No description available.

<p>I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lättare. Detta berodde delvis på ekonomiska faktorer samt att flottans större system såsom pansarskepp började bli föråldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog även till att system som radarn gjorde intrång. Sjömålsroboten och den trådstyrda torpeden kunde skjutas från mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lättare flotta. Hotet vid denna tid sågs som Sovjetunionen. Ytstridskrafterna skulle i händelse av krig vara beredda att möta en starkare motståndares landstigningsoperationer. Denna uppsats undersöker vissa områden av den taktiska utvecklingen som skedde under denna period. Detta görs genom en textanalys av litteratur på ämnet. Analysen behandlar områden som hotbild, teknik samt egna sjöstridskrafter, organisation samt uppgifter. Slutsatser som dragits är bl.a. tekniken utvecklades i snabb takt och spelade stor roll. Hotbilden var viktig vid utformandet av egen doktrin och strategi vilket ledde till förändringar inom taktiken. Egna sjöstridskrafters utveckling hämmades av ekonomiska styrningar vilket ledde till att kompromisser fick göras som påverkade kvaliteten på enheterna.</p> / <p>In the early fifties the Swedish Navy wanted to get lighter. This development took place mostly because of economical factors and the fact that bigger ships in the navy was getting old. Important systems such as radar were implemented in the Swedish Navy. The ship to ship missile and the wire guided torpedo could be fired from smaller vessels and this contributed to the development. The Soviet union was regarded as the main threat and the Swedish surface warfare units would in warface a stronger opponent and try to prevent him from landing on Swedish shores. This study tries to examine certain areas within the subject tactical development during this period. This is made by analyzing literature in the subject. The analyze is conducted in three predefined areas. The areas are: Threats, technological advances and own surface warfare units and their organisation and tasks. Some of the main conclusions are that the technology advanced in a rapid pace and was vital to the development of tactics. The threat of the Soviet union made differences in the naval doctrine and strategy which made changes in tactics. Economical factors forced the Swedish Navy to compromise when building new ships which affected the quality of the units.</p>

I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lättare. Detta berodde delvis på ekonomiska faktorer samt att flottans större system såsom pansarskepp började bli föråldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog även till att system som radarn gjorde intrång. Sjömålsroboten och den trådstyrda torpeden kunde skjutas från mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lättare flotta. Hotet vid denna tid sågs som Sovjetunionen. Ytstridskrafterna skulle i händelse av krig vara beredda att möta en starkare motståndares landstigningsoperationer. Denna uppsats undersöker vissa områden av den taktiska utvecklingen som skedde under denna period. Detta görs genom en textanalys av litteratur på ämnet. Analysen behandlar områden som hotbild, teknik samt egna sjöstridskrafter, organisation samt uppgifter. Slutsatser som dragits är bl.a. tekniken utvecklades i snabb takt och spelade stor roll. Hotbilden var viktig vid utformandet av egen doktrin och strategi vilket ledde till förändringar inom taktiken. Egna sjöstridskrafters utveckling hämmades av ekonomiska styrningar vilket ledde till att kompromisser fick göras som påverkade kvaliteten på enheterna. / In the early fifties the Swedish Navy wanted to get lighter. This development took place mostly because of economical factors and the fact that bigger ships in the navy was getting old. Important systems such as radar were implemented in the Swedish Navy. The ship to ship missile and the wire guided torpedo could be fired from smaller vessels and this contributed to the development. The Soviet union was regarded as the main threat and the Swedish surface warfare units would in warface a stronger opponent and try to prevent him from landing on Swedish shores. This study tries to examine certain areas within the subject tactical development during this period. This is made by analyzing literature in the subject. The analyze is conducted in three predefined areas. The areas are: Threats, technological advances and own surface warfare units and their organisation and tasks. Some of the main conclusions are that the technology advanced in a rapid pace and was vital to the development of tactics. The threat of the Soviet union made differences in the naval doctrine and strategy which made changes in tactics. Economical factors forced the Swedish Navy to compromise when building new ships which affected the quality of the units.

Förhållandet mellan teknik och taktik är svårt att fastställa. Klart är dock att de påverkar varandra. Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhållandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som består av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsättningar för taktikutveckling ska äga rum. Prövandet genomfördes genom att ställa teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armén som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat på Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem på kompani- och bataljonsnivå i svenska armén undersökts. Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillämpbar på det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmågor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsättningar att genomföra en medveten taktikutveckling. På bataljonsnivå  kunde inte stridsfordonet klassificeras som ett större tekniksystem i förhållande till bataljonens andra tekniksystem och en märkbar taktikförändring kunde heller inte kopplas till dess införande, vilket är i enlighet med teorins resonemang. Det föreslogs att teorin specificerades i en av sina tre slutsatser för att tydliggöra att större tekniksystem är relativt i förhållande till förbandsnivå. / The connection between technology and tactics is hard to define. Although it is clear that they affect each other. The aim of this stydy is to try Öhrn’s theory about the connection between new technology and tactical development, which consists of three conclusions that must be fulfilled for favourable conditions of tactical development to exist. The trying of the theory was executed by applying it on the introduction of Stridsfordon 90 (Combat Vehicle 90) in the Swedish army that concluded in the 1990’s. By making hypotheses based on Öhrn’s theory the combat vehicle’s role as a technical system at company and battalion level in the Swedish army has been researched. The study resulted in the conclusion that Öhrn’s theory was highly applicable on the chosen case. Stridsfordon 90 was found to be a larger technical system and it used tactics adapted for its special abilities, combined with the fact that the organisation, the Swedish Armed Forces, had prerequisites for conducting an intentional development of tactics. At battalion level the combat vehicle could not be found to be a larger technical system in relation to the battalion’s other technical systems and a noticeable tactical evolvement could not be connected to its introduction, which is in accordance with the theory. It was suggested that the theory was specified in one of its conclusions to clarify that a larger technical system is relative to the unit level.