Inledning: Psykoterapeutisk ram är ett fenomen som är grundläggande att upprätta under terapeututbildning. Vad psykoterapeutstudenter faktiskt uppfattar och kan beskriva utgör en kvalitetssäkring av vad studenter uppfattar behövs i form av ram i förhållande till patienter men också i förhållande till utbildningssituationen. Att jämföra med rådande teori och empiri. Syftet med studien var att låta psykoterapeutstudenter beskriva sin uppfattning om vad som konstituerar fenomenet ram i psykodynamisk terapi. Frågeställningar: Vad uppfattar och beskriver psykoterapeutstudenter som psykodynamisk terapeutisk ram? Metod: Föreliggande studie har en hermeneutisk ansats och bearbetningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetod är intervjuer. Resultat: Resultatet av frågeställningen visar sig som tre kategorier med underkategorier. Kategori ett är kär-lek, med underkategorier som ansvar och mellanmänsklighet. Kategori två är medvetenhet, med underkategorier som fysiska budskap, kontinuitet och omdöme. Kategori tre är potential, med underkategorier som symbolisera och integrera. Diskussion: Vad psykoterapeutstudenter beskriver som konstanter i psykodynamisk terapeutisk ram harmonierar framförallt med det som i litteratur och forskning beskrivs som inre- och yttre -ram. Resultatet har få konstanter i form av meta ram vilket kan förstås som att det finns en omedvetenhet i att upprätta meta ram. I förlängningen begränsar denna omedvetenhet studenters påverkan på utbildning och profession. / Introduction: Psychotherapeutic frame is a phenomenon which is fundamental to establish during therapist education. What psychotherapists students actually understand and can describe constitute a quality assurance of what students perceive is needed in form of frame, in relation to the patients but also in relation to the educational situation. To be compared with the prevailing theory and empiricism. The aim of the study was to let psychotherapist students describe their idea of what constitutes the phenomenon frame of psychodynamic therapy. Issues: What perceive and describe psychotherapist students as psychodynamic therapeutic frame? Method: This study has a hermeneutical approach and processing method is qualitative content analysis. The data collection method is interviews. Results: The result of the issue manifests as three categories with subcategories. Category one is love-play, with subcategories as responsibility and interpersonal. Category two is awareness, with subcategories as physical messages, continuity and opinion. Category three is potential, with subcategories as symbolize and integrate. Discussion: What psychotherapist students describe as constants in psychodynamic therapeutic frame, harmony above all with what the literature and research describes as inner and outer frame. The result has few constants in the form of meta- framework, which may be understood as that there is a lack of awareness in establishing meta- frame. In the extension this unawareness limits students influence on education and profession.

Inledning: Även om distansterapi visat sig vara effektivt och ger ökad tillgänglighet är många terapeuter ändå tveksamma till formatet. Syfte: Genom att undersöka hur övergången till distansformat enligt psykodynamiskt orienterade terapeuter påverkar den terapeutiska processen, dess ram och relationella kvalité ges ett bidrag till förståelse av denna tvekan. Metod: En kvalitativt inriktad fenomenologisk studie av semistrukturerade intervjuer med fem terapeuter. Resultat: Tematisk analys visar två teman: Närvaro och En ny situation med två respektive fyra underteman: möjliggörande och saknad respektive kropparnas kommunikation, saknad avgränsning, ramarbete och inre upptagenhet. Diskussion: En inre upptagenhet kan göra att närvaro som relationell kvalité i bemärkelsen emotionell, kognitiv och funktionell tillgänglighet försvåras i distansformatet. Inre upptagenhet kan bero på de ramfrågor som aktualiseras i övergången. Undersökningen resulterar i en modell som visar att i den mån en viss terapeutisk teknik, känsla i rummet eller terapeutroll föreligger som målsättning i den terapeutiska processen kommer den inre upptagenheten sannolikt kvarstå. Ökad förståelse för terapeuters målsättningar i och med den terapeutiska processen föreslås som en nyckel för vidare acceptans av distansformatet. / Introduction: Even though distance therapy has been shown to be effective across a range of measures and increases access many psychotherapists still remain sceptic to the format.   Aim: By examining how psychodynamic psychotherapists experience transitioning to distance therapy as regards the therapeutic process this study results in a contribution to the understanding of the continuing scepticism among therapists.  Method: A qualitative, phenomenological study of semi-structured interviews with five psychotherapists using thematic analysis.  Result: Two themes are identified: Presence and A new situation with two and four subthemes respectively: enabling and lamented; bodily communication, demarcation, therapeutic frame and preoccupation. Discussion: Due to preoccupation presence understood as a relational quality of emotional, cognitive and functional availability could be continually lamented in distance therapy. The discussion results in a model showing that if a certain therapeutic technique, feeling in the room or therapeutic role is an underlying intention in the therapeutic process preoccupation will continue to be a factor in distance therapy encounters. Increased knowledge as regards therapists´ intentions in the therapeutic process is forwarded as a key factor to further acceptance of the distance therapy format.