Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

Effective commuting is an important part of regional development and attractiveness, where railway traffic is a favourable mode of transportation owing to it being energy efficient and environmentally friendly. Attaining more people to choose the train to commute is therefore desirable. A concept aiming to increase the use of railway traffic is cyclic timetable. At present the concept is most frequently used on a national level but there are possibilities to implement the ideas on a more regional level. The purpose of this thesis is to study if and how a cyclic timetable for railway traffic can be constructed and optimised for a region, more specifically the region “Fyra Mälarstäder”. Challenges and opportunities to implement this type of timetable on a regional level are also discussed. In order to construct a timetable for railway traffic several infrastructural limitations must be taken into account. An example that extensively limits railway capacity is single tracks. Hence, to be able to construct and optimise the timetable these limitations were formulated, together with a number of other criteria, mathematically as constraints for an optimisation problem. For the optimisation setup the objective function consisted of a sum of weighted trip times within the system, which in turn was minimised. Results conclude that a cyclic timetable could successfully be used for “Fyra Mälarstäder”. However, some aspects remain to be investigated, including train line continuation beyond the system boundaries of the study. As for the optimisation, it appears that the weighting of the objective function plays a considerable role to obtain a satisfying timetable. Varying and adjusting certain parameters may also be favourable to achieve a timetable as beneficial as possible. / Allt fler arbetspendlar i Sverige och Trafikverkets prognoser visar att ökningen kommer att fortsätta. För att pendlingen ska vara hållbar behöver allt fler resor göras kollektivt, och tåget som transportmedel är på många sätt ett bra alternativ. Tåget är snabbt och effektivt, samtidigt som det är ett mer miljövänligt trafikslag. Att få ännu fler att välja tåget, framför exempelvis bil, är därför önskvärt. Pendling sker idag både över kommun- och länsgränser, vilket innebär att regionala samarbeten kan underlätta för att åstadkomma så goda pendlingsmöjligheter som möjligt. Ett exempel på en sådant samarbete är Fyra Mälarstäder i samverkan (Eskilstuna, Västerås, Enköping, Strängnäs), vars förhoppning är att kunna utveckla regionen bland annat genom att förbättra kollektivtrafiken mellan städerna. Ett sätt att förbättra pendlingsmöjligheterna är att försöka åstadkomma en så gynnsam tidtabell som möjligt. Takttidtabell är ett intressant koncept, utvecklat för tågtrafiken i Schweiz, vilket kortfattat innebär att tåg avgår samma minut varje timme, och med jämna intervall. Konceptet innebär ofta också att låta tåg mötas vid knutpunkter i järnvägsnätet för att underlätta för byten till andra tåglinjer för fortsatt resa, vilket därmed knyter ihop tågtrafiken i ett större system. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur en takttidtabell kan konstrueras och optimeras för en region som Fyra Mälarstäder. Optimeringen spelar en central roll för att få till en tidtabell som är så bra som möjligt. Därtill diskuteras även vilka utmaningar, men också vilka möjligheter det finns med att applicera takttidskonceptet på en regional nivå, eftersom det idag allt som oftast tillämpas nationellt. För att konstruera en tidtabell för järnvägstrafik måste flera begränsningar på järnvägen tas i hänsyn. Ett exempel som i hög grad begränsar kapaciteten är enkelspår, vilket följaktligen gör att tåg inte kan mötas på vissa sträckor. För att kunna konstruera takttidtabellen genom optimering formulerades dessa begränsningar, tillsammans med en rad andra kriterier, matematiskt som bivillkor till ett optimeringsproblem. För optimeringsuppställningen bestod målfunktionen av summan av viktade restider inom systemet, vilken i sin tur minimerades. Optimeringsproblemet implementerades i MATLAB som användes för att lösa problemet. Resultaten visar att takttidtabell med de kriterier som ställts upp i studien kan konstrueras, och möjligheter finns för att implementera denna för järnvägstrafiken mellan fyra Mälarstäder. Vissa aspekter återstår dock att utreda, däribland tåglinjers fortsatta sträckning utanför studiens systemgränser. Vad gäller optimeringsuppställningen framgår det att en viktning av målfunktionen spelar en ansenlig roll. Att variera och justera parametrar kan också vara en god idé för att få till en så tillfredsställande tidtabell som möjligt.