Det övergipande syftet med studien är att undersöka seende och/eller hörande partners uppfattningar och erfarenheter kring taktil/kroppslig kommunikation tillsammans med en person med medfödd dövblindhet. Vidare är syftet att beskriva hur omgivningen kan ge möjligheter till att utveckla ett språk för personen med medfödd dövblindhet. Studien baseras på ett kvalitativt fokus genom en fallstudie. I fallstudien har video använts för att spela in sekvenser över personen med medfödd dövblindhet och dennes assistenter under en period av två månader. Tre filmsekvenser valdes sedan ut som samtalsbas i intervjuer. Fokusgruppsintervjuer med samtliga assistenter samt enskilda intervjuer med var och en har genomförts. Resultatet inordnades i teman med respektive underkategorier utifrån en innehållsanalys. Studien visar att partners roll är mycket viktig och att de har en stor betydelse då kommunikationspartnerns kommunikativa förmåga är viktig för och påverkar den dövblinda personen egen kommunikativa kompetens. Omgivningens syn på och tilltro till individens förmåga är även viktig för att på så sätt kunna ge möjlighet till en språklig utveckling En bra relation med trygghet och tillit som grund går hand i hand med partnerns kommunikativa kompetens och båda är lika viktiga. Partnern måste kunna avläsa och tolka personens stämma och svara upp i kommunikationen med en taktil/kroppslig utgångspunkt. Motivation och intresse för kommunikationen från personen med medfödd dövblindhets sida kunde ringas in som en stor utmaning i arbetet med att ge möjligheter för språklig utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering. Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring. Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen. Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring.</p><p>Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen.</p><p>Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.</p>