Att behöva fylla i namn, telefonnummer och andra uppgifter för att få ta del av en tjänst och börja använda den kallas registreringsformulär, och kan anses vara en utav de mindre roliga företeelserna på internet. Många tjänster använder sig dock av dessa vilket gör att besökare måste gå igenom ett extra steg för att få börja använda tjänsten i fråga. Registrering till tjänster är dock många gånger nödvändigt vilket leder fram till problemet som undersöks i denna rapport: Hur ska registreringsprocessen till en tjänst utformas för att få besökare att vilja registrera sig? I denna rapport har två prototyper av en webbaserad tjänst undersökts. En som baserar sig på Luke Wroblewskis (2008) teori om gradvist engagemang, vilket innebär att registreringen blandas in i användandet av tjänsten. Den andra prototypen använder sig av teorier som på olika sätt motiverar användaren att ta sig igenom registreringen. Genom tester och intervjuer har dessa prototyper undersökts och granskats. Vad jag har kommit fram till är att det inte finns någon generell lösning på problemet och att varken det en eller det andra föredras. Istället bör hänsyn tas bland annat till vad det är för tjänst som presenteras och komplexiteten hos denna samt vilka målgrupper man riktar sig mot. Detta för att skapa en registreringsprocess som mindre framstår som ett hinder mellan besökaren och tjänsten och därigenom få fler att registrera sig, något som är till nytta för både användare och organisationer bakom webbaserade tjänster.

In the fragmented network economy of toady remote work for creative designers becomes mor eand more prevalent. This is good for a number of reasons. Mainly, creative designers can find work inside and outside of their region irrespective of where they choose to live. However, competing for jobs in a global market is harder, and the online presence of the creatives becomes their main shopping window. We have conducted a study, interviewing digital creatives in Västerbotten. We have also dug into literature in the subject of branding and digital branding. By combining the experiences of digital designers in Västerbotten with theories about branding we create brand strengthening recommendations. We hope they can be useful for digital designers working remotely who want to improve their online prescence.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In this paper we analyze a social network specifically designed for the elderly, people with Dementia and people with generally low computer experience. This is a relatively unexplored use for such software, and our goal is to find out whether the technique to be used is simple enough to use for the intended user group, and generally how the whole situation is experienced by the users. To achieve this we conducted an expert evaluation and interviewed a number of users at two separate occasions during their first weeks with Modernfamilies. We came to the conclusion that this software generally is simple enough to use for the intended target group. Some of the users we came in contact with experienced the software as a positive addition to their daily lives, while some could not see any reason for a further use. During our own tests we found that Modernfamilies is indeed user friendly, but that it also has a number of technical shortcomings.

Self service providers are making such systems which offer faster and more flexible service to the user. Most of us are familiar about self service technologies such as Kiosk, Auto Teller Machine, Self Check in machine, Self payment machine etc. Unfortunately, users are not using these SSTs commonly as advancement has been occurring in SSTs. Sometimes, people look annoyed and feel fear to use such kind of technology at public spaces. Generally, these systems need interaction between users and technology to create service outcome instead of interacting with a service personnel. These technological interfaces have been called Self-service technologies (SSTs). Yet, not all users choose to use the new technologies and they still feel some hesitations to adopt this technologies in this case SSTs. This study investigated the factors that make users hesitate to use and adopt SSTs.

Den här uppsatsen undersöker sambandet mellan en musikvideoprocess och en designprocess samt vilka visuella teoretiska verktyg som finns att tillgå vid en budskapsfokuserad musikvideo. För att ta reda på detta har vi gjort en introspektion av vår process av att producera en musikvideo åt en etablerad svensk artist. I arbetet presenterar vi hela processen från första vision till de sista förberedelserna. Uppsatsen innehåller produktionsmaterial så som storyboard och inspelningsschema. Som stöd till vår produktionsprocess har vi sammanställt en modell som bygger på Löwgren och Stoltermans (2004) designprocess samt de budskapsfokuserade teoretiska visuella verktygen (så som semiotik, sync points och musikanalys) som kan underlätta i just en sådan här process. Vidare kommer vi fram till att en musikvideoprocess i princip är identisk med en designprocess och att Löwgren och Stoltermans dynamiska designprocess även går att implementera på en musikvideoprocess. Om modellen vidare kan testas och utvecklas med fler dramaturgiska inslag så tror vi att den kan fungera som ett bra stöd för en kvalitativ budskapsfokuserad musikvideo.

Abstract System methodology is in the very heart of system development, it is a crucial part of how you define your work, how you choose to approach the actual problem at hand and how to solve it. Researchers in the system development field has shown that not all methods in theory are in compliance with how it is practiced by the companies who use them. In our thesis we have studied a larger international IT- company and one of their local offices in Sweden, who some years back changed their system development method from a more traditional to an agile one. Our aim of this study has been to establish whether both of these methods has differed between theory and in actual use, and if so, why this has occurred and what the underlying rationality might have been to promote this change. Our questions that we sought to answer were; 1. Why did the company change system development method in the first place? 2. If the methods, applied by the company, differs between theory and practice, why do they differ and what is the underlying rationality to pander this change? Our study has shown that in both cases, there has been a need to tailor the methods to fit the organizational objectives and goals but also the current working climate. Reasons for this has been, amongst others, that the methods at hand has not been in complete compliance with how they perform their work in practice. Statements from the interviewees were that it is hard to follow a method in strict accordance with how a method is written in theory, you have to conform it to the actual organization for it to be effective.