Abstract When I, at the age of 20, started working in home care service, I had an idea of what it means to age, a view witch I quickly realized was not true at all. The essay begins with a search for the images of aging you come in contact with, when you do not have a deeper interest in the matter.I take a closer look at how aging is described and how the concepts of aging and dignity are often interconnected, and debate about which images of aging that is outdated and where from they originated.I also show that that image is in for a change, much is happening right now, and there are many like me, who want to change and broaden the view of what aging can mean.Finally I describe my sculptures “Beatrice” and “Rosmari”, and reflect on how they relate to the image of what old age looks like.As a sculptor, I want to create an alternative to a widespread image of old people as a problem or idealization of the olf lady as a kind, cute and cookiebaking creature, as well as an alternative to the traditional sculpture tradition, that often show men in positions of power, and sweet passive women/girls.I tell of the strong, stubborn, eccentric and absolutely ordinary lady / När jag som 20åring började arbeta i hemtjänsten hade jag en uppfattning om hur åldrandet ser ut, en uppfattning som jag snabbt insåg inte stämde alls. Uppsatsen inleds med ett sökande efter den bild av åldrande man kommer i kontakt med när man inte har något djupare intresse i frågan.Jag tittar närmare på hur åldrande beskrivs och hur begreppen åldrande och värdighet ofta sammankopplas, resonerar kring vilka bilder av åldrandet som är förlegede och var de har sitt ursprung.Jag visar också på att bilden är under för ändring, mycket händer just nu och det finns många som liksom jag vill förändra och bredda bilden av vad åldrande kan inebära. Avslutningsvis beskriver jag mina skulpturer “Beatrice” och “Rosmari” och reflekterar över hur de förhåller sig till bilden av hur ålderdomen ser ut.Som skulptör vill jag skapa ett alternativ till en allmänt spridd bild av gamla människor som ett problem eller idealiseringen av tanten som en snäll, vän och bullbakande varelse, såväl som ett alternativ till den traditionella skulpturtraditionen som ofta visat män i maktposition eller ljuva passiva kvinnor/flickor.Jag berättar om den starka, envisa, excentriska och alldeles, alldeles vanliga tanten.