Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ”andra sidan”. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher. Syftet med studien är att undersöka kommunala förmedlares sociala nätverk och på vilket sätt de använder nätverket i sitt uppdrag att coacha personer till någon form av sysselsättning. För att undersöka nätverken har vi utgått från tre frågeställningar: 1. Hur ser förmedlares arbetsrelaterade nätverk ut? 2. Vilka typer av länkar i nätverket anser förmedlare vara mest användbara i arbetsrelaterade frågor? 3. Hur sker kommunikationen mellan förmedlare och deras nätverkskontakter? För att försöka få svar på dessa frågor genomförde vi fem semi-strukturerade intervjuer. Vårt tillvägagångssätt för att studera dessa nätverk har utgått från en mixad metod där kvalitativ ansats blandas med kvantitativ ansats. För att kunna analysera datamaterialet och kunna säga något om strukturen och innehållet i nätverken har vi använt oss av teoretiska mått som ofta används i nätverksstudier. Resultatet visar bland annat att nätverken bland dessa fem förmedlare skiljer sig både på vilka kontakter som ingår i nätverken och på vilken sorts av kontakter de anser vara mest värdefulla i sin yrkesutövning. Många av de kontakter som förmedlarna anser vara viktiga för att få vetskap om lediga sysselsättningar är arbetskollegor som de träffar ofta och diskuterar arbetsrelaterade frågor med. Gemensamt var att de alla anser att de får vetskap om lediga sysselsättningar genom sina nätverk, vilket tyder på att de har effektiva nätverk. Däremot anser samtliga att de troligen kan använda sina nätverk i större utsträckning än de gör nu.