Bakgrund: I Sverige och globalt ses en ökning av patienter som önskar att vårdas och dö i hemmet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan saknar ordentligt stöd och förutsättningar för att tillhandahålla palliativ vård av hög kvalitet till patient och närstående i hemsjukvården. Närstående hade förväntningar på sig från hemsjukvården att ta en central roll av vården i hemmet. När den palliativa vården integrerades för sent i vårdförloppet ställdes det stora krav på närståendes delaktighet i hemsjukvården.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av tidig integrerad palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie inspirerad av en metasyntes. Resultatartiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo varav 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån en inspiration av en metaetnografi. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. I dataanalysen framkom sex teman till resultatet. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde behov av ett fungerande partnerskap, vårdteamets tillgänglighet och en tydlig kommunikation med vårdteamet. När detta fungerade väl upplevde närstående en trygg och säker palliativ vård i hemmet. Slutsats: En tidig integrerad palliativ vård framkom som en viktig del i att kunna utforma vården efter närståendes behov. Genom att vårdteamet och närstående lärde känna varandra kunde en djupare relation utvecklas över tid. En djupare relation visade sig vara en förutsättning för att närstående skulle uppleva att deras behov blev tillgodosedda. / Background: In Sweden and globally, there is an increase in patients who wish to be cared for and die at home. Relatives had expectations from home health care to take a central role in care at home. When palliative care was integrated too late in the care process, the great demand was placed on the participation of relatives in home health care. Aim: To describe family caregivers experiences of early integrated palliative care in home care. Method: A systematic literature review inspired by a metasynthesis. Result articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo, of which 14 qualitative articles were analyzed based on an inspiration from a metaethnography. Study quality apprasial was carried out based on Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. In the data analysis, six themes emerged from the result. Result: The results showed that family caregivers experienced the need for a functioning partnership, the accessibility of the care team and a clear communication with the care team. When this worked well, family caregivers experienced safe and secure palliative care at home. Conclusion: Early integrated palliative care emerged as an important part of being able to design care according to the needs of family caregivers. By getting to know each other by the care team and family caregivers, a deeper relationship could develop over time. A deeper relationship proved to be a prerequisite for family caregivers to feel that their needs were met.