Hard coatings are often used for protection of tool surfaces due to coating properties like low friction and high wear resistance. Even though many of the hard coatings have been tested for wear, it is important to try new wear test setups to fully understand tribological mechanisms and the potential of hard coatings. Few experiments have been performed with dual-coated systems where the sliding contact surfaces are coated with the same, or different, hard coating. The dual-coated system could be the solution to many new technical devices and perhaps a further improvement of conventional coated systems. In this thesis, the wear tests of dual-coated systems were performed in dry reciprocating sliding mode at room temperature. This, quite off the ordinary, wear test setup was performed to study selected hard coatings and set focus on wear mechanisms in forthcoming future surface coating application areas like MEMS and orthopedic implants. Wear tests of four different PVD hard coatings, CrN, TiAlN, WC/C and diamond-like coating (DLC) were performed in a slider-on-flat-surface (SOFS) tribo-tester with reciprocation sliding mode at room temperature and dry sliding with TiAlN coated counter body. Wear mechanisms and the amount of wear were estimated, by investigation of the wear scars produced in SOFS, by means of scanning electron microscopy (SEM), atomic force microscopy (AFM) and optical profilometer (OP). Typical wear mechanisms found for coated surfaces in reciprocation sliding contact were crack formation, surface flattening for shorter sliding distance, elongation of surface defects, debris and thin film formation. Two types of film formation were found: tribo-oxidation film and formation of a self-lubrication film. The tribo-oxidation was the most evident for CrN and the formation of a self-lubrication film was revealed for DLC, where smearing of asperities were the initiation of the process. The DLC coatings showed lowest friction coefficient and worn volume of all the selected hard coatings. Adhesion measurements were performed for all coatings by AFM. Both the unworn and worn surface of each coating were investigated and two coatings, DLC and TiAlN, showed low adhesion forces, which indicated promising properties for small scale devices like MEMS and NEMS with coated, non-sticking, surfaces. / <p>Grundutbildningsprogram: Civilingenjör Bred Ingång Inriktning: Civilingenjör Maskinteknik och Materialteknik</p>

No description available.

Arktis är ett känsligt område som påverkas kraftigt av de globala klimatförändringarna. Temperaturökningen leder bland annat till att permafrost tinar, isar smälter och nederbörden ökar. Klimatförändringar sker snabbt i Arktis och det finns en del forskning om varför dessa förändringar sker, men mer forskning behövs. Det finns även mycket direkt påverkan i Arktis orsakat av människan, till exempel dammbyggen, och hur dessa påverkar Arktis hydrologi är lite mer osäkert. Mätningar visar bland annat att vattenflöden i Arktis floder har ökat under de senaste decennierna. Målet med det här projektet var att undersöka hur dammar i Kanada påverkat vattenflödena i Arktis floder. Ett dammsystem bestående av två vattenkraftsdammar, W.A.C. Bennett och Peace Canyon, och en vattenförsörjningsdamm, Glenmore, valdes för studien. Frågeställningen var dels att se hur påverkan på vattenflödet skiljer sig mellan dammar med olika funktioner och dels att se hur dammarna respektive klimatet påverkat månadsoch årsmedelflödena över tid. De dammar som undersöktes valdes ut med hjälp av ArcGIS, ett geografiskt informationssystem. I urvalsprocessen togs det hänsyn till att dammarna skulle vara tillräckligt stora, ha mätstationer precis nedströms dammen samt mätstationer i närheten som var opåverkade av dammarna. De mätstationer som var opåverkade av dammarna räknades som klimatreferenser. Önskemålet var att erhålla tidsserier tillräckligt långa för att inkludera både tiden före, under och efter dammbyggnationen. För trendanalysen av datan användes Mann-Kendalls test. Analyserna visade att vattenflödet påverkas på olika sätt av en vattenkraftsdamm och en vattenförsörjningsdamm, vilket var förväntat. Det sågs inget entydigt stöd för att klimatförändringarna påverkat vattenflödet, då inte alla opåverkade mätstationer uppvisade signifikanta trender. Signifikanta trender sågs främst för perioden 1969 till nutid, framför allt i mätstationer påverkade av damm. Om det är dammarna eller klimatet som ligger bakom dessa trender är ännu oklart, fler framtida studier krävs.

<p>Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk. I de svenska rikkärren finns många rödlistade och utrotningshotade arter inom grupperna snäckor, kärlväxter och mossor. För att bevara den biologiska mångfalden behöver vi ha säkra metoder för att identifiera rikkärr och på så vis ha möjlighet att skydda dem. Naturtypen rikkärr har många fysionomier som gör den svår att urskilja vid flygbildstolkning. Syftet med examensarbetet är att undersöka om det med hjälp av geologiska data hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) är möjligt att finna kopplingar till rikkärren som kan användas för att på ett säkert sätt kunna identifiera potentiella rikkärrsområden snabbare i framtiden. Arbetet har genomförts genom att studera samband mellan utvalda element ur ett antal undersökningar utförda av SGU. Resultatet visar tydligt det starka samband rikkärren har till områden med kalkberggrund och på hur tydligt detta syns vid användandet av det geografiska informationsprogrammet ArcGIS. Resultaten i uppsatsen tydliggör även svårigheten med att använda befintliga data, ur SGU:s geodatabas, för att finna kompletterade komponenter med samband till biotopen rikkärr. Resultaten leder till rekommendationer om framtida undersökningar att utföra för att stärka vår kunskap om rikkärren.</p> / Kan SGUs data användas för att förutsäga vegetationens sammansättning?

<p>The purpose of this essay is to find an answer to whether the methodology used by the Naturskolan conduces to learning and also if the Naturskolan, as a method of its own, leads to an increased interest in natural science for the pupils participating in the classes at the Naturskolan.</p><p>The method which has been used to reach the results of the study is a quantitative opinion poll. The results reached through the study has been compared to previous research in the subject. Deeper studies were made to examine however the interest of the pupils was influenced by their visit at the Naturskolan.</p><p>The results of the study show an increase of interest in natural science after visiting the Naturskolan. It also shows that the teachers’ interest in natural science and outdoor pedagogy has increased by the visit at the Naturskolan.</p><p>Through this study we came to the conclusion that the Naturskolan is a good method to learning.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Kånneby är doktorand på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Han har skrivit en ny</strong></p><p><strong>publikation om bukhårsdjur (Gastrotricha). Målgruppen är forskare inom biologi, zoologi</strong></p><p><strong>och studenter. Publikationen innehåller bland annat beskrivning av en ny art och tre arter</strong></p><p><strong>som hittas för första gången i Sverige samt en identifieringsnyckel över släktet <em>Ihthydium</em>.</strong></p><p><strong>Syftet med arbetet har varit att underlätta det visuella tänkandet för målgruppen genom att</strong></p><p><strong>lyfta in illustrationer, som passar till publikationen. Det för att publikationen skulle fungera</strong></p><p><strong>optimalt.</strong></p><p><strong>De illustrationer som behövdes diskuterade jag och Kånneby tillsammans fram. Det</strong></p><p><strong>behövdes illustrationer till publikationens identifieringsnyckel och till den nya arten.</strong></p><p><strong>En uppgift tillkom mitt under arbetsgången som skulle stödja publikationen ytterligare,</strong></p><p><strong>en samlingsbild över bukhårsdjurets anatomi. Kånneby ville också ha en visuell målning</strong></p><p><strong>av bukhårsdjuret i dess naturliga miljö. Det blev en uppgift som gjordes fastän den inte var</strong></p><p><strong>nödvändig för publikationens användbarhet.</strong></p><p><strong>Illustrationerna har utförts med hjälp av mycket underlag och diskussioner. Fakta som</strong></p><p><strong>stödjer mina teorier är hämtade ur litteratur. Praktiskt arbete har genomförts för hand med</strong></p><p><strong>valda pennor, akvarell och med dator.</strong></p><p><strong>I rapporten redogörs de teorier och metoder som har varit lämpliga för att lösa uppgifterna</strong></p><p><strong>samt arbetsgången för varje uppgift. En utprovning har gjorts och resultat redogörs och</strong></p><p><strong>visas även i bilagor.</strong></p><p><strong>Arbetet har utförts på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm under perioden</strong></p><p><strong>2009-03-24 - 2009-05-21.</strong></p><p><strong>Publikation,</strong></p>

No description available.

<p>Jag fick i uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i Karlstad, att presentera data med hjälp av programmet ArcGIS. Data som skulle uppvisas var: trafikmängden, polisrapporterade olyckor, gång- och cykelvägar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad hastighet, skolor och fritidsaktiviteter längs E18 i Karlskoga. Vidare skulle föreslagna åtgärder i utredningen presenteras med GIS. Arbetet inkluderar fältstudier i Karlskoga för att ta foto och videoklipp på de berörda korsningarna, som sedan skulle länkas till kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en skärmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf.</p><p>Arbetet tar upp problem och möjligheter med användning av GIS i presentationsskedet.</p><p>Karlskoga kommun och Vägverket föreslår åtgärder i Karlskoga tätort, en ombyggnad av E18:s korsningar med Viaduktgatan, Boåsvägen och Hyttåsvägen. Kommunen kommer att investera i ett nytt campusområde söder om Hyttåsvägen vilket kommer att kräva en ombyggnad av Industrivägen och Hyttåsvägen. Från hösten 2003 har Örebro Universitet placerat en viss utbildning i Campus Karlskoga, som kommer att utökas successivt. I närheten av Bofors industriområde och sjön Möckeln kommer det nya campuset att byggas upp.</p> / <p>WSP´s department of physical planning, Karlstad, gave med the task to present data using ArcGIS. The data presented were: Traffic flow, accidents, noise, walk- and bikeways, schools and recreation areas alongsides E18 in Karlskoga. I was also supposed to present the proposed actions.</p><p>I also had to visit Karlskoga for some on-site investigations of my own, such as taking pictures and video-sequences of concerned traffic intersections. Those images I would intergrate in my maps. All this information is being presented for the head of department.</p><p>Karlskoga municipality and Vägverket suggest reconstruction of three major intersections on E18, Viaduktgatan, Boåsvägen and Hyttåsvägen. Reconstruction of Hyttåsvägen and Industrivägen is also needed, due to the new Campus built south of Hyttåsvägen.</p><p>From the fall of 2003, Örebro University has placed an education on Campus Karlskoga that expects to be expanded. This expansion will be between lake Möckeln and Bofors industries.</p>

<p>Hard coatings are often used for protection of tool surfaces due to coating properties like low friction and high wear resistance. Even though many of the hard coatings have been tested for wear, it is important to try new wear test setups to fully understand tribological mechanisms and the potential of hard coatings. Few experiments have been performed with dual-coated systems where the sliding contact surfaces are coated with the same, or different, hard coating. The dual-coated system could be the solution to many new technical devices and perhaps a further improvement of conventional coated systems.</p><p>In this thesis, the wear tests of dual-coated systems were performed in dry reciprocating sliding mode at room temperature. This, quite off the ordinary, wear test setup was performed to study selected hard coatings and set focus on wear mechanisms in forthcoming future surface coating application areas like MEMS and orthopedic implants.</p><p>Wear tests of four different PVD hard coatings, CrN, TiAlN, WC/C and diamond-like coating (DLC) were performed in a slider-on-flat-surface (SOFS) tribo-tester with reciprocation sliding mode at room temperature and dry sliding with TiAlN coated counter body. Wear mechanisms and the amount of wear were estimated, by investigation of the wear scars produced in SOFS, by means of scanning electron microscopy (SEM), atomic force microscopy (AFM) and optical profilometer (OP).</p><p>Typical wear mechanisms found for coated surfaces in reciprocation sliding contact were crack formation, surface flattening for shorter sliding distance, elongation of surface defects, debris and thin film formation. Two types of film formation were found: tribo-oxidation film and formation of a self-lubrication film. The tribo-oxidation was the most evident for CrN and the formation of a self-lubrication film was revealed for DLC, where smearing of asperities were the initiation of the process. The DLC coatings showed lowest friction coefficient and worn volume of all the selected hard coatings.</p><p>Adhesion measurements were performed for all coatings by AFM. Both the unworn and worn surface of each coating were investigated and two coatings, DLC and TiAlN, showed low adhesion forces, which indicated promising properties for small scale devices like MEMS and NEMS with coated, non-sticking, surfaces.</p> / Grundutbildningsprogram: Civilingenjör Bred IngångInriktning: Civilingenjör Maskinteknik och Materialteknik

Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs &amp; Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk. I de svenska rikkärren finns många rödlistade och utrotningshotade arter inom grupperna snäckor, kärlväxter och mossor. För att bevara den biologiska mångfalden behöver vi ha säkra metoder för att identifiera rikkärr och på så vis ha möjlighet att skydda dem. Naturtypen rikkärr har många fysionomier som gör den svår att urskilja vid flygbildstolkning. Syftet med examensarbetet är att undersöka om det med hjälp av geologiska data hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) är möjligt att finna kopplingar till rikkärren som kan användas för att på ett säkert sätt kunna identifiera potentiella rikkärrsområden snabbare i framtiden. Arbetet har genomförts genom att studera samband mellan utvalda element ur ett antal undersökningar utförda av SGU. Resultatet visar tydligt det starka samband rikkärren har till områden med kalkberggrund och på hur tydligt detta syns vid användandet av det geografiska informationsprogrammet ArcGIS. Resultaten i uppsatsen tydliggör även svårigheten med att använda befintliga data, ur SGU:s geodatabas, för att finna kompletterade komponenter med samband till biotopen rikkärr. Resultaten leder till rekommendationer om framtida undersökningar att utföra för att stärka vår kunskap om rikkärren. / Kan SGUs data användas för att förutsäga vegetationens sammansättning?