Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel. Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk. Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod. Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.

The purpose of this study has been to investigate students’ perceptions of the content in the Swedish subject and current syllabus for Swedish in the third year of upper secondary school. The purpose has also been to analyze if students are familiar with the aims they are working towards, how explicit they are and if they have any significance for the students’ results and motivation. This investigation is based on a socio-cultural perspective and was made with help of a quantitative method by using questionnaires, but has also been studied to some extent qualitatively, which have been analyzed from a student angle. The analysis of the results shows that the students have very good perception of what they should study in Swedish year three in upper secondary school. The students have also relatively good knowledge about learning presented by teachers, and that the aims are presented in the beginning of the course. In addition to this, the study shows other important elements that influence students’ results and motivation, such as teachers’ competence, their ability to teach and engage the students and the relationship between teacher and student. The conclusion is that teachers in their interaction with students should be more concrete and distinct, when presenting the aims anchored in the current curriculum. They also need to adapt contents and methods to students’ capacity, in order to motivate students and promote their ambition to get higher results and grades. Finally, this is required to reverse the declining trend in Swedish school results.