Studien syftar till att undersöka studenternas uppfattningar om social interaktion och dess betydelse i distansundervisning. För att undersöka fenomenet social interaktion har Illeris (2018) teori och den fenomenografiska ansatsen tillämpats. Tio studenter från tre olika lärosäten har intervjuats. Studenternas uttalanden har varit en grund till fem beskrivningskategorier och är utfallsrummet av social interaktion. Kategorierna skapades genom att uppmärksamma likheter och skillnader i deras uttalanden. Resultatet tolkades för en djupare analys med Illeris (2018) teori. I resultatet framgick att social interaktion i distansundervisning uppfattas som ensamt. De interaktioner som begränsas av distansundervisning är kroppsspråk och ögonkontakt samt att befinna sig i det fysiska rummet. De begränsade interaktionerna som uppfattas som främst saknade för att tillgodogöra sig undervisningen är direktkontakt med lärare och samtal med kurskamrater. Studiens resultat visar ett behov av social interaktion för studenter som studerar på distans och har betydelse för att tillgodogöra sig undervisningen.