3D-modeller av urbana områden är en användbar och attraktiv produkt bland kommuner och företag. 3D-modeller kan ge en rad fördelar för att utföra analyser. Modellerna kan exempelvis användas för att visualisera översvämningar samt skapa buller- och siktanalyser. Med en virtuell 3D-stadsmodell kan analyser och utvärderingar utföras innan nybygg-nationer påbörjas.Syftet med studien är att i samråd med Karlstads kommun undersöka och jämföra vilket av Lantmäteriets punktmolnsdata (Laserdata Skog och Ytmodell från flygbilder) som lämpar sig bäst för 3D-modellering av byggnader. Den ena produkten består av ett LiDAR-punktmoln och den andra av ett fotogrammetriskt punktmoln. Syftet är även att kombinera produkterna för att undersöka om nackdelarna hos den ena produkten elimineras av fördelarna hos den andra.Genom kommunens baskarta och Esri’s plugin-program 3D Basemaps segmenterades byggnader utefter dess takformer. Takformerna modellerades och kopplades samman med vertikala väggar för att erhålla en 3D-modell. För att utvärdera de framtagna modellerna användes två metoder, en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa jämförelsen analyserades främst byggnaders höjder i modellerna gentemot inmätta höjder på motsvarande byggnader. I studien undersöktes även fullständigheten i samtliga modeller. I den kvalitativa analysen genomfördes en enkät där samtliga modeller jämfördes mot referensbilder och deltagare röstade på den modellen de ansåg mest lik referensbilderna.Studien visar att modellen skapad med en kombination av Laserdata Skog och Ytmodell från flygbilder har den lägsta lägesosäkerhet i höjd på 0,2978 m gentemot inmätta punkter. Samma modell har även den högsta fullständigheten med 90 % av takformerna modellerade i studieområdet.Resultatet från den kvalitativa analysen visar även att samma modell fick 64,7 % av de totala rösterna i enkäten. Modellen fick även högst andel röster i samtliga frågor.