Bakgrund   Psykisk ohälsa kan drabba alla människor i alla åldrar, varaktigheten och svårighetsgraden är varierande för varje enskild individ. År 2020 uppgav 41 procent av befolkningen i Sverige att de någon gång upplevt känslan av oro, ångest eller ängslan. Ångest är ett av de vanligaste tillstånden inom psykisk ohälsa, behandling av ångest sker vanligtvis med hjälp av olika medicinska behandlingar alternativt med omvårdnadsåtgärder i form av samtalsterapi eller kognitiv beteendeterapi. Terapihunden är ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt är den valda metoden för denna litteraturöversikt, 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design inkluderades. Sökningen av de inkluderade artiklarna utfördes i databaserna PsycINFO samt CINAHL med relevanta sökord kopplade till studiens syfte. Resultat Litteraturöversiktens resultat lyfter fram personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Följande huvudkategorier framkom vid sammanställningen av resultatet: Upplevelsen av psykiskt mående efter mötet med terapihunden, Upplevelsen av fysiskt mående efter mötet med terapihunden och Upplevelsen av interventionen som helhet. Slutsats Terapihundar bidrar i stor utsträckning till en positiv erfarenhet bland personer som upplever ångest i olika kontexter. Att använda sig av terapihund som omvårdnadsåtgärd minskar bland annat känslor av ångest, depression och smärta. Terapihunden bidrar även till en minskad känsla av ensamhet och därmed en ökad känsla av sammanhang. En ökad användning av terapihunden som omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest kan bidra till en förbättrad samt mer personcentrerad vård. / Background Mental illness can affect all people of all ages, the duration and severity vary for each individual. In 2020, 41 percent of the population in Sweden stated that they at some point in life had experienced the feeling of worry, anxiety or unease. Anxiety is one of the most common conditions in mental illness, anxiety treatment is usually done with the help of various medical treatments or with nursing measures in the form of talk therapy or cognitive behavioral therapy. The therapy dog ​​is another nursing measure for people living with anxiety. Aim The purpose was to describe people's experiences of meeting a therapy dog ​​when experiencing feelings of anxiety. Method A non-systematic literature review is the chosen method for this study, 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design were included. The search for the included articles was performed in the databases PsycINFO and CINAHL with relevant keywords linked to the purpose of the study.  Results The results of the literature review highlight the experience of the therapy dog ​​as a nursing measure for people with anxiety. The following main categories emerged in compiling the results: The experience of mental state after the meeting with the therapy dog, The experience of physical state after the meeting with the therapy dog ​​and The experience of the intervention as a whole. Conclusions Therapy dogs contribute greatly to a positive experience among people who have emotions of anxiety in different contexts. Using a therapy dog ​​as a nursing measure reduces feelings of anxiety, depression and pain, among other things. The therapy dog ​​also contributes to a reduced feeling of loneliness and thus an increased sense of context. An increased use of the therapy dog ​​as a nursing measure for people living with anxiety can contribute to improved and more person-centered care.

Bakgrund Det är allt fler äldre personer som flyttar in till och bor på särskilt boende. Bland dessa äldre personer förekommer ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och kognitiva sjukdomar. Djurassisterad terapi är en målinriktad och strukturerad intervention där syftet är att personerna ska uppnå en terapeutisk effekt. Denna studie vill belysa betydelsen av terapidjur för äldre personer boendes på särskilt boende. Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse terapidjur har för äldre personer boendes på särskilt boende. Metod Metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 stycken vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL, detta med hjälp av relevanta sökord utformade efter syftet. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa att dessa var av hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet av dessa artiklar sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två stycken huvudkategorier; Terapidjur och äldre personers psykosociala hälsa och Terapidjur och äldre personers livskvalitet och fysiska hälsa. Utifrån dessa utformades även underkategorier som vidare förklarade resultatfynden. Resultatet visade att mötet med terapidjur för de äldre personerna på särskilt boende förbättrade deras psykiska och sociala hälsa, samt att det bidrog till en förbättrad livskvalitet och fysisk hälsa. Slutsats Denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att terapidjur har en stor betydelse för äldre personer på särskilt boende. Detta sågs genom ett flertal positiva effekter på de äldres psykosociala hälsa, fysiska hälsa, välbefinnande och upplevda livskvalitet. Resultatet visar att djurassisterad terapi är en relevant behandlingsmetod för äldre personer boendes på särskilt boende och är en betydande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskor. / Background There are more and more older people that are moving into and living in nursing homes. Occurring amongst these older people are involuntary loneliness, mental illnesses and cognitive disorders. Animal-assisted therapy is a targeted and structured intervention where the aim is for people to achieve a therapeutic effect. This study wants to highlight the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Aim The aim of this study was to describe the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Method The method for this work was a non-systematic literature review based on 16 original scientific articles with both qualitative and quantitative design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL, by using relevant keywords designed according to the purpose. All articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents to ensure that these were of high scientific quality. The results of these articles were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results When compiling the results, two main categories could be identified; Therapy animals and older people's psychosocial health and Therapy animals and older people's quality of life and physical health. Based on these, subcategories were also designed that further explained the findings. The results showed that the meeting with therapy animals for older people in nursing homes improved their mental and social health, and that they contributed to an improved quality of life and physical health. Conclusions This non-systematic literature review showed that therapy animals have a great importance for older people in nursing homes. This was seen through several positive effects on the older people’s psychosocial health, physical health, well-being and perceived quality of life. The result shows that animal-assisted therapy is a relevant treatment method for older people living in nursing homes and is a significant nursing measure for registered nurses.

No description available.

Animal-assisted therapy (AAT) and equine-assisted therapy/learning (EAT/L) are innovative techniques in counselling, psychotherapy, mental health, coaching, and other personal growth interventions. Although this field has experienced tremendous growth in the United States, very little is known about its Canadian equivalent. The purpose of this study was therefore to examine the current state of AAT and EAT/L in Canada, by conducting a national, bilingual (English and French) survey of helping professionals who involve animals in their practices. A total of 131 questionnaires were retained for analysis. The results of this study suggest that the field is very diverse, with a multitude of confusing terms and expressions, varying levels of education and training, and disagreement on how different practices are defined, resulting in a fragmented, confusing and inconsistent appearance. Recommendations for the evolution of the field and suggestions for future research are provided.