Ett förslag på design av gränssnittet på förstasidan av ett intranet är utformat med tanke på användbarhet med utgångspunkt från attityder och motivation. Arbetet är utfört hos Familjen Dafgård AB i Källby, ett företag inom livsmedelsbranschen. Två gränssnitt är designade, ett efter minimalistiska principer med ett fåtal rubriker innehållande både global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana användare. Det andra med utgångspunkt från informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivåer för global information samt ikoner för lokal information. Gränssnitten är utvärderade med tanke på användbarhet med hjälp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och Lärbarhet. Som komplement till denna metod som utvärderar på detaljnivå används en definition kallad användbarhet i kontext. Denna hanterar användarvänlighet, användarkompetens, användaracceptans och informa-tionsbehov på en mer global nivå. Utvärderingen baseras på en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fått pröva de två versionerna av gränssnittet. Fyra ovana och två vana internetanvändare. Resultatet visar att av de två versionerna är den maximalistiska startsidan är att föredra. Den främjar scannability och stödjer effektiviteten. Attityden till Max-varianten är mer positiv än till Min-varianten, speciellt efter inlärning, vilket visar att användarkompetensen är viktig för att skapa en positiv attityd och finna motivation till att använda gränssnittet. Människan vill ha en mening med omvärlden och kunna räkna ut vad som kan göras. Uppfylls detta kan en positiv attityd skapas. Här visar det sig att relevans för det egna arbetet är avgörande för motivation att använda gränssnittet Informationsbehovet är olika för olika personer. Generellt sett verkar det finnas ett behov av ett intranet hos företaget, dock måste det definieras vilken typ av information som är relevant med tanke på lättillgänglig, lokal information och global information. Studien förordar en maximalistisk design av företagets första sida av ett intranet.

Detta arbete behandlar frågan om hur hot och risker som förknippas med elektronisk handel identifieras. Utgångspunkten har varit SBA-metoden (Sårbarhetsmetoden), vilken är en dokumenterad, strukturerad metod som används för att säkerställa en fullgod säkerhetsnivå på ett kommande eller redan befintligt system. Metoden har agerat "mall" för hur säkerhetsarbetet bör bedrivas i ett företag. Med detta menas att eftersom metoden är framtagen just för ändamålet att borga för god säkerhet så kan den användas som vägledare för säkerhetsarbetet. Utifrån denna "mall" har därefter jämförelser mellan metodens resultat och resultatet från intervjuerna gjorts i syfte att se om det fanns några skillnader, samt vilka konsekvenser dessa skillnader skulle kunna få. Det resultat som slagit igenom är framförallt att företagen då det installerade sitt system inte använde sig av någon (dokumenterad) metod. Detta behöver inte betyda att säkerheten är bristfällig i företagen, men chansen för att någon aspekt missats ökar avsevärt eftersom det aldrig går att frånse den mänskliga faktorn. Företagen bör därför använda sig av någon slags metod för att på så vis minimera chansen för att någon aspekt av säkerhetsarbetet missas.

The objective of this study is to determine if and how Swedish businesses measure the efficiency of their purchasing departments. In this study I have interviewed six medium to large successful companies and asked them · Which ratios they use to measure the efficiency of their purchasing departments · Why they use these ratios and · How the results of these measurements are used I can conclude that although there are no ratios or other measurements that directly measure the efficiency of purchasing indirect measures do exist. The measures applied are usually the result of demands from management and the results are reported back to management and used to follow development within a particular field of purchasing. Benchmarking, especially external benchmarking, is unusual.

Det globala nätverket Internet växer för var dag som går och det gör även dess möjligheter. Idag omsätter den elektroniska handeln över Internet miljardbelopp och förväntas öka ytterligare de kommande åren. Allt fler företag startar upp handel över Internet i nätbutiker och intresset bland konsumenterna ökar. När elektroniska avtal sluts försvinner den fysiska kontakten och den personliga kontakten minskas. Som en följd av detta ökar behovet av en säker identifiering av Internetanvändarna. Detta är vad mitt arbete handlar om. Arbetet belyser vilka problem och möjligheter som finns för en svensk nätbutik att identifiera kunder som besöker nätbutiken. Jag har tagit upp identifiering både när en kund kommer in på nätbutikens webbplats och när en kund ska beställa varor. Vidare har jag tittat närmare på cookie-teknikens funktioner och användningsområden samt hur den används i nätbutikerna. Från kunden perspektiv belyser jag frågan om användningen av cookies är ett hot mot den personliga integriteten. Den sista frågeställningen som jag tar upp är hur den viktiga kundidentifieringen i en nätbutik kan förbättras. Jag har valt att använda mig av litteraturstudier, enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Utifrån insamlat material har jag dragit slutsatsen att identifieringen av kunder i svenska nätbutiker idag är tillräcklig utifrån de behov som finns. De flesta nätbutiker önskar sig en förbättrad identifiering med mer information om sina kunder. När elektroniska betalningar mer börjar användas kommer behovet av en säkrare identifiering att öka. Tekniken finns idag, men är inte implementerad fullt ut. Det elektroniska identitetskortet förväntas bli den teknik som kommer lösa problemet med säker identifiering på Internet.

Det här arbetet handlar om införande av kvalitetssystem i ett företag och hur man i uppföljningsarbetet mäter resultatet av införandet. Genom att införa ett kvalitetssystem i företaget vill man få en bättre styrning och kontroll av verksamheten. Kunden ska på så sätt erbjudas en bättre produkt och, förhoppningsvis, till ett lägre pris. I samband med att man inför kvalitetssystemet, fastställer man även kvalitetsmål som står för de resultat man vill uppnå med ett införande. Dessa kvalitetsmål kan utformas som nyckeltal. Nyckeltalen används för att kontrollera om kvalitetsmålen har nåtts och de ska utformas så att de täcker alla funktioner i företaget. I mitt arbete har jag undersökt hur ett uppföljningsarbete kan gå till och detta har jag gjort med hjälp av intervjuer samt en litteraturstudie. Jag har studerat vilka konkreta nyckeltal som kan användas och vilka problem som kan uppstå i ett uppföljningsarbete. Vidare har jag undersökt hur mycket detta arbete underlättas om ett företag väljer att ISO 9000-certifiera sitt kvalitetssystem. Det som jag har kommit fram till med mitt arbete är att företag nästan helt uteslutande genomför ett uppföljningsarbete och att det kan uppstå en del problem. Ett ISO 9000-certifikat krävs om man vill behålla sina kunder, men det medför inte att ett företag kan driva sitt uppföljningsarbete på ett bättre sätt.

Detta examensarbete behandlar elektroniska transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data. Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren –forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren –jurist på Handelsbanken och Mats Thunander –projektledare för Handelsbankens SET-pilot. Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar. Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex. med en digital signatur. Det finns i dagsläget ingen lagstiftning kring formkrav för digitala dokument och digitala signaturer. Därför kan en översättning av formkraven för traditionella dokument och namnunderskrifter till deras digitala motsvarighet ge en vägledning till hur juridisk bundenhet bör kopplas till en betalningstransaktion över Internet För att underlätta elektronisk handel över Internet anser jag att lagar inom området bör stiftas där t.ex. rättsläget för digitala signaturer fastställs. Någon form av precisering i fördragsform, till avtalsparternas stöd, skulle enligt min mening också vara fördelaktig för utvecklingen och spridningen av programvaror för elektroniska betalningstransaktioner över Internet.

I detta examensarbete undersöks hur informationstavlor vid Volvo PV AB, motor, Östra fabriken, Skövde påverkar montörerna som arbetar där i deras arbete. Uppdraget som undersökaren fick av Volvo var att undersöka vilken betydelse de informationstavlor som sitter vid varje modul/arbetsstation spelar i det dagliga arbetet. De här informationstavlorna visar hur många motorer som ska produceras per vecka. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ intervjubaserad undersökning, med 24 deltagande montörer. Resultatet visar att den information som fås via tavlorna är av stor vikt och behövs i någon form. Det finns dock vissa betydande brister som påverkar montörerna negativt på olika sätt. Framförallt upplevs de som stressande och det är lätt att tappa motivationen när tavlorna visar för stort minus (när produktionstakten inte hålls). En övervägande del av montörerna anser vidare att de får för lite information via tavlorna. Därför har ett förslag på ett alternativt gränssnitt tagits fram där dessa synpunkter och andra kognitiva aspekter har tagits i beaktande. Hänsyn har tagits till människans olika sätt att uppfatta/varsebli information och vikten av att snabbt kunna tolka informationen. Viss information har också lagts till så att bl.a. både veckoackordet och dagsackordet kan utläsas. Avslutningsvis i rapporten diskuteras de resultat som undersökaren har kommit fram till. Detta sker till stor del med hjälp av den litteraturstudie som genomfördes inledningsvis. Här kritiseras också den egna undersökning och förslag på framtida forskning ges.

I slutet av 1996 kunde man för första gången som privatperson i Sverige göra bankaffärer via Internet. Under 1997 har användandet av dessa banktjänster ökat explosionsartat och även intresset hos de som ännu inte har tjänsterna har ökat. Detta examensarbete, på 20 poäng, undersöker frågeställningar som kan finnas angående bankaffärer via Internet. De frågeställningar som besvaras i examensarbetet är bland annat: om det är säkert att göra bankaffärer via Internet, varför banker startat Internettjänster, vilken kategori av personer som utnyttjar dessa Internettjänster, vilka tjänster man kan utnyttja. Då bankaffärer via Internet är ett relativt nytt sätt att utföra sina bankaffärer på har följande metoder använts för att besvara ovanstående frågor: litteraturstudie (böcker och artiklar), Internet samt telefonintervjuer. Av de resultat som framkom under arbetets gång kan följande summering angående bankaffärer via Internet göras: Bankerna har startat dessa Internettjänster för att underlätta arbetet både för kunderna och personalen. Den säkerhet som bankerna idag använder sig av kan anses vara tillräckligt säker för att man skall kunna göra sina bankaffärer via Internet utan att vara orolig för att ens pengar skall gå förlorade. Den vanligaste kunden som gör sina bankaffärer via Internet är en medelålders man med god ekonomi. Han utnyttjar framförallt tjänsterna kontroll av saldo, överföringar samt betalning av räkningar. Om man skall se till den historiska utvecklingen av de flesta tekniska hjälpmedel har det ofta resulterat i en minskning av arbetskraft. Än så länge har man dock inte kunnat se någon personalminskning på de banker som har Internettjänster utan snarare tvärtom.

Den forskningsgrupp som vid Högskolan i Skövde bedriver forskning om neurala nätverk, har nyligen köpt in en ny beräkningsmaskin, dedikerad för simuleringar av dessa neurala nätverk. Maskinen är en Sun Enterprise 4000, en MIMD-maskin med 6 st UltraSparc CPUer. Det finns behov av nya verktyg, som underlättar utveckling av ANN modeller till denna maskin, och som dessutom utnyttjar maskinens parallellitet. Detta verktyg ska uppvisa så god prestanda som möjligt. I denna rapport studeras förutsättningarna för ett sådant verktyg. Av de tänkbara metoder som kan användas för att parallellisera en nätverksimulator, är troligtvis epokbaserad parallellisering den som ger högst prestandaökning på en MIMD-maskin. Detta beror på att den inte kräver lika täta synkroniseringar som exempelvis en neuronbaserad parallellisering. En implementation av den epokbaserade metoden har skett, både med och utan parallelliserad summering av viktförändringar. Den parallelliserade summeringen av viktförändringar behöver teoretiskt endast log2(n) så lång tid som den serialiserade summeringen kräver (n = antal trådar). Summeringen av viktförändringar är dock en ganska liten del av varje epok, och effektivisering av denna bit har inte så stor praktiskt betydelse. Ett mindre antal tester har gjorts för att kontrollera om simulatorn är korrekt implementerad. De tester som gjordes gav lyckat resultat och talar för att simulatorn är korrekt. Ur prestandatesterna som genomförts kan följande slutsatser dras: * Ökning av antal exempel ökar prestandaökningen * Ökning av antal vikter minskar prestandaökningen * Antal epoker påverkar inte prestandaökningen På det målsystem med 6 CPUer som testerna genomförts på, gäller följande: * 4-5 trådar ger oftast högst prestandaökning * 3-5 gångers prestandaökning är normalt Eftersom prestandan på många av nätverken ligger uppåt 75% (4.5 gånger prestandaökning med 6 st CPUer) av vad målmaskinen klarar av, anser författaren av denna rapport att parallelliseringen är lyckad.

This project is concerned with an investigation of simple communication between ANN-controlled mobile robots. Two robots are trained on a (seemingly) simple navigation task: to stay close to each other while avoiding collisions with each other and other obstacles. A simple communication scheme is used: each of the robots receives some of the other robots’ outputs as inputs for an algorithm which produces extra inputs for the ANNs controlling the robots. In the experiments documented here the desired cooperation was achieved. The different problems are analysed with experiments, and it is concluded that it is not easy to gain cooperation between autonomous mobile robots by using only output from one robot as input for the other in ANNs.