Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av människor i vårt samhälle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att få en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anställning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemområdet har vi studerat tidigare forskning kring vårt ämnesområde som främst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svårigheter gällande etableringen på arbetsmarknaden. Vi har även använt oss utav tidigare forskning som påvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begränsningen till en eventuell anställning. Studien utgår utifrån en kvalitativ metodik där vi har intervjuat sex arbetsgivare. Det empiriska materialet från intervjuerna redogörs först i vårt resultat, för att senare kunna analysera det i vår diskussions del genom ett samspel mellan teori, empiri och tidigare forskning, men även genom en koppling till syfte och frågeställningar. Teorin vi valt att använda oss utav är Erving Goffmans stigma som förklarar hur vi människor stigmatiserar en person efter en oönskad egenskap som är olik en själv. Detta kopplas till stämplingsteorin av Howard Becker som behandlar huruvida vi sätter etiketter på specifika människor. Vidare har vi behandlat teorin social uteslutning och Michael Foucaults definition av makt och kontroll i relation till vår studie. Genom studien har det framkommit att arbetsgivare inte är emot att anställa en arbetssökande med ett brottsregister i så stor mån som vi tidigare trott. Det har även framkommit att allt ansvar för en anställning inte ligger hos arbetsgivaren utan att den tidigare dömda själv har en stor möjlighet att påverka beslutet. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>