Thesis (M. Ed.)--Kutztown State College. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 2747. Typescript (Xerox copy). Includes bibliographical references (leaves 148-151).

Thesis (M.A.)--University of Delaware, 2006. / Principal faculty advisor: R. Lance Holbert, Dept. of Communication. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 1981. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 355-363). Available online via OhioLINK's ETD Center.

This dissertation analyses social critique, communication critique and aestheticalcritique in television produced by artists. Theoretically it draws on researchon alternative media, TV studies, especially genre analysis and narratology,and media aesthetics. It conducts a text-production study of three examplesof alternative television from the period 2004-2008: ContemporaryArt Center TV (CAC TV): A show produced by the CAC in Vilnius, Lithuaniaand aired on a commercial TV-channel; Good TV who aired video art ona local public access channel in Stockholm, Sweden; and Candyland TV, apirate transmission from an art gallery in central Stockholm.Empirically it builds on TV-texts, web sites and documents, as well asinterviews with participants. Through a study of form and stylistics, relationto conventional genres and modes of narration, it engages in a discussionabout the features of a critical, alternative media text.The study shows how these televisions work in a tradition of alternativetelevision and connects them to tactics and aesthetical forms as found inhistorical examples, but also how this type of formalist media critiquemight inform an understanding of alternative media. From the analysis ofrelations between social and formalist aspects of alternative television, adistinction between alternative as ”alternative worldview” and as ”alternativeexpressions” is suggested, a distinction that contributes to the developmentof theory in the study of alternative media.

<p>The aim of this study was to explore representations of gender, race and sexuality in a select group of South African magazines - Men's Health, FHM, Blink, True Love, Femina and Fair Lady - between 2003 and 2005. From a feminist poststructuralist perspective, it was argued that these magazines presented particular subjectives as normative / privileging and centerig one pole within dichotomies of gender, race and sexuality.</p>

<p>&quot / This study investigates the ever-changing trends in visual texts and images used during HIV-prevention campaigns in South Africa. The aim is to evaluate and analyse the effect of multimodal texts used in HIV/AIDS campaigns on the understanding and interpretation by the target group, and thus gauge their effectiveness. Using a text-based multimodal approach (Kress and van Leeuwen, 1996/2006 / Martin and Rose, 2004), the study takes into account variables such as socio-economic status, literacy levels, language and cultural differences of readers to evaluate the efficacy of loveLife campaigns to disseminate the HIV/AIDS prevention message. This study focuses on the choice of images and words, and whether they cohere to make a meaningful message. The study analyses how the design features, including images, colour and words, impact on the interpretation of the message and also how the design acts as an aid or barrier to the process of decoding the message. The choice of a two-pronged approach combining multimodality and a text-based (discourse) analyses often favoured by those working in systemic functional linguistics is that it enables the researcher to account for social context, economic, linguistic, cultural and behavioural factors that play a role during the decoding phase...&quot / </p>

Purpose/Aim: The aim is to study the critics own views upon their profession and upon the development of criticism, and to thereafter set this in relation to contemporary theory and debates. Material/Method: A qualitative study pursued through personal interviews. The results are categorized and split into different themes. Main Results: Through media convergence and a changed media culture the conditions for criticism have also been altered. But in spite of various negative prophecies, these changes cause no serious threat to criticism. New forums and new forms of criticism actually increase the importance of the traditional ditto as the authoritative voice that holds the field together. Still, there are questions and fears about a future seemingly less and less predictable. The pace of these changes and the increased influence of the market can pose a threat unless the leadership doesn’t actively choose to uphold and protect traditional criticism.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar: o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende? o Vilka följder genererar medias bild? Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys

I denna uppsats undersöker vi islamundervisningen på tre kommunala gymnasieskolor i Halland med fokus ur ett lärarperspektiv. Fördomar om islam i samhället fick oss att reflektera kring om lärare väljer att prioritera eller undvika delar inom islamundervisningen, och i så fall vad. Syftet med vår C-uppsats är att undersöka, analysera samt reflektera över vilken syn lärare har på islamundervisningen i Religionskunskap 1, hur de arbetar med ämnet islam samt hur detta skiljer sig från arbetet med de övriga världsreligionerna. Metoden vi valt att använda oss av är intervjuer med fem gymnasielärare vilka är verksamma på de tre olika kommunala skolorna i Halland. I resultatet framkom det att fördomar genomsyrar islamundervisningen samt att media har en stor påverkan på undervisningen inom ämnet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö. Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen. Den viktigaste slutsatsen som dragits av detta är att verkligheten inte stämmer överens med den i vissa kretsar rådande uppfattningen om att unga inte läser tidningar.