Idag påpekas mer och mer att användaren skall vara delaktig vid utvecklandet av in-formationssystem. Ett systemutvecklingsprojekt kan generellt sägas ha ett antal faser: En förstudie, en genomförandedel och någon form av efterarbete. Fokus i denna rap-port riktas mot förstudien där det görs en analys av problemdomänen. Eftersom beslut som tas i senare delar av projektet är väldigt beroende av hur väl problemdomänen är beskriven är det viktigt att mycket tid läggs ned på att se till att denna beskrivning är korrekt. För att kunna beskriva problemdomänen har systemutvecklaren en mängd beskrivningstekniker till sin hjälp. En typiskt beskrivningsteknik är uppbyggd av ett antal rektanglar, cirklar, romboider etc som kan vara svåra för en lekman att lära sig och förstå. När problemdomänen är beskriven måste användaren verifiera att detta är korrekt gjort. Om användaren inte är väl insatt i hur beskrivningsteknikerna är upp-byggda får denne svårt att göra en korrekt verifiering. Denna rapport diskuterar huru-vida en beskrivningsteknik uppbyggd på analoga representationer kan vara mer för-delaktig än en traditionell (symbolisk) beskrivningsteknik. En minnestest har utförts, med målet att undersöka om analoga representationer underlättar förståelse i jämförel-se med symboliska representationer. Innan försöket genomfördes gjordes ett antagan-de att förståelse och minne har ett starkt samband. Testet misslyckades med att visa någon signifikant skillnad mellan symboliska och analoga representationer. Orsaken till försökets utfall diskuteras i de senare delarna av rapporten.

The purpose for this report is to give some suggestions for how to carry out competence analysis in enterprising and organisations by using principles and technics from requirements engineering. The basic idea of this report is that competence development has very much in common with information systems development and I have been trying to give some good examples of such similarities. The Enterprise Modelling methodology, developed in the ESPRIT project 6612 From Fuzzy to Formal (F3) constitutes the base on which my discussion stands. The model is based on a method for business modelling developed by the Swedish Institute for Systems Development (SISU), see further (Persson, 1997). The focus of the report is on modelling with the components of IT-competence and the elicitation of education goals. I’m giving the experiences from the practical project I did within the frames of the examination paper big importance. The project was pursued by order of the "Chalmers tekniska högskola". It’s purpose was to stipulate the IT-competence requirements for the employees at the department for administration at the university. The conclusions from the project is that "Enterprise Modelling" can be used to carry on competence analysis. The way of using "Enterprise Modelling" and the necessary changes needed is discussed in the report. Furthermore is the concept of competence discussed both in a general perspective and a IT-perspective.

etta examensarbete behandlar år 2000 problemet i Skaraborg. Rapportens inledning försöker sammanfatta vad år 2000 problemet är, vad man kan göra åt det och vilka effekter som kan uppkomma. Examensarbetet försöker besvara fyra övergripande frågeställningar: · Har Skaraborgs företag fått upp ögonen för år 2000 problemet? · Är det ett problem ? · Hur stora är företagens problem? · Vad gör dessa företag åt problemen? För att besvara dessa frågeställningar har en enkätundersökning utförts. Denna undersökning innefattade små, medelstora och stora företag samt offentlig sektor. Undersökningen visade att de flesta verksamheterna tagit problemet på allvar. År 2000 problemet visade sig också vara ett problem, hur stort var dock svårt att förutsäga. Varje företag hade en egen strategi för hur anpassningsarbetet skulle ske.

Det här arbetet handlar om hur ett företag kan minska sina lager men fortfarande tillfredställa kunderna. Arbetet kommer även ta upp vilka olika typer av lager det finns och varför ett säkerhetslager är bra att ha. Det finns tre mål som de flesta tillverkande företagen vill uppnå för att förbättra sin konkurrenssituation och generera hög lönsamhet: 1. Hög service nivå mot kunderna 2. Låg kapitalbindning i lager 3. Den mest kostnadseffektiva operationsföljden, med de kortaste ställtiderna Problemet med de tre ovanstående punkterna är att de motarbetar varandra. Hög kundservice kräver ofta stora lager för att man alltid ska kunna leverera i tid och att produktionen är flexibel för att kunna följa kundens varierande behov. Det här strider mot punkt två och tre där man vill ha små lager och så få förändringar i produktionen som möjligt. Den här problematiken visar på hur mycket det finns att tänka på innan ett lager kan optimeras och hur svårt det kan vara att komma fram till vilken lagerstorlek som är lämplig. De flesta företag har ej heller råd med att bara uppfylla ett eller två av ovanstående mål. Uppfylls inte alla tre kan det bli väldigt kostsamt.

Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping. Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan. Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge. I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag. Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta. Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats. I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet. Ansvaret för den löpande verksamheten ligger hos arbetsgrupperna i produktionsflödet. För att lyckas med omorganisationen drar jag slutsatser som att ledningen måste skapa motivation, kunskap och praktiska möjligheter hos sina anställda. Att formulera gemensamma mål och diskutera gemensamma värderingar ses som en viktig del i arbetsprocessen. Det gäller att förankra idéer och att specificera krav och planer för utvecklingsarbetet. Tid och resurser måste satsas på kompetensutveckling längs hela produktionsflödet, för att de anställda ska få vidgat arbetsinnehåll och ökat ansvar.

Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT. En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time. Det är om dessa mjukare faktorer mitt arbete handlar. Jag ska i mitt examensarbete undersöka om ett antal faktorer som tillämpas på japanska företag även tillämpas på företag i Sverige. De olika faktorer mitt arbete kretsar kring är i korthet följande: - Jobbrotation - Gemensamt beslutsfattande - Självstyrande grupper - Teamwork och grupptillhörighet - Möjlighet till långsiktig personalpolitik - Omfattande utbildning - Gemensamt språk inom företaget - Aktiv förslagsverksamhet - Synbarhet för alla - Lönesystem Undersökningen går ut på att få reda på om dessa faktorer är något som tillämpas på företag i Sverige. Jag vill även undersöka i vilken utsträckning de olika faktorerna tillämpas. Jag har valt att använda mig av en enkätundersökning för att få reda på om de olika faktorerna tillämpas i Sverige. De företag som var aktuella för att passa in på min problemställning var tillverkande företag i Skaraborg med mellan 100 och 500 anställda. Jag ringde och talade med den produktionsansvarige på företagen och berättade om mitt examensarbete innan jag skickade ut enkäterna. Utifrån enkätsvaren kunde jag dra slutsatserna att samtliga faktorer tillämpas på företag i Sverige. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är ovanligt att faktorerna tillämpas. Det fanns ingen faktor som verkade helt främmande för företagen. Jag ansåg mig även kunna säga vilken faktor som tillämpas mest och vilken som tillämpas minst. Den faktor som verkar vara vanligast är ‘Möjlighet till långsiktig personalpolitik’ och den faktor som verkar vara ovanligast är ‘Gemensamt beslutsfattande’. Förslag till fortsatt forskning anser jag kunna vara att undersöka ytterligare mjuka faktorer, eventuellt med inriktning på attityder, trender och vilken kunskap som finns på svenska företag om dessa eller andra faktorer.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer.

This dissertation is concerned with exploring the behaviour and the internal properties of agent controllers which employ recurrent artificial neural networks, whose internal dynamics have been evolved by an evolutionary algorithm for coping with a visually-guided orientation task. Guided by a very simple fitness function, defined at behaviour level, the evolution allowed for emergence of different strategies, two of which are analysed in detail using traditional connectionist analysis methods. The examined strategies succeed in the orientation task by inherently handling a simple form of the object persistence problem in the limited environment, and by employing behaviours which include passive and active search, object tracking, obstacle avoidance, and a simple form of discrimination, each of which were observed to correspond to hidden unit activation subspaces.

In recent years organizations developing information systems have started to demand that there should be an explicit connection between the rationale of the system developed and the system itself. In the "From Fuzzy to Formal" project an attempt to develop a methodology supporting this was made. Within the project a method called Enterprise Modeling was developed, aiming at creating this connection. This method contains five different sub-models. The sub-models are connected to each other by inter-model links. The models developed using EM are of high complexity. Therefore tool and repository support should be provided. To be flexible and extendible, such a tool set should be based upon a standardized meta-model. CDIF is an example of such a standard. In this dissertation we develop a meta-model capable of capturing the information that is created using the Enterprise Modeling technique. We use the extensibility mechanism that is provided with the CDIF standard to extend the existing CDIF Integrated meta-model to support the models used in this work. We also develop a procedure supporting the mapping between the representations. Finally we discuss the functionality of a tool capable of supporting the work with the models.