, varför denna undersökning ämnar fylla denna kunskapslucka genom att utforska influencerinlägg med hjälp av språkvetenskapliga metoder. De huvudsakliga teorierna som ligger till grund för analysen är den interpersonella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken samt socialsemiotiken. I studien undersöks hur influencers skapar nära eller distanserade parasociala relationer och en identitet genom marknadsföringen samt hur detta stärker reklamen. Förhoppningen är därtill att kunna bidra med nya insikter och lärdomar i ett hittills relativt outforskat område.  I studiens resultat har framkommit att det finns en stor variation vad gäller vilken parasocial relation som upprättas i medieprofilernas inlägg, men slutsatsen bevittnar dock om att influencerinläggen som helhet tyder på en nära parasocial relation. Därtill är tolkningen att den parasociala relation och identitet som attribueras influencern skapar ett ideal som gynnar företagen och gör att följarna vill köpa samma produkter som deras idoliserade medieprofiler. Dock har användare på sociala medier lärt sig att känna igen samtidens reklam och vet därför att man kan bortse från reklamen, vilket gör att det trots det inte är självklart att marknadsföringen faktiskt främjar företagen.