De historiskt dominerande inslagen i teknikundervisningen på svenska grundskolor har varit att tillverka produkter genom problemlösande processer, lära sig om konstruktioner samt bekanta sig med redskap, material och tillverkningsprocesser. Det traditionella undervisningsinnehållet benämns som artefaktfokuserat, där artefakterna ses som tillverkade materiella föremål, och har utifrån sin dominans inneburit en didaktisk utmaning då mer abstrakta fenomen avsetts behandlas. Då det svenska samhället utvecklats från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle, samtidigt som eleverna idag i stor utsträckning finner undervisningen som orelevant, kan det förstås som intressant att titta närmare på hur ämnet kommuniceras. Detta då det visat sig att flest lärare menar att de utgår från det centrala innehållet i kursplanen när de planerar och genomför sin undervisning. Mot denna bakgrund undersöker detta examensarbete de exempel på undervisningsinnehåll som återges i Skolverkets styrdokument, fördjupningstexter och filmer som kommunicerar teknikämnet. Syftet är att redogöra för hur stor andel av de identifierade exemplen på undervisningsinnehåll som är av den traditionella typen. Vidare avses andra typer av artefakter att identifieras och kategoriseras. Urvalet av material studeras utifrån en kvantitativ innehållsanalys som bearbetar det faktiska innehållet med hjälp av en ram bestående av definierade artefakttyper. Dessa klassificerar och kategoriserar de exempel som identifieras i materialet. Genom de 746 exempel på undervisningsinnehåll som identifierats, visar det sig att 78% av dessa är av den traditionella typen. Vidare ses mönster där de tillverkade materiella föremålen tilldelas centrala platser och där andra icke fysiska verktyg ses som hjälpmedel att utveckla de förstnämnda. Vid studier av enbart det centrala innehållet bekräftas denna dominans i avseende på antal samt att de tillverkade materiella föremålen har en central plats. Andra artefakttyper som identifieras i materialet är naturföremål, cyborger och sociokulturella artefakter. Utifrån resultatet av undersökningen och mot bakgrunden av den teori och de definitioner som utformat ramen presenteras alternativa perspektiv. Dessa vänder på förhållandet så att mer abstrakta innehåll ges centrala platser vilket skapar alternativa sammanhang att diskutera teknik utifrån. Dessa alternativ kan verka för en diskussion kring vad teknikundervisningen i den svenska grundskolan kan innehålla och utformas efter. Inte för att det ena skulle vara mer rätt än det andra men om fler perspektiv synliggörs ges förutsättningar till att på ett reflekterat sätt utforma den undervisning som eftersträvas. Kort och gott kan kunskapen om fler perspektiv skapa förutsättningar för att beslut om undervisningens innehåll fattas utifrån kunskaper om teorier och definitioner, inte utifrån traditioner, föreställningar och känslor. / <p>Teknik</p>