<p>Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell. Resultatet visar att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket har en positiv inverkan i personalens välbefinnande. Handledaren bör ha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsvillkor och arbetsförhållande samt inneha goda kunskaper om att handleda. Andra intressanta slutsatser är att handledare samt deltagarna i grupp-handledning bär ett personligt ansvar och är i behov av kontinuitet för att åstadkomma förändringar.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell. Resultatet visar att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket har en positiv inverkan i personalens välbefinnande. Handledaren bör ha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsvillkor och arbetsförhållande samt inneha goda kunskaper om att handleda. Andra intressanta slutsatser är att handledare samt deltagarna i grupp-handledning bär ett personligt ansvar och är i behov av kontinuitet för att åstadkomma förändringar.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Mgr. Jana Majzlíková - Ideál hasiče a ideál supervizanta - snášejí se? ABSTRACT The work focuses on the question whether it is appropriate to the environment work with firefighters to implement supervision and, if so, how. For this purpose, the work compared the ideal of firefighters, what firefighters have themselves, and the ideal of supervisee what have supervisors, and examined their mutual compatibility. The research design was based on a qualitative approach. The data obtained from interviews with firefighters, supervisors, and from the focus group with firefighters were analyzed using analysis of qualitative data (open coding, thematic analysis). First, research has shown that the ideal of firefighters dominates gratitude for their work and willingness to help others. There is experience in supervision and open sharing stories about clients in the first place of the ideal of supervisee. Next, in both cultural ideals in addition include a common interest in people, understanding for others, tolerance, responsiveness to the needs of clients and people affected by a critical incident, empathy, empathic listening, interest in discussion and accessibility to the opinions of others. In both studied cultural environments courage is also appreciated. The supervisee must have the personal bravery "have skin...