This thesis presents a design framework where analytical tools are linked together and operated from an efficient system level interface. The application field is aircraft conceptual design. Particular attention has been paid to CAD system integration and design optimization. Aircraft design is an inherently multidisciplinary process. The goal is to search for the design that, in the best of possible ways, fulfills the requirements. It is therefore desirable to be able to effectively investigate and analyze solutions from a variety of points of view, weighting together the results and gathering a general figure of merit. At the same time, increasing competition on a global market forces to shorten the design process and to reduce costs. Thus a system that allows a tight and efficient integration of different disciplines and improving data flow and storage plays a key role. Integrating a CAD system to the framework is of central relevance. The geometrical model includes most of the information; specific data, required to carry out particular analysis, can be extracted from it. This is possible adopting parametric associative models that are controlled from a spreadsheet user interface. Strategies for building CAD models with a very high degree of flexibility are presented. Not only the external shape can be changed, but also the internal structure can be completely modified. Structural elements can be added or removed, and their position and shaping changed. In this work the design of an Unmanned Aerial Vehicle is used as test case for comparing three different optimization algorithms. The presented framework is also used for automatically design Micro Aerial Vehicles, starting from a short list of requirements and ending with a physical prototype produced by a rapid prototyping machine.

This Licentiate thesis is about security in automation networks with emphasis on fieldbus communication. In the process industry, network and system security have become even more important since the introduction of Ethernet-based fieldbus protocols. As an example, a successful attack on a power plant, supporting large cities with energy, could result in a temporal but total power loss. Such attacks could be devastating for the society. The security threats are real, and motivations for attacking industrial communication systems may be political or economical. The visions of autonomous systems, which can be supervised, diagnosed and maintained from remote is not far from reality, but stress the need for security and safety measures. Wired fieldbus protocols are mature when it comes to safety and there are existing standards for safe communication. In a setup like an autonomous system security measures over safe communication has to be taken into account. The state-of-the-art in automation security is to use firewalls to restrict incoming and outgoing traffic to the networks. Firewalls can be deployed between different automation networks, i.e. server, control, and fieldbus networks, and even protect a single automation cell with a dedicated firewall. If an adversary can penetrate the perimeter defenses, no other security countermeasures exist in process automation to protect the safety-critical communication from sabotage. In this thesis we initially explore the possibilities of security attacks on the automation protocols PROFINET IO and PROFIsafe. We show that it is possible to attack safety-related communication to take control of safety-critical fieldbus nodes. We propose the concept of Security Modules in combination with PROFINET IO and PROFIsafe to achieve safe and secure real-time fieldbus communication.

There are a great number of models and theories described by authors like Kotler & Armstrong (1996) and Hutt & Speh (1989) about distribution channels. However the models and theories are quite abstract and not branch specific. The size of the Internet is growing in an incredible speed and new possibilities with the Internet are being invented every day. The new technologies make it possible to use the Internet in many different businesses (Statskontoret, 1997). One such business is the telecommunication business and the technique of Internet telephony. With these both statements above I ask myself: How can Internet telephony be distributed? The question is if existing distribution channels on the market are suitable for the Internet telephony products, and what channels must telecommunication companies use to be competitive on the new combined tele- and datacommunication market. The purpose of this research is to contribute to an increasing knowledge in how Internet telephony can be distributed. Further the purpose is to identify and evaluate different options of distribution and find important factors that affect the choice and management of the distribution channel. Because of a lack of information in literature describing distribution channels for Internet telephony products, I decided to do a qualitative study in order to get a hold of relevant information. Since I wanted to study a such new and specific area as distribution channels for Internet telephony products and as I wanted to have the possibility to come back with supplementary questions, I chose a case study with complementary interviews as my method. This research has shown that there are a number of options to distribute Internet telephony products. There are also a number of intermediaries which are relatively new on the market and are not described in detail in any literature. New kinds of value- added resellers and system integrators with good competence are quite common on the tele- and datacommunication market today. They do not only resell products but also add value in form of hardware, software or service. When doing a choice of distribution channel both manufacturers and channel members want to have a close long term relationship. This can be done with common objectives and strategies or with partnerships in different forms. In evaluating a choice of distribution channel, criterias like cost, control and adaptivity, should be taken in concern. A multichannel or horizontal distribution approach is also quite common on the tele- and datacommunication market. Manufacturers need to use different channels to reach different customer segments. To manage a good relationship in a channel the manufacturer have to motivate, handle conflicts and support the channel members.

Användarmedverkan inom systemutveckling står för att användaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och människan. Begreppet systemutveckling syftar på utveckling av datorsystem. Vissa vetenskapsmän och forskare hävdar att användare och systemutvecklare inte förstår varandra och att det fokuseras enbart på artefakten (datorn) och inte på människan. Detta faktum skulle medföra att användare av olika artefakter inte medverkar på ett genuint sätt i utvecklingen av dessa system. Vilka orsakerna är till att det ser ut som det gör enligt källorna i ovanstående stycke är svårt att spekulera i. Men tre områden har studerats översiktligt och dessa områden är kommunikationsprocessen, attityder, syften och mål. Antagandet som gjorts är att kunna påvisa att det existerar en förhållandevis bättre förståelse, än vad källorna hävdar, mellan användare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och på så vis erhållit en bättre förståelse för varandras verksamhetsområde. Undersökningen har utförts på Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna består av hela avdelning M3 Lager Hög/Låd. Populationen är på så sätt begränsad och utgörs inte av hela Volvo Östra Fabriken. Därför går inte resultatet att generalisera över hela företaget utan enbart till avdelning M3 Lager Hög/låd. Svarsfrekvensen var oväntat låg. 12% av försökspersonerna svarade inom begärd svarstid. Efter påtryckningar och ytterligare svarstid slutade svarsfrekvensen på 36%. Varför svarsfrekvensen blev så låg är svårt att svara på. Flera olika orsaker kan ha påverkat viljan till att svara på enkäten vilket har nämnts i rapporten. Resultatet av undersökningen utföll så att någon förståelse och entydighet mellan användare och systemutvecklare kunde inte fastslås. Snarare visade undersökningen att åsikterna mellan användarna och systemutvecklarna om man lyckats att nå förståelse och samarbete uppvisade olika uppfattningar. Systemutvecklarna å sin sida menade att förklara och beskriva användarnas verksamhetsområde inte var några problem men var tveksamma om användarna förstod arbetssättet. Användarna å sin sida ansåg att det var svårt att förstå systemutvecklarnas språk och beskrivningstekniker och samtidigt ansåg användarna att de hade svårt att beskriva sitt eget verksamhetsområde. Systemutvecklarna fordrade ingen mer utbildning medan användarna ansåg att omfattande utbildning krävdes för egen del. Användarna ansåg även att de inte fick medverka i utvecklingsarbetet i tillräcklig grad. Användaren av olika artefakter är experten inom verksamhetsområdet och skall därför medverka i utvecklingen av systemen för att erhålla en bättre anpassning till användaren än vad som gäller idag. Graden och formen av medverkan är inte tillräcklig som det ser ut nu.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten. Oftast leder detta till att läsaren skriver ut dokumentet för att undkomma dessa och liknande problem. Föreliggande arbete utfördes i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Ett intranet håller på att utvecklas hos dem och i detta ingår stora textbaserade databaser. Undersökningar har utförts med hjälp av anställda på företaget för att fånga deras synpunkter vad gäller navigation och läsning i elektroniska dokument. Metoden som använts för att bringa klarhet i hur läsarna upplever olika navigeringssätt i elektronisk text har varit en kvalitativ intervju och en kvantitativ effektivitetsmätning av två olika sätt att navigera i dokument, scrollning eller länkning av textmassan. Resultaten visar att de anställda i huvudsak föredrar länkningen framför scrollningen i långa textdokument. Tidsstudien visar tendenser till att länkningen är något snabbare än scrollningen.

No description available.

I detta arbete har jag försökt att besvara frågan om hur hypertext kan nyttjas för att förbättra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet. För att kunna besvara frågan har jag först utarbetat ett ramverk med krav på hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrån bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen. Detta ramverk har sedan använts för att utvärdera två UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Utifrån denna utvärdering har sedan möjliga förbättringar föreslagits. Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Inte minst förefaller möjligheten att koppla anteckningar till andra anteckningar och objekt i modeller att vara begränsad. Jag har därför föreslagit att sådan funktionalitet ska införas med hjälp av hypertext.

Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen på rapporten är hur den svenska lagstiftningen och avtal kan används vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgång av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete är att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, där han eller hon kan hämta och skicka information. Vidare går rapporten igenom fakta som berör frågeställningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsättningar underlättar för att arbeta på distans?, vilka är motiven för att företag inför distansarbete?. Argument som är för och emot distansarbete tas upp. Argumenten är uppdelade i fördelar och nackdelar för den enskilde individen och företaget. Det följer också en diskussion om hur samhället påverkas av att människor börjar att arbeta på distans. Den problemformulering och de frågeställningar som rapporten behandlar är: - Hur kan den befintliga lagstiftningen användas vid arbetsformen distansarbete? - Vad säger lagen om distansarbete? - Vilka lagar berörs av arbetsformen? - Vad säger fackföreningarna om distansarbete? - Vad kan behöva regleras genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare? Det följer en redovisning över vilka möjliga metoder det finns för att lösa frågeställningarna. Jag valde att söka information genom en litteraturstudie samt med intervjuer. Intervjuundersökningen genomfördes för att få fram fackföreningarnas uppfattning om distansarbete som arbetsform. Vidare följer en analysdel där jag analyserar de fakta jag fått fram genom litteraturstudien och intervjuerna. Analysdelen bearbetar en lag i taget och till sist fackföreningarnas åsikter om distansarbete. Mina slutsatser av examensarbetet är att den lagstiftning som nu reglerar distansarbete som arbetsform kan användas. Det finns luckor i lagstiftningen som behöver regleras med avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till att luckorna finns är att lagstiftningen är skriven för en arbetstagare med fast arbetstid, fast arbetsplats och kan kontrolleras av arbetsgivaren.

I denna rapport har jag försökt göra en studie om hur Skövde kommun skall gå till väga för att implementera ett intranät. Kommunen har över 3000 anställda och jag intervjuade 12 förvaltningschefer för att få fram deras önskningar och åsikter. I början av rapporten introducerar jag vad konceptet intranät betyder i stort och hur det har kommit till. I kapitel tre kommer mina frågeställningar. Slutsatsen i arbetet är i stort sätt att jag rekommenderar att kommunen sätter igång ett pilotprojekt där en IT-specialist är projektledare. Projektet kan ta hänsyn till den önskelista som jag tog fram från intervjuerna med cheferna. Rapporten avslutas med en diskussion om arbetets gång.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding. I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt. I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden.