Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för vad samtida forskning säger om läsning av skönlitteratur i svenskämnet i grundskolan och gymnasieskolan, samt hur svensklärare kan arbeta med skönlitteratur i sin undervisning. Metoden är en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser, där resultatet sedan granskats efter ämnesrelevans och grad av vetenskaplighet. I kunskapsöversikten konstateras att graden av acceptans av den valda skönlitteraturen bland elever kan variera beroende på flera olika faktorer, såsom möjligheten att relatera egna erfarenheter och kunskaper till det lästa, genus, undervisningens lokala kontext, tidigare affordanser men också lärarens syfte med läsningen och de aktiviteter som sker i samband med läsningen. I kunskapsöversikten presenteras också en rad dilemman förknippade med boksamtal, läsloggskrivande och att utforska elevers livsvärldar i samband med läsning av och arbetet med skönlitteratur i skolan.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de två skolornas svensklärare och skolbibliotekarier arbetar läsfrämjande på olika sätt och att förklaringen till den här skillnaden är att samarbetet är format av skolans syfte med läsning.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.