Denna pro gradu-avhandling handlar om förnamn på de kvinnor och män som föddes på 1920-talet och som blev begravda på Kyrkoby begravningsplats i Sibbo. Materialet består av förnamn på 1 064 individer, varav 536 är män och 524 är kvinnor. I materialet finns det också 4 individer som bär neutrala namn och deras kön är därför okänt. Materialet omfattar totalt 606 olika förnamn. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena syftet är att ta reda på vilka förnamn ifrågavarande kvinnor och män bar, vilka som var de 10 vanligaste kvinno- och mansnamnen, och av vilket ursprung de förnamnen var. Det andra syftet är att ta reda på hur materialets vanligaste kvinno- och mansnamnen förhåller sig till det finlandssvenska och det finska namnskicket i jämförelse med listan över de 50 vanligaste kvinno- och mansnamnen bland finlandssvenskarna cirka 1881–1981 och listan över de 50 vanligaste finska kvinno- och mansnamnen på 1900-talet. Syftet är också att ta reda på om materialets 10-i-topplistor liknar de finlandssvenska eller finska topplistorna. Pro gradu-avhandlingen bär drag av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa aspekten består av räkningen av antalet namnbärare och förnamn i materialet. I avhandlingen granskar jag också kvaliteten: jag studerar vilka förnamn det finns i materialet, av vilket ursprung dessa namn är, och om dessa namn används som första-, andra- och tredjenamn. Avhandlingen är också jämförande, det vill säga komparativ. I avhandlingen granskas förnamn ur etymologisk och sociolingvistisk synvinkel. Etymologiska förklaringar, det vill säga att förklara namnens ursprung, är bara en del av denna avhandling. Den sociolingvistiska aspekten syns i granskningen av förnamns variationer och det att det tas reda på om materialets namn används som första, andra- eller tredjenamn. Resultatet visar att andel de vanligaste namnens bärare av alla materialets kvinnor är cirka 43 %. Om variationer av de 10 vanligaste kvinnonamnen som förekommer i materialet räknas med, är namnbärarnas andel av alla materialets kvinnor cirka 68 %. Detta betyder att den största delen av materialets kvinnor bär antingen ett av materialets 10 vanligaste kvinnonamn eller en av dessa namns varianter. Andel de vanligaste mansnamnens bärare av alla materialets män är cirka 47 %. Om variationer av de 12 vanligaste mansnamnen som förekommer i materialet räknas med, är namnbärarnas andel av alla materialets män cirka 64 %. Detta betyder att den största delen av materialets män bär antingen ett av materialets 12 vanligaste mansnamn eller en av dessa namns variationer. Ett viktigt resultat är att materialets 10-i-topplista liknar mest den 10-i-topplistan över de vanligaste kvinno- och mansnamnen bland finlandssvenskarna cirka 1881–1981. Sammanlagt 70 % av kvinnonamn på dessa listor är gemensamma. Procentandelen är densamma när det gäller gemensamma mansnamn på dessa listor. Bara 20 % av mansnamn och 30 % av kvinnonamn är gemensamma på materialets lista och listan över de vanligaste kvinno- och mansnamnen bland finnarna på 1900-talet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de 10 vanligaste kvinnonamnen och de 12 vanligaste mansnamnen på Kyrkoby begravningsplats i Sibbo liknar mycket det finlandssvenska namnskicket. / Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee 1920 -luvulla syntyneiden ja Sipoon kirkonkylän hautausmaalle haudattujen naisten ja miesten etunimistöä. Materiaali koostuu 1 064:n henkilön etunimistä. Näistä henkilöistä 536 on miehiä ja 524 naisia. Henkilöistä neljällä on neutraali nimi, mikä tarkoittaa sitä, ettei heidän sukupuoltaan pystytä päättelemään. Materiaali sisältää yhteensä 604 eri etunimeä. Tutkielmalla on kaksi päätavoitetta. Yksi tavoitteista on selvittää, mitkä olivat kyseessä olevien naisten ja miesten etunimet, mitkä olivat kymmenen tavallisinta naisen- ja miehennimeä, sekä mikä on näiden nimien alkuperä. Toinen tavoitteista on selvittää, mikä on materiaalin suhde koko Suomen ruotsinkielisen alueen nimistöön top 50 -listojen välisessä vertailussa. Top 50 -listat, joita vertailussa käytetään, ovat ”suomenruotsalaisten naisten ja miesten 50 tavallisinta etunimeä vuodesta 1881 vuoteen 1981” sekä ”50 tavallisinta suomalaista naisen- ja miehennimeä 1900 -luvulla”. Tutkielman tavoite on myös selvittää, ovatko materiaalin top 10 -listat samankaltaisia suomenruotsalaisen vai suomalaisen top -listan kanssa. Tutkielmassa käytetään sekä kvantitatiivista että kvalitatiivista tutkimusmenetelmää. Tutkimuksen kvantitatiivinen aspekti näkyy materiaalin nimenkantajien määrän sekä etunimien laskemisessa. Tutkin tässä tutkielmassa myös laatua: tutkin, mitä etunimiä esiintyy materiaalissa, mikä on näiden nimien alkuperä, sekä käytetäänkö näitä nimiä ensimmäisenä, toisena vai kolmantena etunimenä. Tutkielmani on myös vertaileva, eli komparatiivinen. Tutkin etunimiä etymologisesta sekä sosiolingvistisestä näkökulmasta. Etymologiset selvitykset, kuten nimien alkuperän selvittäminen, ovat vain osa tutkielmaa. Sosiolingvistinen aspekti näkyy nimien variaatioiden sekä etunimien käytön tutkimisessa. Tulokset osoittavat, että tavallisimpien naisennimien kantajien osuus kaikista materiaalin naisista on noin 43 %. Jos näiden nimien variaatiot, eli muunnelmat, lasketaan mukaan, on näiden nimenkantajien osuus kaikista materiaalin naisista noin 68 %. Tämä tarkoittaa sitä, että suurimmalla osalla materiaalin naisista on joko yksi materiaalin kymmenestä yleisimmästä nimestä, tai yksi näiden nimien muunnelmista. Tavallisimpien miehennimien kantajien osuus kaikista materiaalin miehistä on noin 47 %. Jos näiden nimien variaatiot lasketaan mukaan, on näiden nimienkantajien osuus kaikista materiaalin miehistä noin 64 %. Tämä tarkoittaa sitä, että suurimmalla osalla materiaalin miehistä on joko yksi materiaalin kymmenestä yleisimmästä nimestä, tai yksi näiden nimien muunnelmista. Tärkeä tulos on myös se, että materiaalin top 10 -lista on samankaltaisin suomenruotsalaisten naisen- ja miehennimistä vuosina 1881–1981 kootun top 10 -listan kanssa. Yhteensä 70 % näiden listojen naisennimistä on yhteisiä. Prosenttiosuus on myös miehennimien kohdalla sama. Vain 20 % miehennimistä ja 30 % naisennimistä ovat samoja materiaalin top 10-listalla sekä suomalaisten naisen- ja miehennimien 1900-luvun top 10-listalla. Tiivistäen voidaan todeta, että Sipoon kirkonkylän hautausmaan etunimistö on hyvin samankaltainen Suomen ruotsinkielisen alueen etunimistön kanssa, kun on kyse materiaalin 10:stä yleisimmästä naisennimestä sekä 12:sta yleisimmästä miehennimestä.

No description available.

Denna avhandling pro gradu har gjorts i samarbete med projektet Kul på svenska. Projektet arrangerar musikföreställningar för barn och strävar efter att sammanföra finska barn med (finlands)svenska språket och kulturen genom tvåspråkiga teater- och musikföreställningar. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur den tvåspråkiga musikföreställningen Anders och kompisen — musik på två språk upplevdes av elever i årkurserna 3–6 och vilka saker dessa elever lärde sig under föreställningen. Härutöver har det betraktats om det finns något samband mellan elevernas musikalitet och det hur föreställningen upplevdes samt det eleverna lärde under musikföreställningen. Uppsatsen utgörs av en kvantitativ surveyundersökning. Materialet är ett urval från ett större undersökningsmaterial som samlades in under hösten 2014 vid ett lågstadium i Kuopio. Materialet består av 120 enkätsvar. Informanterna var elever i årkurserna 3–6. För att utreda om det fanns ett samband mellan variablerna analyserades materialet med hjälp av korstabulering och Chi-två–test i dataprogrammet SPSS. De viktigaste resultaten visade att eleverna för det mesta hade gillat föreställningen. Majoriteten av negativ feedback handlade om att föreställningen upplevdes som barnslig. Utgående från elevernas feedback kan det löna sig att överväga om det är värt att pröva att ha skilda föreställningar för elever i årkurserna 3–4 och 5–6. Minst 30 % av alla elever hade lärt en ny sång eller en del av en, att uttala svenska, vilket språk finlandssvenska är, samt var finlandssvenskar bor, ett eller flera svenskspråkiga ord, hurdant språk svenska är och hur det låter samt att säga en kort mening på svenska under förställningen. Det fanns ett samband mellan mankönet och inlärning av var finlandssvenskar bor, vilket språk finlandssvenska är samt hur man uttalar svenska. Det kom också fram att sannolikheten att lära nya sånger och att uttala svenska var större hos musikaliska elever. Ungefär en tredjedel av alla elever hade deltagit i sång och musik under musikföreställningen, vilket indikerar att eleverna upplevde föreställningen som medryckande. Enligt resultaten fanns det ett tydligt samband mellan elevens deltagande i sång och musik under musikföreställningen och inlärning under föreställningen och att deltagandet förmodligen har främjat inlärningen hos eleverna. Samtidigt fanns det ett tydligt samband mellan elevernas musikalitet och deras deltagande i musik och sång under musikföreställningen. Enligt resultaten ser det ut att elevernas musikalitet möjligen förutspådde en högre sannolikhet att ta del i sång och musik under musikföreställningen, vilket i sin tur hängde ihop med inlärning hos eleverna. / Tämä pro gradu -tutkielma on tehty yhteistyössä Kul på svenska -projektin kanssa. Projekti järjestää musiikkiteatteriesityksiä lapsille ja sen tarkoituksena on tutustuttaa suomalaiset lapset (suomen)ruotsalaiseen kieleen ja kulttuuriin kaksikielisten musiikki- ja teatteriesitysten avulla. Tutkielman tavoitteena on selvittää, millaisena lapset kokivat musiikkiesityksen Anders och kompisen — musik på två språk ja mitä he oppivat esityksen aikana. Tämän lisäksi tutkielmassa on tutkittu, onko oppilaiden musikaalisuuden ja sen, millaisena lapset kokivat esityksen ja mitä he siitä oppivat, välillä yhteyttä. Tutkielma on kvantitatiivinen surveytutkimus. Materiaali on otos suuremmasta tutkimusmateriaalista, joka kerättiin kuopiolaiselta ala-asteelta syksyllä 2014. Materiaali koostuu 120 lomakevastauksesta. Tutkimukseen osallistuneet vastaajat olivat oppilaita vuosiluokilta 3–6. Muuttujien välisen yhteyden selvittämiseksi analysoitiin materiaali ristiintaulukoimalla sekä Chi2-testin avulla SPSS-ohjelmalla. Tärkeimmät tulokset osoittivat, että oppilaat olivat suurimmaksi osaksi pitäneet esityksestä. Suurin osa negatiivisesta palautteesta liittyi siihen, että oppilaat olivat kokeneet esityksen lapsellisena. Oppilaiden palautteen perusteella voi olla kannattavaa suunnitella kaksi erillistä esitystä vuosiluokille 3–4 ja 5–6. Vähintään 30 % oppilaista oli oppinut uuden laulun tai osan siitä, mitä kieltä suomenruotsi on sekä missä suomenruotsalaisia ihmisiä asuu, yhden tai useamman ruotsinkielisen sanan, millaista kieltä ruotsi on ja miltä se kuulostaa sekä sanomaan lyhyen lauseen ruotsiksi esityksen aikana. Tutkimuksessa tuli ilmi yhteys miessukupuolen ja sen, missä suomenruotsalaisia ihmisiä asuu, mitä kieltä suomenruotsi on ja kuinka ruotsia äännetään, oppimisen välillä. Kävi myös ilmi, että musikaalisilla oppilailla oli suurempi todennäköisyys oppia ääntämään ruotsia. Suunnilleen kolmasosa kaikista oppilaista osallistui aktiivisesti lauluun ja musiikkiin musiikkiesityksen aikana, mikä osoittaa, että oppilaat kokivat esityksen mukaansatempaavana. Tulosten perusteella aktiivisen musiikkiin ja lauluun osallistumisen sekä oppimisen välillä oli yhteys. Aktiivinen osallistuminen on mahdollisesti edistänyt oppilaiden oppimista. Samalla kävi ilmi, että oppilaiden musikaalisuuden ja oppilaiden lauluun ja musiikkiin osallistumisen välillä oli yhteys. Tulosten perusteella vaikuttaa siltä, että oppilaiden musikaalisuus mahdollisesti ennakoi korkeampaa todennäköisyyttä osallistua lauluun ja musiikkiin musiikkiesityksen aikana, mikä taas osaltaan oli yhteydessä oppilaiden oppimiseen.

Denna pro gradu-avhandling behandlar finsk-, svensk-, norsk- och danskspråkig populärmusik åren 2012–2016. Materialet av undersökningen är samlat från Finlands, Sveriges, Norges och Danmarks topplistor sammanställda av den internationella webbplatsen Top40-Charts.com. Listorna är sammanställningar av låtarnas spelningar och laddningar samt spellistor av radiokanaler. Uppdaterade listor publiceras på webbplatsen varje vecka. Huvudområdena av undersökningen är grad av inhemskt ursprung, språkförhållanden och ämnen i sångtexter av musik konsumerad i objektländerna. Materialet, dvs. listan över de enstaka musikstyckena är sammanställt genom att bläddra igenom varje lands topp-20-listor per vecka på de fem undersökningsåren. Från listorna har det samplats alla låtar av inhemska, dvs. nordiska artister, inspelade både på ländernas egna och främmande språk (i praktiken på engelska). På samma gång har det antecknats andel inhemsk och utländsk musik på topp-20 i varje objektland. De inhemska låtarna har särskilts enligt språk och antal egenspråkig musik har räknats för varje land. Sångtexterna av de egenspråkiga låtarna har genomläst och deras ämnen definierats på en lista. Källan till sångtexterna är webbplatsen Musixmatch.com. Avhandlingen består av en teori- och analysdel. I teoridelen fördjupar man sig i populärmusik som begrepp samt dess historia såväl allmänt som ur Nordens synvinkel. Särskilt sätter man sig in i populärmusikens sångtexter. I analysdelen öppnas materialet och introduceras låtar kategoriserade i ämnen. Med varje ämne ges ett utdrag ur en exempellåt. Avhandlingen innefattar också en del som sätter sig in i 2010-talets populärmusikaliska fenomen. Det mest särpräglade fenomenet är tv-programmet Så mycket bättre och hitlåtar som det har medfört. Varje objektland har sin nationella version av programmet. Ett annat format som producerar populärmusik är uttagningstävlingar för Eurovision Song Contest, varav mest produktiv är den svenska Melodifestivalen. Härtill har det stigit låtar från olika talangtävlingar på listorna, liksom The Voice, X Factor och Idols. Det kommer fram i undersökningen att i genomsnitt 36 % av musik konsumerad i objektländerna är inhemskt. Av objektländerna konsumeras det mest både inhemsk och egenspråkig musik i Finland. Andel av finländska artister av all hitmusik konsumerad i Finland är 44 %. Av detta är andel av finskspråkiga låtar 94 %. Andel av egenspråkiga låtar i inhemsk produktion i alla länderna är 62 %. Ämnena i sångtexter är indelade i 20 grupper. Det vanligaste ämnet är mänskliga relationer. Av detta ämnesområde är låtar gällande kärlek de populäraste. Ett undantag är Norge där det vanligaste ämnet i materialet är alkoholbruk. Avhandlingen erbjuder ny kunskap åt aktörer som intresserar sig för konsumtion av populärmusik, sångtexter och nordiska språk. Forskningsresultat kan vara till nytta för t.ex. lingvister samt musikskapare och -forskare. / Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee suomen-, ruotsin-, norjan- ja tanskankielistä populäärimusiikkia vuosilta 2012–2016. Tutkimuksen aineisto on kerätty kansainvälisen Top40-Charts.com-sivuston koostamilta Suomen, Ruotsin, Norjan ja Tanskan hittilistoilta. Listat ovat koosteita kappaleiden kuuntelukerroista tai latauksista eri musiikkipalveluissa sekä radiokanavien soittolistoista. Päivitetyt listat julkaistaan sivustolla viikoittain. Tutkimuksen pääalueet ovat kohdemaissa kulutetun musiikin kotimaisuusaste, kielisuhteet ja sanoitusten aiheet. Aineisto eli luettelo yksittäisistä musiikkikappaleista on koottu selaamalla läpi kunkin maan viikoittaiset top-20-listat viiden tutkimusvuoden ajalta. Listoilta on poimittu erilliseen luetteloon kaikki kotimaisten eli pohjoismaalaisten artistien kappaleet, sekä maiden omilla että vierailla kielillä (käytännössä englanniksi) levytetyt. Samalla on merkitty muistiin kotimaisen ja ulkomaisen musiikin osuus kunkin kohdemaan top-20:ssä viikoittain. Kotimaiset kappaleet on eritelty kielen mukaan ja laskettu omakielisen musiikin määrä kussakin maassa. Omakielisten kappaleiden sanoitukset on luettu läpi ja määritelty luetteloon niiden aiheet. Sanoitusten lähteenä on Musixmatch.com-sivusto. Tutkielma koostuu teoria- ja analyysiosasta. Teoriaosassa syvennytään populäärimusiikkiin käsitteenä sekä sen historiaan niin yleisesti kuin Pohjoismaidenkin näkökulmasta. Erityisesti perehdytään populäärimusiikin sanoituksiin. Analyysiosassa avataan aineistoa ja esitellään kappaleita aiheittain luokiteltuna. Kunkin aiheen kohdalla annetaan ote esimerkkikappaleesta. Tutkielmaan sisältyy myös 2010-luvun populäärimusiikillisiin ilmiöihin perehtyvä osio. Omaleimaisin näistä ilmiöistä on televisio-ohjelma Vain elämää ja sen tuottamat hittikappaleet. Kullakin kohdemaalla on ohjelmasta kansalliset versionsa. Toinen populäärimusiikkia tuottava formaatti on Eurovision laulukilpailun kansalliset karsinnat, joista tuottavin on Ruotsin Melodifestivalen. Lisäksi listoille on noussut kappaleita eri kykykilpailuista, kuten The Voice, X Factor ja Idols. Tutkimuksesta käy ilmi, että keskimäärin 36 % kohdemaissa kulutetusta musiikista on kotimaista. Kohdemaista eniten sekä kotimaista että omakielistä musiikkia kulutetaan Suomessa. Suomalaisten artistien osuus kaikesta Suomessa kulutetusta hittimusiikista on 44 %. Tästä suomenkielisten kappaleiden osuus on 94 %. Kaikkien maiden omakielisten kappaleiden osuus kotimaisesta tuotannosta on 62 %. Sanoitusten aiheet on jaoteltu 20 ryhmään. Yleisin aihe on ihmissuhteet. Tästä aihepiiristä suosituimpia ovat rakkautta käsittelevät kappaleet. Poikkeuksena on Norja, jonka yleisin aihe aineistossa on alkoholinkäyttö. Tutkielma tarjoaa uutta tietoa tahoille, jotka ovat kiinnostuneet populäärimusiikin kulutuksesta, laulujen sanoituksista ja pohjoismaisista kielistä. Tutkimustuloksista voivat hyötyä esim. kielitieteilijät sekä musiikin tekijät ja tutkijat.

Denna pro gradu-avhandling är en jämförande översättningsanalys där det undersöks substantiven och läsbarheten i bergspredikan i tre svenska bibelöversättningar: 1917 års kyrkobibel (Ö1917), Bibeln 2000 (B2000) och Svenska Folkbibeln (SFB). Huvudsyftet är att forska i på vilket sätt och i hur stor utsträckning substantiven skiljer sig från varandra i översättningarna samt vilka likheter och olikheter som finns i betydelsen av de undersökta substantiven. Det sekundära syftet är att ta reda på vad materialet berättar om läsbarheten i översättningarna. I undersökningen används det både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kartläggandet av substantiven i översättningarna och jämförandet av deras antal utförs kvantitativt med hjälp av Svenska Akademiens ordlista (2015). Jämförandet av substantivens betydelser utförs kvalitativt med hjälp av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2015) (SOSA). Granskandet av läsbarheten i översättningarna utförs kvantitativt genom att använda en LIX-räknare som finns på nätet och som ger värden för fyra läsbarhetsmätare: läsbarhetsindex, type/token ratio, ordvariationsindex och ordvariationsratio. Undersökningen visar att de undersökta översättningarna inte avviker mycket från varandra med avseende på läsbarheten fastän läsbarhetsgraden varierar beroende på den använda mätaren eftersom de använda mätarna ger olika uppfattningar om hur svårlästa översättningarna är. Beroende på mätaren varierar läsbarhetsgraden från ganska lättläst till ganska svårläst. I antalen speciella och gemensamma substantiv i översättningarna finns det tydliga skillnader. SFB visar sig vara den minst egenartade översättningen med avseende på substantiven, för 91,5 % av dess substantiv är gemensamma med någondera översättningen eller båda översättningarna. De motsvarande procenttalen är 84,9 % i B2000 och 77,7 % i Ö1917. Angående de undersökta substantiven är betydelseskillnaderna subtila enligt definitionerna i SOSA. Även om betydelsernas omfattning visar sig variera hårfint visar sig de undersökta substantiven oftast ha samma grundbetydelse. Det finns två riktningar beträffande ersättandet av substantiven i B2000 och SFB. Den ena riktningen är att B2000 och SFB innehåller modernare, vanligare eller talspråkligare substantiv än Ö1917. Denna riktning är synlig särskilt i B2000. Den andra riktningen är att något substantiv är utelämnat i de nyare översättningarna på grund av en olik formulering än vad som har använts i Ö1917. Undersökningsresultaten kan generaliseras endast i begränsad omfattning eftersom den undersökta texthelheten, bergspredikan, är ett kort textavsnitt av Bibeln. Om man vill undvika kritik mot de matematiska läsbarhetsformlerna kan man genomföra ett slags läsförståelseprov där informanterna kan berätta om sina uppfattningar om texternas läsbarhet. Undersökningen av substantivens betydelser kan utvidgas att beröra hur konkreta eller abstrakta de undersökta substantiven upplevs vara av nativa svenskspråkiga informanter. Frågan om huruvida det finns skillnader i substantivens betydelser samt översättningarnas omfattning och nivåer mellan den originella grekiska texten och de svenska översättningarna är obeaktad i denna avhandling. / Tämä pro gradu -tutkielma on vertaileva käännösanalyysi, jossa tutkitaan vuorisaarnan substantiiveja ja luettavuutta (läsbarhet) kolmessa ruotsinkielisessä raamatunkäännöksessä: 1917 års kyrkobibel (Ö1917), Bibeln 2000 (B2000) och Svenska Folkbibeln (SFB). Tutkielman päätarkoitus on tutkia, millä tavoin ja kuinka laajasti käännösten substantiivit eroavat toisistaan sekä mitä yhtäläisyyksiä ja eroja substantiivien merkityksillä on. Tutkielman toissijainen tarkoitus on selvittää, mitä materiaali kertoo käännösten luettavuudesta. Tutkimuksessa käytetään sekä laadullisia että määrällisiä tutkimusmenetelmiä. Substantiivien kartoittaminen ja niiden määrien vertailu toteutetaan määrällisenä tutkimuksena Svenska Akademien julkaiseman ruotsin kielen sanalistan (Svenska Akademiens ordlista) (2015) avulla. Substantiivien merkitysten vertailu toteutetaan laadullisena tutkimuksena Svenska Akademien julkaiseman ruotsi–ruotsi-sanakirjan (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, SOSA) (2015) avulla. Luettavuuden tutkiminen toteutetaan määrällisenä tutkimuksena, jossa käytetään internetistä löytyvää luettavuuslaskijaa (LIX-räknare) joka antaa tutkittavalle tekstille luettavuusarvon neljän luettavuusmittarin (läsbarhetsmätare) suhteen: läsbarhetsindex, type/token ratio, ordvariationsindex ja ordvariationsratio. Tutkielma osoittaa, että tutkitut käännökset eivät juuri eroa toisistaan luettavuudeltaan vaikka luettavuusaste (läsbarhetsgrad) vaihtelee käytetystä mittarista riippuen mittarien antaessa erilaiset näkemykset käännösten luettavuudesta. Käännösten luettavuusaste vaihtelee mittarista riippuen melko helppolukuisesta melko vaikealukuiseen. Käännösten erityisten ja yhteisten substantiivien määrissä on selviä eroja. SFB on vähiten omaperäinen käännös substantiivien suhteen, sillä 91,5 % sen substantiiveista on yhteisiä joko jommankumman käännöksen tai molempien käännösten kanssa. Vastaavat prosenttiluvut ovat 84,9 % B2000:ssa ja 77,7 % Ö1917:ssa. SOSA:n pohjalta toteutettu analyysi osoittaa, että tutkittujen substantiivien merkityserot ovat hienovaraisia. Vaikka merkitysten laajuus vaihtelee hienoisesti, on tutkituilla substantiiveilla useimmiten sama perusmerkitys. Substantiivien korvaamisessa B2000:ssa ja SFB:ssa vallitsee kaksi suuntausta. Toinen suuntaus on, että B2000 ja SFB sisältävät uudenaikaisempia, tavanomaisempia tai puhekielisempiä substantiiveja kuin Ö1917. Tämä suuntaus näkyy erityisesti B2000:ssa. Toinen suuntaus on, että substantiivi on jätetty kokonaan pois uudemmissa käännöksissä, koska niissä on käytetty sanamuotoa joka poikkeaa Ö1917:ssa käytetystä. Tutkimustulokset voi yleistää vain rajatuissa määrin, sillä tutkittu tekstikokonaisuus on vain lyhyt tekstikatkelma Raamatussa. Matemaattisten luettavuuslaskukaavojen saaman kritiikin välttämiseksi on mahdollista toteuttaa luetunymmärtämiskoe, jossa informantit voivat kertoa näkemyksensä käännösten luettavuudesta. Substantiivien merkitysten tutkimusta voi laajentaa koskemaan sitä, kuinka abstrakteina tai konkreettisina syntyperäiset ruotsinkieliset informantit kokevat ne. Tässä tutkimuksessa ei tarkastella mahdollisia eroja vuorisaarnan kreikankielisen alkuperäistekstin ja ruotsinkielisten käännösten välillä, mikä on myös yksi mahdollinen jatkotutkimusaihe.

Syftet med denna pro gradu-avhandling var att få veta hur H&M och Gina Tricot, som är stora företag inom klädindustrin, har skapat sina webbsidor för samhällsansvar. Forskningsproblemet lydde: Hur använder H&M och Gina Tricot texter och bilder på sina svenskspråkiga samhällsansvarswebbsidor? Avhandlingen tog reda på hur texter och bilder på sidorna samspelar: hurdant språk som används, hurdana bilder som visas, hurdana ord och uttryck som används för att påverka konsumenter och andra intressentgrupper. H&M och Gina Tricots samhällsansvarswebbsidor användes som material. Webbsidorna analyserades med hjälp av brukstextanalys, multimodal analys samt stilanalys. Denna pro gradu-avhandling fokuserade på texttypen bruksprosa. Även element från marknadsföring och företagskommunikation användes i denna avhandling. Textanalysen utfördes främst med hjälp av en modell för brukstextanalys. Intressanta och relevanta språkdrag gällande stil, kontext och struktur analyserades. Texter och bilder i materialet hade tydliga kommunikationsmål. De kommunikationsfunktioner som webbsidorna fyllde var att informera, att sälja kläder, att sträva efter målprofilen och att skapa dialog mellan intressentgrupperna och företaget. Båda företagens samhällsansvarsprogram hade en bred syn på vad företags samhällsansvar innebär. Organisationer var medvetna om olika aspekter gällande samhällsansvar. Samhällsansvarsprogram var byggda kring positiva värdeord för att betona det goda i företagens verksamhet. Båda företag hade tagit hänsyn till samhällsansvarets olika aspekter, vilket syntes i webbplatsernas layout och design. Även bilderna på webbsidorna var likadana. Horisontell intertextualitet var starkt närvarande genom materialet. Förhållandet mellan sändare och mottagare i materialet var asymmetriskt. Sändaren hade all makt över den information som finns att hitta på webbsidorna. Information på sidorna presenterades på ett simplistiskt sätt. Personliga pronomen du och vi användes för att skapa närhet mellan sändare och mottagare. Pronomenet vi skapade en bild av en mänsklig organisation i stället för ett stort företag utan personlighet. De dispositionstyper som förekom i materialet var orsaksdisposition, temadisposition, jämförelsedisposition och rumsdisposition. Texterna på båda företagens webbplatser var monotematiska. Texterna hade ett huvudämne, och temana var explicita. Temat framgick av rubriken och andra viktiga saker om temat framhävdes genom olika typsnitt och placering. Händelser beskrevs med hjälp av handlingar och mentala processer skapade närhet. Användning av rubriker som är mer känsloväckande kunde ses som ett försök att göra ämnet mer läsbart och lätt. Gina Tricot hade betydligt mera textbindning i sina rubriker än vad H&M hade. Perspektivet på båda företagens samhällsansvarswebbsidor var subjektsperspektiv. Perspektivet kom fram i personliga pronomen, direkta beteckningar för det subjekt som bär upp perspektivet och i fraser som innehåller språkhandlingar och mentala processer. Det fanns även jämförelseperspektiv, vilket kom fram i subjektiva ord såsom lång. Det personliga pronomenet vi användes som beteckning för alla inom organisationen. / Tämän pro gradu-tutkielman tarkoituksena oli tutkia kahden ruotsalaisen vaateyrityksen, H&M:n ja Gina Tricotin, www-sivujen yritysvastuuosiota. Tutkimusongelma oli seuraava: Miten H&M ja Gina Tricot käyttävät tekstiä ja kuvia ruotsinkielisillä internet-sivuillaan? Tutkielma käsitteli kuvien ja tekstien yhteisvaikutusta: millaista kieltä käytetään, millaisia kuvia näytetään, millaisia sanoja ja ilmaisuja käytetään. Materiaalina toimivat H&M:n ja Gina Tricotin ruotsinkieliset yritysvastuuseen keskittyvät www-sivut. Sivustoja analysoitiin tekstianalyysin, multimodaalisen analyysin ja tyylianalyysin avulla. Myös markkinointi ja yritysviestintä olivat osa analyysiä. Tekstianalyysi toteutettiin pääasiassa käyttötekstianalyysiin tarkoitetun mallin avulla. Tekstistä analysoitiin tyyliä, kontekstia ja rakennetta. Materiaalin teksteillä ja kuvilla oli selkeät viestintätavoitteet. Ne viestintätarkoitukset, jotka www-sivut täyttivät, olivat informointi, vaatteiden myynti, tavoiteprofiilin tavoittelu ja dialogin luominen sidosryhmien ja yrityksen välille. Molempien yritysten yritysvastuuohjelmilla oli laaja näkemys yritysvastuusta. Yritykset olivat tietoisia yritysvastuun eri osa-alueista. Yritysvastuuohjelmat oli rakennettu positiivisten ja arvolatautuneiden sanojen ympärille. Näin painotettiin yritystoiminnan hyviä puolia. Yritysvastuun eri osa-alueet näkyivät myös www-sivujen designissa ja layoutissa. Myös kuvat olivat molempien yritysten sivuilla samankaltaisia. Horisontaalinen intertekstuaalisuus näkyi materiaalissa. Lähettäjän ja vastaanottajan suhde oli epäsymmetrinen. Lähettäjällä oli kaikki valta päättää, mitä informaatiota vastaanottaja näkee. Www-sivuilla oleva tieto esitettiin yksinkertaistetussa muodossa. Persoonapronomineja sinä ja me käytettiin läheisyyden tunteen luomiseen. Pronomini me loi kuvan inhimillisestä organisaatiosta. Materiaalista oli löydettävissä aihedispositiota, teemadispositiota, vertailudispositiota ja tiladispositiota. Molempien yritysten tekstit olivat monotemaattisia. Teksteillä oli pääaihe ja teemat olivat selkeitä. Teema tuli esille jo otsikosta ja muita tärkeitä asioita korostettiin fontilla ja sijoittelulla. Tapahtumia kuvailtiin toimintaa kuvaavien sanojen avulla ja tekstien henkiset prosessit loivat läheisyyden tunteen. Tunteita herättävien otsikoiden käyttö auttoi tekemään tekstin aiheesta helppolukuisen ja kevyen. Gina Tricot:lla oli otsikoissaan huomattavasti enemmän tekstisidonnaisuutta kuin H&M:llä. Molempien yritysten www-sivujen perspektiivi oli subjektiperspektiivi. Perspektiivi kävi ilmi persoonapronomineista, perspektiivisubjektia kuvaavista sanoista ja virkkeistä, jotka sisälsivät toimintoja ja henkisiä prosesseja. Materiaalissa käytettiin myös vertailuperspektiiviä, joka kävi ilmi subjektiivisista sanoista kuten pitkä. Persoonapronomini me kuvasi kaikkia organisaation sisällä.

Stressen och utbrändheten har fått stor uppmärksamhet men det är inte tecken på en modefluga utan den återspeglar förändringar i både arbetslivet och samhället. Eftersom arbetstakten ökar hela tiden är brådska och stress företeelser som är bekanta för alla. Dagens arbetsmiljöer skapar utmärka möjligheter till utbrändheten att utvecklas. Utbrändheten är ändå ett allvarligare tillstånd än en vanlig trötthet eller en vardaglig missnöjdhet mot arbetet eller livet. Syftet med denna undersökning är att förstå bättre företeelserna stress och utbrändhet. Eftersom stressen och utbrändheten är aktuella frågor som påverkar många lärare idag koncentrerar denna undersökning på lärare och i synnerhet på svensklärare. I undersökningen studeras det hur svensklärare orkar på arbetet och vilka faktorer som påverkar deras ork. Därtill granskas det vilka strategier lärare har för att förebygga och behandla stress och utbrändhet. För att samla in material användes det en enkätundersökning för svensklärare i Finland. 84 lärare runtom i landet besvarade enkäten. Enkäten bestod av 23 frågor och den innehöll både öppna och slutna frågor. Metoder som användes i undersökningen var både kvantitativa och kvalitativa. Den kvantitativa metoden grundar sig på räknebara uppgifter medan den kvalitativa metoden undersöker informanternas svar på en djupare nivå. Undersökningen är således både beskrivande och förklarande. Den arbetsrelaterade utbrändheten är en mångskiftande sydrom som har flera aspekter. Bland annat kan symptom på och orsaker till utbrändhet variera betydligt mellan individer. På grund av detta är det inte möjligt att utkristallisera hela syndromet i en enda mening. För att förstå hela företeelsen bättre måste man granska den från flera olika synvinklar och beakta flera olika faktorer. På basis av teorin och informanternas svar kan det konstateras att temat verkligen berör många lärare. En klar majoritet av informanterna ansåg att det inte finns tillräckligt diskussion om lärarens ork på arbetet. De ansåg att man borde ha mer öppenhet beträffande undersökningens tema. Det verkar också att man kan hamna antingen i en ond eller i en god cirkel i livet. Detta betyder att sådana människor som vanligen är trötta är också vanligen stressade. Samtidigt har man dålig motivation och inte tillräckliga krafter att klara sig. På motsvarande sätt är sådana människor som sällan är trötta också sällan stressade. Parallellt har man bra motivation, tillräckliga krafter och man känner att man klarar sig. Ändå är det viktigt att komma ihåg att var och en upplever trötthet, stress och utbrändhet på ett individuellt sätt. Det är omöjligt att skilja någon viss människotyp som blir utbränd utan i princip kan hur som helst bli utbränd. I fråga om förebyggandet av stress och utbrändhet betonade informanterna att man borde lära sig känna sig själv och lyssna på den så kallade inre rösten. Det ansågs som viktigt att man känner sina egna krafter och gränser samt att man tar tid för sig själv och accepterar sin mänsklighet. Enligt informanterna var bland annat motion och kulturintressen goda metoder att slappna av. Även det sociala livet, det vill säga familj och vänner, nämndes som källa till tillfredställelse och välbefinnande. / Vaikka stressi ja uupumus ovat herättäneet paljon yleistä keskustelua, ei kyseessä ole mikään muoti-ilmiö. Yleinen keskustelu kertoo pikemminkin sekä työelämän että yhteiskunnan muutoksista. Koska työtahti kasvaa jatkuvasti, on kiire ja stressi tullut tutuksi kaikille. Tämän päivän työympäristöt luovat hyvät mahdollisuudet uupumiselle. Uupumus on kuitenkin vakavampi tila kuin tavallinen väsymys tai arkipäiväinen tyytymättömyys työhön tai elämään. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on ymmärtää paremmin ilmiöitä stressi ja uupumus. Koska stressi ja uupumus ovat ajankohtaisia kysymyksiä, jotka koskettavat monia tämän päivän opettajia, keskittyy tämä tutkimus opettajiin ja nimenomaan ruotsin kielen opettajiin. Tutkimuksessa tarkastellaan, miten ruotsinopettajat jaksavat työssään ja mitkä asiat vaikuttavat heidän jaksamiseen. Sen lisäksi tutkimuksessa tarkastellaan, mitä strategioita opettajilla on stressin ja uupumuksen ehkäisyyn sekä hoitamiseen. Tutkimuksen aineisto kerättiin kyselylomakkeella, joka lähetettiin Suomen ruotsinopettajille. 84 opettajaa ympäri Suomea vastasi kyselylomakkeeseen. Kyselylomake koostui 23 kysymyksestä ja se sisälsi niin avoimia kuin suljettuja kysymyksiä. Tutkimusmetodina käytettiin niin kvantitatiivista kuin kvalitatiivista metodia. Kvantitatiivinen eli määrällinen tutkimusmenetelmä kartoittaa laskennallisia kysymyksiä, kun taas kvalitatiivinen eli laadullinen tutkimusmenetelmä tutkii tiedonantajien vastauksia syvemmällä tasolla. Tutkimus on siis sekä kuvaileva että selittävä. Työuupumus on monitahoinen oireyhtymä, joka sisältää monia aspekteja. Niin uupumuksen oireet kuin syyt voivat vaihdella yksilöittäin. Tämän takia on mahdotonta kiteyttää koko oireyhtymä yhteen lauseeseen. Jotta ilmiötä voitaisiin ymmärtää paremmin, on uupumusta tarkasteltava monesta eri näkökulmasta ja huomioitava monia eri tekijöitä. Teorian ja tiedonantajien vastauksien pohjalta voidaan todeta, että aihe todella koskettaa monia opettajia. Selkeä enemmistö tiedonantajista oli sitä mieltä, että opettajan työssä jaksamiseen liittyvää keskustelua ei ole tarpeeksi. Heidän mielestään avoimuutta tulisi siis lisätä. Vaikuttaa myös siltä, että ihminen voi joutua joko huonoon tai hyvään kierteeseen elämässään. Tämä tarkoittaa, että sellaiset ihmiset, jotka ovat usein väsyneitä, ovat tavallisesti usein myös stressaantuneita. Samaan aikaan ihmisellä on huono motivaatio eikä ole tarpeeksi voimia selviytyä. Vastaavasti sellaiset ihmiset, jotka ovat harvoin väsyneitä, ovat myös harvoin stressaantuneita. Samanaikaisesti ihmisellä on hyvä motivaatio ja tarpeeksi voimia pärjätäkseen. On kuitenkin tärkeä muistaa, että jokainen kokee väsymyksen, stressin ja uupumuksen yksilöllisellä tavalla. On mahdotonta erottaa jotain tiettyä ihmistyyppiä, joka kärsii uupumuksesta, sillä periaatteessa kuka tahansa voi uupua. Stressin ja uupumuksen ehkäisyssä tiedonantajat painottivat, että ihmisen tulisi opetella tuntemaan itsensä ja kuunnella niin sanottua sisäistä ääntänsä. On tärkeää, että ihminen tuntee omat voimavaransa ja rajansa. Jokaisen tulisi ottaa aikaa itselleen ja hyväksyä oma inhimillisyytensä. Muun muassa liikunta ja kulttuuriharrastukset olivat tiedonantajien mukaan hyviä keinoja rentoutua. Myös sosiaalinen elämä ja sosiaalinen tukiverkosto eli perhe ja ystävät mainittiin mielihyvän ja hyvinvoinnin lähteiksi.

I denna pro gradu-avhandling undersökte jag vilka faktorer och i vilken mån svenskinlärningsmotivation påverkar hos andraårsstuderande i gymnasiet. Jag ville välja ett sådant forskningstema som ska vara till nytta i mitt blivande arbete som språklärare. Jag tror att som lärare har jag en viktig eller kanske till och med en avgörande roll som motivationskälla att studera språk. Som forskningsmetod använder jag två frågeformulär varav ett är riktat mot gymnasister och det andra mot deras lärare. Frågeformulären består av bakgrundsfrågor, påståendesatsfrågor samt öppna frågor. Undersökningen är således kvalitativ men även kvantitativ för vissa frågor förutsatte speciellt kvantitativ granskning. Materialet har samlat in på hösten 2015. Gymnasisternas svar analyseras som en enhet men om det fanns skillnader mellan gymnasier lyftes dem fram. Som informanter har jag 158 gymnasister och 5 kvinnliga lärare från fyra olika gymnasier. 98 av gymnasisterna är flickor och 60 är pojkar. Informanterna går de obligatoriska kurserna i svenska. Ett gymnasium ligger i Lappland och tre andra i Norra Österbotten. Resultat avslöjade att om informanterna hade inlett svenskstudier före sjunde klass upplevde nästan alla att det har påverkat positivt och underlättat senare studier. Vänner och kurskamrater verkade vara det största stödet i svenskstudier. Härutöver kom det fram att flickorna använder svenskspråkiga medier oftare och mångsidigare än pojkarna. Fastän de flesta informanterna inte använde aktivt svenskspråkiga medier har största delen behövt svenska utanför klassrummet. Kontakter med svenskspråkiga har varit endast positiva. En tredjedel berättade att de ska skriva svenska i studentskrivningar vilket hade en tydlig anknytning till antalet informanter som tror att svenska ska vara till nytta i deras framtida studier eller yrke. 90 % av informanterna tycker att arbetsron och atmosfären är bra. Läraren, ömsesidiga sociala förhållanden, attityder till samt motivation och intresse för svenska, svensklektioner eller enstaka lektionens tema är de faktorer som anses påverka atmosfären och arbetsron. Även lärarens personlighet, undervisningsmaterialet som läraren använder utanför läroböcker och lärarens personliga erfarenheter och berättelser gällande svenska och Sverige rapporterades påverka positivt inlärningsmotivation. Även lärarna hade märkt dessa sakers positiva inverkan på gymnasisterna. Som förminskande motivationsfaktor kom även fram att 80 % av gymnasisterna anser att de inte kan påverka lektioners eller kursers innehåll. Dessutom är hälften av gymnasisterna av den åsikten att det är nyttigast att studera svenska jämfört med andra grannspråk. Lika många tycker att svenska kunde ersättas med ryskstudier till exempel på grund av turism. Detta resultat korrelerade det att endast lite mer än en tredjedel tycker att de satsar tillräckligt mycket på svenskstudier. Lärarnas svar avslöjar att alla fem anser sitt arbete givande men skulle tillägga undervisningen autenticitet och information om arbetslivet för att förbättra gymnasisternas motivation. Lärarna följer läroplanen noggrant och förklarar att det finns alltid inte tid att utnyttja materialet utanför läroböcker eller använda andra undervisningslokaler än klassrummet fastän dessa ha konstaterats vara motiverande faktorer. Lärarna berättar att de motiverar gymnasister med humor, extra material, pauser och med uppmuntrande feedback direkt efter en lyckad uppgift. Lärarnas uppfattningar om gymnasisternas motivation för och attityder till svenska under deras karriär är varierande. Några tycker att gymnasisterna förhöll sig mer positiv i början av deras karriär medan andra säger att inställningen har varit samma hela tid. I framtiden kunde undersökningen utvidgas genom att intervjua informanterna och att granska läroböcker mer detaljerat. / Tässä pro gradu -tutkielmassa tutkin, niitä tekijöitä, jotka vaikuttavat lukion toisen vuoden opiskelijoiden ruotsin kielen opiskelumotivaatioon sekä sitä, missä määrin ne vaikuttavat suhteessa toisiinsa. Halusin valita sellaisen aiheen, josta on hyötyä tulevassa työssäni kieltenopettajana. Uskon, että opettajan minulla on tärkeä tai jopa ratkaiseva rooli motivaatiolähteenä opiskella kieliä. Tutkimusmetodina käytän kahta kyselylomaketta, joista yksi on suunnattu lukiolaisille ja toinen heidän opettajilleen. Kyselylomakkeet koostuvat tausta-, väitelause- sekä avoimista kysymyksistä. Tutkimus on siis kvalitatiivinen mutta myös kvantitatiivinen sillä tietyt kysymykset edellyttävät kvalitatiivista tarkastelua. Materiaali on kerätty syksyllä 2015. Lukiolaisten vastaukset analysoidaan yhtenä kokonaisuutena mutta lukioiden väliset mahdolliset erot nostetaan myös esiin. Tutkimuksessa on mukana 158 lukiolaista ja 5 naispuolista opettajaa neljästä eri lukiosta. Lukiolaisista 98 on tyttöjä ja 60 poikia. Kyselylomaketta toteutettaessa lukiolaiset kävivät lukion pakollisia ruotsin kursseja. Yksi lukioista sijaitsee Lapissa ja kolme Pohjois-Pohjanmaalla. Tulokset paljastivat, että jos lukiolaiset olivat aloittaneet ruotsin kielen opiskelun ennen seitsemättä luokkaa koettiin sen vaikuttaneen positiivisesti myöhempiin opintoihin. Ystävät ja luokkatoverit koetaan suurimmaksi tueksi ruotsin opiskelussa. Tämän lisäksi kävi ilmi, että tytöt käyttävät ruotsinkielisiä medioita useammin ja monipuolisemmin kuin pojat. Vaikka useimmat eivät käytä aktiivisesti ruotsinkielisiä medioita on suurin osa tarvinnut ruotsia luokkahuoneen ulkopuolellakin. Kontaktit ruotsinkielisten kanssa on koettu pelkästään positiivisiksi. Lukiolaisista kolmasosa aikoo kirjoittaa ruotsin ylioppilaskirjoituksissa, millä on selkeä yhteys niiden lukiolaisten määrään, jotka kokevat ruotsin hyödylliseksi jatko-opinnoissa ja työelämässä. 90 % lukiolaisista kokee, että luokkahuoneen ilmapiiri ja työrauha ovat hyviä. Opettaja, keskinäiset sosiaaliset suhteet sekä asenteet, kiinnostus ja motivaatio ruotsin kieltä, ruotsintunteja sekä yksittäistä oppitunnin aihetta kohtaan ovat tekijöitä, joiden koetaan vaikuttavat työrauhaan ja ilmapiiriin. Myös opettajan persoonallisuus, oppikirjan ulkopuolinen opetusmateriaali sekä opettajan persoonalliset kokemukset ja kertomukset liittyen ruotsin kieleen ja Ruotsiin kerrottiin vaikuttavat positiivisesti oppimismotivaatioon. Myös opettajat ovat huomanneet näiden asioiden positiivisen vaikutuksen opiskelijoihin. Laskevina motivaatiotekijöinä tuli esiin, että 80 % lukiolaisista ei koe voivansa vaikuttaa oppitunnin tai kurssin sisältöön. Lisäksi puolet lukiolaisista on sitä mieltä, että ruotsin opiskelu on hyödyllisintä verrattuna muiden naapurimaiden kielten opiskeluun. Yhtä moni on sitä mieltä, että ruotsin opinnot tulisi korvata venäjän opinnoilla esimerkiksi turismin takia. Tämä tulos korreloi sitä, että ainoastaan hieman yli kolmasosa sanoo panostavansa tarpeeksi ruotsin opintoihin. Opettajien vastaukset paljastavat, että kaikki kokevat työnsä antoisaksi mutta haluaisivat lisätä opiskeluun autenttisuutta ja tietoa työelämästä parantaakseen opiskelijoiden motivaatiota. Opettajat seuraavat opetussuunnitelmaa tarkasti ja selittävät, että aina ei ole aikaa hyödyntää kirjan ulkopuolista materiaalia tai käyttää luokkahuoneen lisäksi muita opetusympäristöjä vaikka näiden on todettu vaikuttavan motivaatiota nostavasti. Opettajat kertovat motivoivansa opiskelijoita huumorilla, lisämateriaalilla, tauoilla sekä kannustavalla palautteella heti onnistuneen tehtävän jälkeen. Opettajien käsitykset lukiolaisten asenteista ja motivaatiosta ruotsin kieltä kohtaan ovat vaihdelleet heidän uransa aikana. Osa opettajista kokee, että lukiolaiset suhtautuivat ruotsiin negatiivisemmin heidän uransa alussa kun taas osa toteaa suhtautumisen olleen samanlainen vuosikymmenin ajan. Tulevaisuudessa tutkimusta voitaisiin laajentaa haastattelemalla opiskelijoita ja opettajia sekä tarkastelemalla oppikirjoja yksityiskohtaisemmin.

No description available.

Denna pro gradu-avhandling handlar om indirekta talakter i Jan Guillous verk Ondskan (1981). Den teoretiska referensramen är talaktsteorin. I teoridelen redogör jag för talaktsteorins principer, hurdana talakter som finns, en talakts olika nivåer, hur talakter tolkas, samtalsmaxiner, indirekta talakter samt ironi och metaforer. Mitt forskningsobjekt är indirekta repliker i Ondskan. Syftet med forskningen är att ta reda på vilka olika sätt karaktärerna i boken använder för att indirekt meddela sitt budskap. Mina forskningsfrågor är följande: Vilka strategier använder karaktärerna för att indirekt meddela sitt budskap? I hurdana situationer används indirekta talakter och varför? Hurdant förhållande finns det mellan det indirekta uttryckets syfte och strategivalet? Materialet består av replikerna i Ondskan. Jag analyserar närmare alla indirekta repliker, det vill säga sådana repliker som jag anser bära en dubbelbetydelse eller vars betydelse skiljer sig från den bokstavliga formen. Min forskningsmetod är induktiv innehållsanalys. Jag analyserar replikerna genom att koncentrera mig på följande punkter: Vad är situationen? Vilka är inblandade i diskussionen? Vad säger karaktären bokstavligt? Vad menar hen med sin replik? Vilket slags gemensam bakgrundsinformation krävs för att tolka repliken? Vilka är replikens perlokutionära effekter? På basis av de betraktade replikerna forskar jag vilka slags strategier karaktärerna i boken använder för att indirekt meddela sitt budskap. Jag skapar en klassificering av indirekta strategier och delar alla indirekta replikerna i Ondskan in i dessa klasser. Jag forskar vilka olika syften dessa strategier har använts för, det vill säga vad talaren vill nå med den indirekta strategin. Jag skapar en klassificering av syften och forskar förhållandet mellan de indirekta strategierna och deras syften. Jag forskar vilka olika anledningar karaktärerna har haft att uttrycka sitt budskap indirekt. De tio indirekta strategier som karaktärerna i Ondskan använder för att meddela sitt budskap är följande: frågeformade budskap, benämningar, ironi, motstridiga gester och ord, att eljest hänvisa till obehagliga händelser, metaforer, illokution i dess svagare form, att ge för lite information, att svara på tyska och annars indirekta talakter. Dessa strategier användes för syften som jag delade in i sex klasser: att hota; att håna, irritera eller uttrycka avsky; att be eller befalla; att meddela information; att övertyga och att uttrycka vänskap. Förhållandena mellan de olika strategierna och deras syften varierade märkvärt. De flesta strategierna användes för flera syften men hade samtidigt ett eller två syften som var vanligare än de andra. Karaktärerna valde olika strategier för olika ändamål. Anledningar till att karaktärerna valde att uttrycka sig indirekt var att talaren ville slippa straff, påverka åhörarnas världsbild eller att hen använde indirekthet som stilmedel. Resultaten kan tillämpas inom retorikundervisning eller språkteknologi. Förståelse för logik bakom indirekta talakter kan förbättra kunskaper i kritisk läsning. Denna förståelse kan även utnyttjas i planering av datorprogram som analyserar mänskligt språk. / Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee epäsuoria puheakteja Jan Guilloun romaanissa Ondskan (1981). Teoreettinen viitekehys on puheaktiteoria. Teoriaosuudessa käsittelen puheaktiteorian perusteita, puheaktien luokittelua, rakennetta ja tulkintaa, keskustelun periaatteita, epäsuoria puheakteja sekä ironiaa ja metaforia. Tutkimuskohteena ovat Ondskanissa esiintyvät epäsuorat repliikit. Tutkimuskysymykseni ovat seuraavat: Millaisia strategioita kirjan hahmot käyttävät ilmaistakseen itseään epäsuorasti? Millaisissa tilanteissa epäsuoria ilmauksia käytetään ja miksi? Millainen on strategiavalinnan ja epäsuoran ilmauksen tavoitteen välinen suhde? Aineisto koostuu kaikista kirjassa esiintyvistä repliikeistä. Niistä olen valinnut lähemmän tarkastelun kohteeksi epäsuorat repliikit eli ne, joiden välittämä viesti eroaa huomattavasti repliikin kirjaimellisesta muodosta tai joilla on kaksoismerkitys. Tutkimusmetodini on induktiivinen sisällönanalyysi. Analysoin epäsuoria repliikkejä seuraavista näkökulmista: Millaisessa tilanteessa repliikki lausutaan? Ketkä ovat mukana keskustelussa? Mitä puhuja sanoo kirjaimellisesti? Mitä hän tarkoittaa repliikillään? Millaisia taustatietoja vaaditaan repliikin ymmärtämiseksi? Mitkä ovat repliikin perlokutiiviset vaikutukset? Tarkasteltujen repliikkien pohjalta tutkin, millaisia strategioita kirjan hahmot käyttävät puhuessaan epäsuorasti. Laadin luokittelun, jonka perusteella strategiat voidaan jakaa suurempiin ryhmiin. Tutkin, millaisia asioita puhujat ovat tavoitelleet näiden epäsuorien strategioiden avulla. Laadin luokittelun, jonka mukaan nämä tavoitteet voidaan jakaa suurempiin ryhmiin, ja tutkin, kuinka monta kertaa eri strategioita on käytetty eri tavoitteita varten. Tutkin, mistä syistä puhujat ovat käyttäneet epäsuoria ilmauksia suoran ilmauksen sijasta. Jaoin kirjassa esiintyvät epäsuorat strategiat kymmeneen eri ryhmään: kysymysmuotoiset ilmaukset, nimitykset, ironia, sanojen kanssa ristiriidassa oleva elekieli, epämiellyttäviin tapahtumiin viittaaminen, metaforat, illokuution heikompi muoto, puutteellinen määrä informaatiota, saksaksi vastaaminen sekä muutoin epäsuorat puheaktit. Näitä strategioita käytettiin tavoitteisiin, jotka jaoin seuraavasti kuuteen eri ryhmään: uhkaus; pilkka, ärsyttäminen tai halveksunnan osoittaminen; käskeminen tai pyytäminen; informaation välittäminen; vakuuttaminen sekä ystävyyden ilmaiseminen. Eri tavoitteita varten käytettiin erilaisia strategioita. Useimpia strategioita käytettiin monia eri tavoitteita varten, mutta samaan aikaan useimmilla strategioilla oli yksi tai kaksi tavoitetta, jotka olivat yleisempiä kuin muut tavoitteet. Puhujat käyttivät epäsuoria ilmauksia välttääkseen rangaistuksen, vaikuttaakseen kuulijoiden maailmankuvaan tai tyylikeinona. Tutkimuksen tuloksia voi soveltaa esimerkiksi retoriikan opetuksessa tai kieliteknologian alalla. Epäsuorien puheaktien toimintaperiaatteiden ymmärrys parantaa kriittistä lukutaitoa. Lisäksi sitä voidaan hyödyntää kieltä käsitteleviä tietokoneohjelmia suunniteltaessa.