I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts på ett material från åtta gravhögar med en vikt på 12 kg. Benmaterialet kommer från Finström 12.1, ett åländskt gravfält från yngre järnåldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehållet och om det fanns en korrelation mellan kön, ålder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jämfördes sedan med tre åländska och tre svenska gravfält från samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhållande till gravsammansättning. Speciellt fokus har satts på relationen mellan människa och djur för att undersöka om kön eller ålder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med. Resultatet blev att de djurartkombinationer som förekommer på Finström 12.1 fanns i varierande grad på de gravfält som användes i jämförelsen. Ingen djurart kunde kopplas till ett kön och det enda fynd som i detta material kan ses som könsbundet är björnklor som här endast förekommer i mansgravar. Ett mönster finns i gravläggnigen av djur; där får/get och svin nedlades i styckade kroppsdelar medan katt, hund och häst är hela individer. I gravar utan djur eller med endast får/get finns individer från barn till äldre vuxen representerade, medan gravar innehållande katt, får/get och katt, samt gravar med får/get, hund, häst och svin förekommer endast i vuxengravar. Individer begravda med får/get, hund, häst och svin kan möjligen alla ha ett ålderspann mellan 35-64 år. Baserat på de gravar som använts i analysen upplevs gravinnehållet vara individuellt utformat. / In this thesis the burial pattern of Iron Age graves is studied. As a case study eight graves from Finström 12.1, Åland are analysed. The aim is to see if there is a correlation between sex, age, animal sacrifices and archaeological finds. The result of the analysis is compared against three Iron Age cemeteries from the Åland Islands and three from Sweden. All of the animal combinations present at Finström 12.1 existed in varying degree in some or all of the selected cemeteries. Bones from animals found in the graves, did not show a correlation to sex, except claws from bear that were found only in male graves. The individuals that were buried with no animals or with sheep/goat had an age span from children to old adults, while those who were buried with cat, sheep/goat and cat, and sheep/goat, dog, horse and pig all were adult individuals. Those buried with sheep/goat, dog, horse and pig are in the age between 34-64 years old. Based on the graves used in this analysis no distinct burial pattern is found, rather the graves seem individually formed.

A phenomenon during the late Bronze Age and Early Iron Age which in its simplest form could be called ‘a culture of the Baltic Sea’ is an idea which many archaeologists have favoured. However, the term ‘a culture of the Baltic Sea’ is not the most ideal to use when discussing the Baltic Sea during this time in prehistory, as the term is rather simplifying from what would be the more diverse truth. The term entails that there should have been a cultural homogeneity across the Baltic Sea as it most certainly was not. This thesis complicates this otherwise simplified term and calls the cultural phenomenon ‘a cultural hybrid of the northern Baltic Sea area’ (i.e. the northern part of the Baltic Sea including its neighbouring gulfs). A cultural hybrid, in this sense, allows there to be cultural differences within an area. These differences are accepted by the people within the cultural hybrid which in turn allow people to live among each other, rather than to become a social obstacle making the people separate into smaller and more homogenous cultural groups. This assumed existence of a cultural hybrid is put to the test as a hypothesis. To answer the hypothesis, the cultural hybrid is studied from the perspective of the tarand-graves (an Estonian originating grave type erected and used around the shores of the northern Baltic Sea area during 500 BC–500 AD) which in turn is interpreted according to ritual practice theory. The hypothesis is proven to be true which makes it possible to apply the concept of cultural hybridity, and its connection with tarand-graves in the northern Baltic Sea area, to the Åland Islands. Although the islands have a very promising geographical position in the middle of the northern Baltic Sea area, interestingly, no tarand-graves have been registered there. Grave field Ec 6.6 on the western side of the Åland Islands becomes the object of study mainly due to grave 14, which placed on that particular grave field, carries a high tarand-grave potential. The material is partly collected from two field visits to Ec 6.6 and partly from an excavational report from 1949 of the same grave field. The result shows that the Åland Islands, as well as Ec 6.6, have a very high likeliness of being hosts for tarand-graves.

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag. Den åländska behörigheten gällande immigration och integration samt den rådgivande kommitténs övervakning har även kartlagts, vilket visar att kommittén hittills har kommit både med förslag som vid förverkligande skulle stärka det åländska nationalitetsskyddet och sådana som skulle försvaga det. / The Åland Islands enjoy one of the world’s most extensive systems of cultural and linguistic safeguards. It was, however, created almost one hundred years ago, which often makes its compliance with more recent human rights treaties complicated. This thesis examines how the Advisory Committee of the European Council has commented on the cultural and linguistic safeguards of the Åland Islands in its monitoring work regarding the Framework Convention for the Protection of National Minorities. These comments and the Ålandic developments are analysed in relation to Will Kymlicka’s theory on minority nationalism, which states that national minorities, like majority populations, can leave a xenophobic and exclusionary nationalism based on ethnicity and adapt an inclusive civic nationalism that is open and welcoming towards immigration. Kymlicka argues that this requires that the minority exercise some control over the volume of immigration and over the terms of integration, where particularly the latter form an integral part of Åland’s cultural and linguistic safeguards. Ålandic nationalism has been analysed using an analysis of ideas, and the results show that it has gone from having ethnic features to showing clear civic characteristics. The competences of the Åland Islands in the areas of immigration and integration and the monitoring of the Advisory Committee have also been examined, which shows that the Committee so far has brought forward proposals that would strengthen the Ålandic safeguards as well as proposals that would weaken them.

No description available.