Author: Kadenic, Sanita. Stressed social secretaries in financial assistance. A qualitative study on how social secretaries experience their working situation linked to stress at a social office in Malmo. Degree project in social work, 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2022.   The purpose of this study is to investigate how social secretaries who work in financial assistance experience their work situation in relation to stress. The empirical data was collected through nine semi-structured interviews with social secretaries working in financial assistance. Furthermore, coping and Karasek and Theorell’s demand-control model have been used as theoretical starting points. The Collected empirical evidence has been analyzed based on the selected theories and the state of knowledge. One of the central points of departure in this study was that social secretaries explained which factors contributed to stress in the workplace and which measures exist in the workplace to prevent stress, among other things. / Författare: Kadenic, Sanita. Stressade socialsekreterare i ekonomiskt bistånd. En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation kopplad till stress på ett socialkontor i Malmö. Examensarbete i socialt arbete, 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2022.   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd upplever sin arbetssituation i relation till stress. Empirin samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd. Vidare har coping och Karasek och Theorells efterfrågestyrningsmodell använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de utvalda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att socialsekreterare förklarade vilka faktorer som bidrog till stress på arbetsplatsen och vilka åtgärder som finns på arbetsplatsen för att bland annat förebygga stress.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.