Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.    Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.       De två inspelningsstudiorna ser ganska olika ut. Efter tio har en scen som liknar gemene mans vardagsrum, medan man i Skavlan har ett podium vars utseende kan kopplas till vardagsrummet, men runtomkring har man en stark studionärvaro. Då programvärdarna talar till den icke-närvarande publiken ser de rakt in i kameran. Fredrik Skavlan har också en fysiskt närvarande publik som han måste ta hänsyn till och vänder sig således oftare till den än till den icke-närvarande publiken, eftersom han kan interagera med denna på ett mer aktivt sätt. Han intar mer frekvent rollen som journalist än Malou von Sivers, som snarare blir en del av det samtal som förs.    Det vanligaste sättet som de båda programledarna använder sig av för att bekräfta gästerna är genom att ge ifrån sig en verbal respons i form av mm eller ja, men de kan också använda sig av ett icke-verbalt bekräftande, som exempelvis att nicka till gästen då hon eller han talar.

Zugl. Kurzfassung von: München, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss.

Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2005

Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2004

Originally presented as the author's thesis--Universität Tübingen, 2005. / Includes bibliographical references.

Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diss., 2006.

Den här studien ämnar undersöka fenomenet intervjuteknik med utgångspunkt att studera interaktionsmönstret hos två av Sveriges främsta Talkshowvärdar, Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlan. Genom att analysera deras intervjutekniker i respektive Talkshowprogram, Carina Bergfeldt och Skavlan, avser studien att identifiera eventuella skillnader respektive likheter i deras tillvägagångssätt att genomföra en intervju. Studien utgår ifrån de två frågeställningarna 1) Hur är Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlans intervjutekniker utformade, och hur påverkar deras tillvägagångssätt intervjuprocessen och dess resultat? 2) Hur anpassar sig Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlan till olika intervjupersoner, och hur påverkar detta deras förmåga att skapa en givande interaktion? Ett analysschema baserat på tidigare forskning och teorier inom ämnet har använts för att studera inspelat material ifrån de två programmen. Med hjälp av samtalsanalys har åtta avsnitt segmenterats och transkriberats för att analysera programledarnas intervjuteknik. Resultatet visar att Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlans intervjutekniker skapar en dynamisk miljö där en balans mellan allvar och humor upprätthålls, detta för att skapa ett underhållningsvärde för publiken.

Univ., Diss.--München, 2007.