<p><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span></p>

<span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span>

No description available.

I denna studie undersöks hur verksamma lärare i grundskolans senare år resonerar vid val av skönlitterära verk och författare i undervisningen kopplat till frågan om en litterär kanon och hur dessa lärare ställer sig till frågan om en fastslagen svenska litteraturkanon. Undersökningen skedde via semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 7-9 inom samma kommun. De informanter som deltog i studien är alla kvinnor i åldrarna 39-54 och de har arbetat inom yrket mellan sju och 18 år. Den information som framkom genom intervjuerna var tillsammans med olika teoretiska kanonperspektiv det som utgjorde grunden av analysen där syftet var att finna mönster, samband och orsakssammanhang. Genom intervjuerna framkom 75 enskilda författare och 48 enskilda titlar varav 28 författare och tio titlar återkommer hos fler än en respondent. Analysen visar vidare att det finns en stor mängd olika anledningar och resonemang bakom urvalen samt att ett urval oftast baseras på fler än en anledning. Alla informanter ställer sig emot en fastslagen kanon men fem utav sex lärare anser att det finns litteratur som anses vara viktigare än annan. En slutsats som kan dras utifrån analysen är att även om de medverkande informanterna ställer sig kritiskt gentemot en fastslagen kanon så finns en inofficiell kanon där ett flertal av litteraturhistoriens mest centrala författarskap återkommer.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

<p>The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character.</p><p>The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that:</p><p>• The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension.</p><p>• The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive.</p><p>• There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do.</p><p>• There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject.</p><p>• The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion.</p> / <p>Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.</p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande:</p><p>• Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse.</p><p>• Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet.</p><p>• Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen.</p><p>• Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll.</p><p>• När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.</p>

The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character. The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that: • The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension. • The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive. • There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do. • There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject. • The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion. / Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program. Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande: • Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse. • Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet. • Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen. • Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll. • När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.

<p>Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.</p><p>Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.</p><p>Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.</p><p>Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.</p><p>Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.</p>