• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En retorisk undersökning om topiklärans potential : Tänkande mönster eller mönstertänkande

Wedby, Martin January 2005 (has links)
<p>Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.</p><p>Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte. Även kognitiv psykologi och sociokulturella inriktningar är intresserade av hur vi tar in och tolkar information för att skapa vår verklighet och lära oss nya saker.</p><p>Det övergripande syftet med essän är att undersöka topikläran i relation till doxa och diskurser för att se om ett topiskt tänkesätt kan skapa tankemönster som påverkar perspektiven för individer och kulturer. För att nå mitt mål kommer jag att undersöka och diskutera begreppen tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer. Jag vill även undersöka om topiklärans idéer om perspektivbyte kan appliceras på många områden utanför den rent klassiska retoriska arenan.</p><p>Jag har i min undersökning funnit flera begrepp vars innebörd kan tänkas överensstämma med topiklärans teorier och begrepp. Exempel på detta är begrepp som; tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer osv. Dessa begrepp beskrivs både inom kognitiv psykologi och av sociokulturella företrädare. Alla dessa begrepp sägs förklara former av tankesystem eller koder som styr vårt tänkande och därmed vårt handlande. De finns både hos individer, grupper eller samhällen. Därför finner jag det intressant att diskutera dem i relation till topiken och dess mönster.</p>
2

En retorisk undersökning om topiklärans potential : Tänkande mönster eller mönstertänkande

Wedby, Martin January 2005 (has links)
Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade. Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte. Även kognitiv psykologi och sociokulturella inriktningar är intresserade av hur vi tar in och tolkar information för att skapa vår verklighet och lära oss nya saker. Det övergripande syftet med essän är att undersöka topikläran i relation till doxa och diskurser för att se om ett topiskt tänkesätt kan skapa tankemönster som påverkar perspektiven för individer och kulturer. För att nå mitt mål kommer jag att undersöka och diskutera begreppen tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer. Jag vill även undersöka om topiklärans idéer om perspektivbyte kan appliceras på många områden utanför den rent klassiska retoriska arenan. Jag har i min undersökning funnit flera begrepp vars innebörd kan tänkas överensstämma med topiklärans teorier och begrepp. Exempel på detta är begrepp som; tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer osv. Dessa begrepp beskrivs både inom kognitiv psykologi och av sociokulturella företrädare. Alla dessa begrepp sägs förklara former av tankesystem eller koder som styr vårt tänkande och därmed vårt handlande. De finns både hos individer, grupper eller samhällen. Därför finner jag det intressant att diskutera dem i relation till topiken och dess mönster.
3

Dansundervisning för elever med autism och ADHD : En kvalitativ studie av gymnasielärares erfarenheter ur ett sociokulturellt perspektiv

Olsson, Anna January 2020 (has links)
The aim of the study is to contribute knowledge and increase the understanding of teaching dance to students aged 16-18 with autism and ADHD in upper secondary school in Sweden by investigating teachers understanding of adaptation and the reason for students experiencing difficulties related to their diagnosis. The study also investigates the different strategies used by the teachers to adapt their teaching. The study uses a qualitative method and empirical data was collected through semi-structured interviews with four dance teachers. The data was analysed within the framework of a sociocultural perspective using concepts such as mediation, affordance and intellectual tools defined as given models for thinking. The results of the study show firstly that teachers’ understanding of different ways to adapt teaching and ways of understanding the reason for students experiencing difficulties, affects how they adapt and design their teaching. Secondly the study shows that the strategies used by the teachers mainly strives for making the teaching clear and predictable, to improve students’ self-esteem and to build good relationships to the students, and among the students. The study concludes that more knowledge about the subject is needed to further support the teachers in their work.

Page generated in 0.042 seconds