Grafiska profiler har ofta liknande innehåll men ser självklart olika ut för olika verksamheter och varumärken. En cityförening är ett samarbete mellan flera olika aktörer som vill kommunicera med sina målgrupper och samtidigt förmedla det som föreningen tillsammans står för.  Studiens syfte är att ta reda på vad som bör ingå i en grafisk profil för en cityförening och vilka speciella faktorer som finns vid framtagandet av cityföreningars grafiska profiler. För att påvisa möjligheterna till applicering i det som undersökts, används Mjölby City som exempelfall och studien ska generera riktlinjer för Mjölby Citys grafiska profil. För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod används i form av kvalitativa intervjuer och en fokusgrupp i form av en workshop. Intervjuerna har legat till stor vikt vid undersökningen av de speciella faktorerna, då intervjuer har gjorts med företagsrepresentanter som har skapat eller bearbetat grafiska profiler för cityföreningar. Fokusgruppen utfördes för att ta reda på Mjölby Citys identitet, något som bör ligga till grund då en grafisk profil utarbetas. En kvalitativ intervju med en kommunikationsbyrå har också gjorts för att understryka betydelsen av fokusgruppen. I analysen framkommer det att den teoretiska utgångspunkten och den framtagna empirin är eniga i flera aspekter. Studiens slutsatser bygger på att det finns en del speciella faktorer att ta hänsyn till när det gäller cityföreningars grafiska profiler. En cityförening behöver en tydlig grafisk profil och de bör ta hänsyn till att det finns en tredelad målgrupp: besökare, investerare och invånare. Det är viktigt att ta hänsyn till omgivande faktorer så som politik i området, den lokala utvecklingen och marknaden. En grafisk profil för en cityförening bör bygga på kärnvärden och en karaktäristisk identitet. Den grafiska profilen bör vara bred så att alla föreningens verksamheter inryms under den och den ska gå att kombinera med samarbetspartners visuella uttryck. Kulörer bör definieras i den grafiska profilen som kan delas in efter årstider, högtider och evenemang.  Innehållet i Mjölby Citys grafiska profil bör genomsyras av föreningens identitet och kärnvärden. Den bör innehålla en tydlig logotyp och olika harmoniserande färgpaletter för olika händelser. Den bör innehålla definierade teckensnitt, en antikva och en linjär och om Mjölby City finner en lämplig tagline bör även den finnas med i den grafiska profilen. / Corporate visual identities often a have similar kind of content, but of course they differ depending on the corporation or brand. A city center association is a collaboration of a number of different companies willing to communicate with their target groups and in the same time conveying what the association stands for. This thesis work aims to find out what should be included in a corporate visual identity of a city association and what special factors can be found in the development of these kind of corporate visual identities. To demonstrate the applicability of the study, Mjölby City is used as a case study and guidelines for Mjölby City’s visual identity will be generated. To answer the frame of questions of the study, a qualitative method is used in the form of qualitative interviews and a focus group. Considering the aim of finding special factors, the interviews have been of great importance. They were conducted with company representatives who have worked with visual identities for city associations. The focus group was conducted to find out what Mjölby City’s identity is, which is of great importance when a corporate visual identity is developed. A qualitative interview with a communications agency has also been held to emphasize the importance of the focus group. The analysis shows that the theoretical basis and the derived empirical data are in agreement in several aspects. The study findings are based on the existence of special factors to consider during the development of city association’s visual identities. A city association needs a clear visual identity and one should take into consideration that there are three target groups: visitors, investors and residents. It is important to take environmental factors into account such as policies in the region, local development and the marketplace. A city association’s visual identity should be based on core values and distinctiveness. The visual identity should be broad so that all the association’s activities are housed under it. The width is also important for the possibilities to combine it with partners’ visual identities. Colours should be defined in the visual identity program and they should be be classified according to seasons, celebrations and events. The contents of Mjölby City’s visual identity should be permeated of the association’s identity and core values. It should contain a distinct logo and various harmonizing colour palettes for different events. It should also contain defined fonts, one roman and one linear font, and if Mjölby City finds a suitable tagline this should also be included in the visual identity program.

Thesis (MScFor (Dept. of Forest and Wood Science)--University of Stellenbosch, 2010. / ENGLISH ABSTRACT: This study aims to quantify the benefits of implementing an operational harvesting plan in forest harvesting operations. This is to be achieved by comparing productivity and costs from unplanned and planned harvesting operations. The study was conducted on a Pinus radiata plantation owned by Mountain to Ocean Forestry Company (Pty) Ltd (MTO) located near the town of Grabouw in the Western Cape Province of South Africa. MTO conducts harvesting operations using semi-mechanised tree-length harvesting systems. A wheeled H67 Clark Ranger cable skidder is used to extract tree-lengths from infield to the landing. Data was obtained both manually (work study) and from GPS tracking. Choking and dechoking data was obtained through time and method studies. GPS tracking was used to measure travel loaded and travel empty times, as well as travel distances and travel speeds. The aim of using both manual techniques and GPS tracking was to obtain detailed and spatially accurate information about the operation. The operating costs were estimated using South African Harvesting and Transport Costing Model. Productivity of the newly introduced tagline system (45.97 m³/pmh) exceeded that of mainline system (37.85 m³/pmhh) by 26%. The unit production cost of using tagline system (R20.21/m³) was 10% lower than the unit production cost of using mainline system (R22.54/³3). There were no benefits to be gained from improving the level of skid trail construction by removal of logging residue or cutting down stumps to as near the ground level as possible. A combination of manual (time and method studies) data collection and GPS tracking provided more detailed and accurate information on the semi-mechanised harvesting system. / AFRKAANSE OPSOMMING: Hierdie studie beoog om die voordele van die uitvoering van 'n operasionele inoestingsplan te kwantifiseer. Dit word bereik deur produktiwiteit en kostes van beplande en onbeplande inoestingswerksaamhede te vergelyk. Die studie is gedoen in Pinus radiata opstande van Mountain to Ocean Forestry Company (Pty) Ltd (MTO) naby Grabouw in die Wes-Kaap provinsie van Suid Afrika. MTO gebruik semi-gemeganiseerde boomlengte inoestingstelsels in hul inoestingswerksaamhede. . H67 Clark Ranger wielsleeptrekker met kabel en wenas is gebruik om boomlengtes van die veld na die pad te sleep. Data is versamel deur van beide hand (werkstudie) en GPS-opsporing gebruik te maak. Afhaak en aanhaak data is verkry deur van tyd- en metodestudies gebruik te maak. Gelaaide en ongelaaide tyd, spoed en afstande is met behulp van die GPS gemeet. Deur van beide hand en GPS versamelingsmetodes gebruik te maak, kon omvattende sowel as ruimtelik akkurate inligting oor die werksaamhede verkry word. Die bedryfskostes is verkry van die South African Harvesting and Transport Costing Model. Produktiwiteit van die nuut ingestelde verbindingslynstelsel (45.97 m³/pmh) het die hooflynstelsel (37.85 m³/pmh) met 26% oorskry. Die eenheidsproduksiekoste van die verbindingslynstelsel (R20.21/m³) was 10% laer as die eenheidsproduksiekoste van die hooflynstelsel (R22.54/m³). Daar was geen voordeel in die verbetering van die sleeppad konstruksie deur afval te verwyder of stompe nader aan die grondvlak af te sny nie. 'n Kombinasie van hand (tyd- en metodestudies) dataversameling en GPS-opsporing het meer akkurate en omvattende inligting oor die semi-gemeganiseerde inoestingstelsel verskaf.