Denna studie har undersökt tidigare gymnasieelevers upplevelser gällande deras relationer med sina lärare. Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse lärar-elevrelationen har haft för elevens skolgång utifrån den tidigare elevens upplevelser. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes både digitalt och fysiskt för att samla in data. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys för att uppmärksamma mönster och hitta gemensamma nämnare som bildade olika teman. Resultatet uppvisade att beroende på om relationen var bra eller dålig påverkade detta informanternas skolgång, som exempelvis minskad motivation på lektionerna. De tidigare gymnasieeleverna beskrev vad de värdesätter i en lärar-elevrelation men även vad som inte uppskattas. Tillit, engagemang, att bli sedd var nyckelord som sågs i flertal av intervjuerna med de tidigare gymnasieeleverna. De tidigare gymnasieelevernas upplevelser är av betydelse för att underlätta relationsskapandet mellan lärare och elever. Slutligen kopplades resultatet till det relationella perspektivet. Perspektivet ger riktlinjer gällande hur lärare kan förhålla sig till sina elever och hur de kan motivera samt bygga tillitsfulla relationer. Detta speglar sig i resultatet vilket visar det relationella perspektivets betydelse när det kommer till relationskapandet med de tidigare eleverna. Slutsatsen blir att de tidigare elevernas upplevelser tyder på att läraren måste engagera sig och ta reda på vad som är bra och dåligt i deras relation till sina elever genom att prata om det. För att en bra relation ska uppnås krävs det bland annat att eleverna har tillit för sina lärare och känner sig sedda. Om allt detta uppnås resulterar det till att eleven känner sig mer motiverad och vill göra bättre ifrån sig.