Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp. / The aim of this study was to highlight how hope is experienced by patients in a palliative care context. The background notes that about 90 000 palliative patients die in Sweden each year. The patients in palliative care experience several dimensions of pain, both physical and psychological. Hope is described as something that can lead patients towards more positive goals and actions and is therefore of great importance for their wellbeing. The method of this study is a general literature study based on qualitative research. The analysis is performed with an inductive approach. Following similarities identified 17 subcategories, six categories and two overall themes that where established. The result illustrates how hope is expressed in palliative care patients. Unchanged hope, transformational hope, strategic hope, overcoming hope and everyday hope were categories that emerged as hopeful. In contrast to the hope there were also a hopelessness. The hopelessness was identified as an obstacle to hope which increased passivity and the feeling of helplessness. The conclusion of this study is that the experience of hope is expressed in different ways through the care process. There are several categories that are recurring in earlier research. Most discoveries are identified as hopeful and proved to increase the quality of life for patients in the palliative care context. However, there is no research about how patients would like to be treated regarding their hope.

Bakgrund: Under år 2016 upptäcktes 64 000 maligna tumörer i Sverige. Cancer uppstår när det blir en rubbning i celldelningen och cellerna börjar dela sig okontrollerat. När det inte finns någon chans att en kurativ behandling skulle lyckas går man in i en palliativ behandling. Denna fokuserar på symtomlindring och stöd till både patientenoch närstående. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om hur patienter med obotlig cancer upplever sin situation för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med obotlig cancer samt beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de valda artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar, varav nio artiklar av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ ansats. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl. De valda artiklarna analyserades sedan objektivt. Huvudresultat: Trötthet var ett av de vanligaste upplevda symtomen hos terminalt sjuka cancerpatienter. Rädsla för framtiden samt rädsla inför döden var vanligt upplevda känslor. Känsla av hopp ansågs viktig, likaså relationen till nära och kära. Kontakten med sjukvården kunde upplevas som frustrerande, dock beskrev många att de var tacksamma över den hjälp de fick. Slutsats: Att leva med en obotlig cancer påverkar personerna i både den fysiska, psykiska, sociala och existentiella delen av livet. En rädsla inför framtiden och döden beskrevs. För att minska personens lidande är det viktigt att vården fungerar och att sjuksköterskan kan bemöta den drabbade på dennes nivå. / Background: In 2016, 64,000 malignant tumors were discovered in Sweden. Cancer occurs when there is an abnormal cell growth and the cells start to divide uncontrollably. When there is no chance that a curative treatment would succeed the palliative treatment takes place. It focuses on symptom relief and support for both the patient and his/her relatives. It is important for the nurse to be aware of how patients with incurable cancer experience their situation in order to provide as good care as possible. Aim: To describe adult experiences of living with incurable cancer as well as to describe the data collection methods used in the selected articles. Method: A descriptive literature study, which included twelve scientific articles. Nine articles of qualitative approach, and three of quantitative approach. The searches took place in PubMed and Cinahl. The selected articles were then objectively analyzed. Key Findings: Fatigue was one of the most commonly experienced symptoms in terminally ill cancer patients. Fear of the future as well as fear of death were common feelings. Feeling of hope was considered important, as well as the relationship to loved ones. The contact with health care could be perceived as frustrating, however, many described that they were grateful for the help they received. Conclusion: Living with an incurable cancer affects the people in both the physical, mental, social and existential part of life. A fear of the future and death is described. In order to reduce the person's suffering it is important that the health care works and that the nurse can respond to the patient at his level.

Bakgrund: Den palliativa vården blir allt viktigare för personer med icke-cancersjukdomarsom hjärtsvikt. Flera intresseorganisationer och internationella yrkesföreningar trycker påbehovet för tidigare information rörande prognos och integrering av palliativ vård för dessapatienter. Trots detta står denna patientgrupp ofta utan denna typ av vård och stöd även närpatienten närmar sig ett terminalt skede av livet. Syftet var att undersöka barriärer som fannsför initiering av palliativ vård hos vuxna patienter med hjärtsvikt Metoden var en ickesystematisk litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt där totalt 17 artiklar valdes ut fördatagranskning. Resultatet visade på flera barriärer som kunde sammanfattas underrubrikerna Personalrelaterade barriärer, Patientrelaterade barriärer samt Organisatoriskabarriärer. Slutsatsen Resultatet identifierade flertalet komplexa barriärer som var patient,personal och organisatoriskt beroende. Dessa barriärer försvårade integrering av denpalliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Att möjliggöra för sjukvården att skapa godarelationer med proaktiv kommunikation är av stor vikt. Vidare behövs organisatoriskt stödmed tid för samtal, personalkontinuitet, utbildning och förbättrad kommunikationsförmåga.Detta tillsammans med tydligare riktlinjer och samarbete inom vården. / Background Palliative care is becoming increasingly important for patients with noncancerous diseases such as heart failure. Several interest groups and international professionalassociations emphasize the need for timely information regarding prognosis and integrationof palliative care for these patients. Despite this, this patient group is often without this typeof care and support even when the patient is approaching a terminal stage of life. Aim Wasto investigate barriers that existed for the initiation of palliative care in adult patients withheart failure. Method The method used was a non-systematic literature review with asystematic approach where a total of 17 articles were selected for data review. Result The results showed several barriers that could be summarized under the headings under theheadings Personnel-related barriers, Patient-related barriers and Organizational barriers. Conclusion The results identified several complex barriers that were patient, staff andorganizational dependent. These barriers made it more difficult to integrate palliative care forpatients with heart failure. Enabling the creation of good relationships with proactivecommunication in healthcare is of great importance. Furthermore, support from theorganization is needed which includes time for conversations, staff continuity, training andimproving communication skills. This together with clearer guidelines and cooperation inhealthcare.