<p><p><p><strong><strong>Bakgrund:</strong> </strong>Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. <strong>Metod: </strong>Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att det var upp till 56 % av patienterna som kunde tänka sig att avsluta sitt liv genom eutanasi eller läkarassisterat självmord. Depression och hopplöshet var de faktorer som flest studier visade hade signifikans när det gällde detta beslut. <strong>Diskussion: </strong>Inga faktorer var helt avgörande för att patienterna önskade avsluta sitt liv i ett tidigare skede. Ett observandum ställdes till likheten mellan krisreaktion och depression, vilket skulle kunna leda till att patienter får fel diagnos. <strong>Slutsats: </strong>Mer fördjupad forskning krävs inom detta område för att få en mer nyanserad bild av varför palliativa patienter har denna önskan.</p></p></p>

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att det var upp till 56 % av patienterna som kunde tänka sig att avsluta sitt liv genom eutanasi eller läkarassisterat självmord. Depression och hopplöshet var de faktorer som flest studier visade hade signifikans när det gällde detta beslut. Diskussion: Inga faktorer var helt avgörande för att patienterna önskade avsluta sitt liv i ett tidigare skede. Ett observandum ställdes till likheten mellan krisreaktion och depression, vilket skulle kunna leda till att patienter får fel diagnos. Slutsats: Mer fördjupad forskning krävs inom detta område för att få en mer nyanserad bild av varför palliativa patienter har denna önskan.

Bakgrund Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött. Syfte Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande. Metod Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden. Resultat Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande. Slutsats Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen. Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala. Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid. Sjuksköterskor kommer troligtvis alltid att möta dessa patienter och det finns därmed ett behov av stöd och riktlinjer. / Background: Nurses sometimes meet terminally ill patients who express a wish to end their life untimely and this is a complex and controversial issue that is discussed all around the world. An expressed wish to end life untimely can mean many things and must be understood based on the situation of the disease, life history and experiences of every unique patient. Aim: To explore how nurses experience and handle the meeting with terminally ill patients who express a wish to end their life untimely Methods: A literature review has been made and is based on eight scientific studies published between years 2001-2012. Categorizing the text of the articles has done the analysis and Eriksson ́s theory about suffering from illness is the theoretical framework that has been used. Result: When patients, because of what they perceive an inhumane suffering, state that they would like to end their life untimely nurses can experience powerlessness, moral distress and a wish to control the situation. Nurses handle this through good communication and by drawing their own personal line. They also express a need of support and to talk about this. Discussion and conclusion: Many nurses experience a fear of losing control over the situation which leads to feelings of insecurity and difficulties when they care for terminally ill patients who wish to end their life untimely. Nurses will probably always get in contact with those patients and therefore there is a need for support and guidelines.