<p>Bakgrund: Friskis&Svettis (F&S) förslog olika uppsatsämnen till studenter som läser ekonomprogrammet på Högskolan i Gävle. Eftersom att jag motionerar mycket och är intresserad av marknadsföring bestämde jag mig att skriva om barfotamarknadsföring på F&S i Gävle.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är identifiera medel som tjänsteorganisationer kan använda för att marknadsföra sig, trots att man har mycket begränsad ekonomi (barfotamarknadsföring).</p><p>Metod: För att skaffa information om barfotamarknadsföring och på vilka sätt detta kan ske, började jag med att göra en litteraturstudie. Jag läste böcker om marknadsföring och media. Informationen som finns under rubrikerna Friskis&Svettis, lokala tidningar och begreppsdefinitioner har jag hämtat från Internetkällor. Information om F&S i Gävle fick jag av min handledare. Jag har också prövat F&S-jympa och deltagit i ett seminarium på temat Konsten att synas i media.</p><p>Resultat & slutsats: För att synas i media måste tjänsteorganisationen skapa en nyhet och meddela den till redaktioner. Plats i tidningen eller tid på TV/radio påverkas av hur väl nyheten är utformad och hur stor konsekvenserna anses vara. Friskis&Svettis använder sig av PR, t ex mun-till-mun-metoden eller utbildning för förskollärare i det som kallas Röris. En marknadsplan med aktiviteter skulle förmodligen leda till mer publicitet. Dessutom kunde F&S marknadsföra sig mer aktivt på Internet (på hemsidan www.gavle.se, skapa bloggar, skicka nyhetsbrev) och använda utomhusreklam (en cykel med affischer på Drottninggatan eller TV i fönstret på torget).</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>- marknadsföring via mobiltelefoner,</p><p>- en undersökning om hur väl personalen på F&S bemöter sina medlemmar,</p><p>- barfotamarknadsföring på Friskis&Svettis föreningar utomlands,</p><p>- lobbyverksamhet.</p><p>Uppsatsens bidrag: Jag har skrivit om billiga marknadsaktiviteter för en tjänsteorganisation. Jag har bidragit med egna idéer på hur en förening kan marknadsföra sig med små resurser.</p> / <p>Background: Friskis&Svettis suggested the aim of the essay to students that study economy at the University of Gävle. I exercise and am interested in marketing and that’s why I decided to write about marketing with small resources for F&S in Gävle.</p><p>Aim: The aim of the essay is to identify means that a service organisation can use to promote itself in spite of limited resources.</p><p>Method: I studied literature to get information about “barefoot marketing” and I have read books about marketing and media. The information that can be found under the headlines: Friskis&Svettis, local newspapers and definitions is taken from the Internet. I met the author Ulf Ivar Nisson on March, 12th 2008, and took part in the seminary “The Art to be seen in media” that took place at Etablera in Gävle.</p><p>Result & Conclusions: A non-profit organisation must create news and inform the editorial staff. The place in newspapers and time on TV/radio depends on how well formulated the news is and what consequences it has. Friskis&Svettis uses Public Relations (f ex word-of-mouth or the education for preschool teacher in Röris), and they should make a marketing plan with activities that lead till publicity. In addition F&S could create blogs, appear on www.gavle.se or use outdoors advertisements (a bicycle with posters or a TV in the window).</p><p>Suggestions for future research: - marketing via mobile phones,</p><p>- a research about how the staff treat the members,</p><p>- marketing with small resources abroad,</p><p>- lobby activities.</p><p>Contribution of the thesis: I have written about marketing activities for a service organisation that are not too expensive. I have contributed with my own ideas about how a non-profit organization can promote itself with small resources.</p>

Bakgrund: Friskis&amp;Svettis (F&amp;S) förslog olika uppsatsämnen till studenter som läser ekonomprogrammet på Högskolan i Gävle. Eftersom att jag motionerar mycket och är intresserad av marknadsföring bestämde jag mig att skriva om barfotamarknadsföring på F&amp;S i Gävle. Syfte: Syftet med denna uppsats är identifiera medel som tjänsteorganisationer kan använda för att marknadsföra sig, trots att man har mycket begränsad ekonomi (barfotamarknadsföring). Metod: För att skaffa information om barfotamarknadsföring och på vilka sätt detta kan ske, började jag med att göra en litteraturstudie. Jag läste böcker om marknadsföring och media. Informationen som finns under rubrikerna Friskis&amp;Svettis, lokala tidningar och begreppsdefinitioner har jag hämtat från Internetkällor. Information om F&amp;S i Gävle fick jag av min handledare. Jag har också prövat F&amp;S-jympa och deltagit i ett seminarium på temat Konsten att synas i media. Resultat &amp; slutsats: För att synas i media måste tjänsteorganisationen skapa en nyhet och meddela den till redaktioner. Plats i tidningen eller tid på TV/radio påverkas av hur väl nyheten är utformad och hur stor konsekvenserna anses vara. Friskis&amp;Svettis använder sig av PR, t ex mun-till-mun-metoden eller utbildning för förskollärare i det som kallas Röris. En marknadsplan med aktiviteter skulle förmodligen leda till mer publicitet. Dessutom kunde F&amp;S marknadsföra sig mer aktivt på Internet (på hemsidan www.gavle.se, skapa bloggar, skicka nyhetsbrev) och använda utomhusreklam (en cykel med affischer på Drottninggatan eller TV i fönstret på torget). Förslag till fortsatt forskning: - marknadsföring via mobiltelefoner, - en undersökning om hur väl personalen på F&amp;S bemöter sina medlemmar, - barfotamarknadsföring på Friskis&amp;Svettis föreningar utomlands, - lobbyverksamhet. Uppsatsens bidrag: Jag har skrivit om billiga marknadsaktiviteter för en tjänsteorganisation. Jag har bidragit med egna idéer på hur en förening kan marknadsföra sig med små resurser. / Background: Friskis&amp;Svettis suggested the aim of the essay to students that study economy at the University of Gävle. I exercise and am interested in marketing and that’s why I decided to write about marketing with small resources for F&amp;S in Gävle. Aim: The aim of the essay is to identify means that a service organisation can use to promote itself in spite of limited resources. Method: I studied literature to get information about “barefoot marketing” and I have read books about marketing and media. The information that can be found under the headlines: Friskis&amp;Svettis, local newspapers and definitions is taken from the Internet. I met the author Ulf Ivar Nisson on March, 12th 2008, and took part in the seminary “The Art to be seen in media” that took place at Etablera in Gävle. Result &amp; Conclusions: A non-profit organisation must create news and inform the editorial staff. The place in newspapers and time on TV/radio depends on how well formulated the news is and what consequences it has. Friskis&amp;Svettis uses Public Relations (f ex word-of-mouth or the education for preschool teacher in Röris), and they should make a marketing plan with activities that lead till publicity. In addition F&amp;S could create blogs, appear on www.gavle.se or use outdoors advertisements (a bicycle with posters or a TV in the window). Suggestions for future research: - marketing via mobile phones, - a research about how the staff treat the members, - marketing with small resources abroad, - lobby activities. Contribution of the thesis: I have written about marketing activities for a service organisation that are not too expensive. I have contributed with my own ideas about how a non-profit organization can promote itself with small resources.

Bakgrund: Managementkoncept, som till exempel lean, behöver anpassas för att passa en viss organisations unika förutsättningar. Översättningsteori är ett medel för anpassning av managementkoncept mellan olika kontexter men i forskningen är det främst översättning till en kontext som har undersökts. Vad som händer om organisationen i fråga är diversifierad är i stort förbisett i forskningen. Det är därmed intressant att undersöka hur diversifiering påverkar översättningen och om det kan vara en anledning till att många implementationer, och översättningar, av managementkoncept misslyckas. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för översättning vid implementeringen av lean i en tjänsteorganisation med diversifierad verksamhet. För att uppnå studiens syfte har vi studerat vilken översättningskompetens som i organisationen upplevs vara av vikt vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur kompetensen anpassas till de olika enheternas kontexter. Vidare har vilka översättningtyper som används vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur de anpassas till enheternas olika kontexter studerats.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv med hermeneutisk tyngdpunkt. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka kompletterades med dokumentstudier. Materialet presenteras tematiskt och narrativt. Slutsats: Diversifiering behöver inte nödvändigtvis innebära problem för översättningen om översättningstyp och översättningskompetens är behovsstyrt. Däremot behöver hänsyn tas till tvärgående processer, vilka behöver ett helhetsfokus och en samstämmighet i hur lean används för att fungera kunddrivet och optimalt. / Background: Management concepts, such as lean, need adjustment to fit the unique circumstances of a certain organisation. Translation is a method of adapting management concepts between different contexts but research on the subject has mainly focused on the translation to a single context. The implications that diversification has for the translation to a certain organisation are largely overlooked. It is therefore relevant to study how diversification affects translation and if it can be a reason for the large number of failures in the implementation, and translation, of management concepts. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the translation that takes place when a diversified service organisation implements lean. To fulfill the purpose we have studied what translation competence that is experienced to be important in the organisation when lean is implemented in a diversified service organisation and how the competence is adapted to the different contexts within the organisation. Furthermore, we have studied which translation types that are used when lean is implemented and how they are adapted to the different contexts of a diversified service organisation. Method: This is a qualitative case study with phenomenological perspective that puts emphasis on hermeneutic context. Semi-structured interviews and document studies provided the empirical material for the study. The empirical material is presented in themes in a narrative way. Conclusion: Diversification per se does not have to imply any difficulties if the translation, in terms of translation type and -competence, is controlled by demand. Transverse processes on the other hand needs to be focused and a holistic approach and a consistency in how lean is used and applied is necessary to make them work in an optimal and customer driven way.

Problemformulering Det vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ”mäta” syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten.   Syfte Utöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten. Vi kommer genom ett illustrativt exempel att identifiera de faktorer som påverkar produktiviteten i den tjänsteorganisationen och hur de påverkar. Den organisation vi valt att applicera vår studie på är Folksam, avgränsat till deras bokföringsavdelning.   Metod Vår kunskapssyn är hermeneutisk, vilket går i linje med vårt syfte då vi vill identifiera och tolka de faktorer som är viktiga för tjänsteproduktiviteten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, då identifieringen av faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten är ett relativt oexploaterat område och därför behöver vi undersöka det empiriskt i en etablerad organisation. Den iterativa metoden eller den gyllene medelvägen är det angreppsätt som vi valt, eftersom vi anser att det passar vår studie bäst att utgå ifrån befintlig teori och sedan enbart influeras av den för att låta empirin vara det som styr vår teoriutveckling. För att erhålla våra data har vi genomfört både observationssamtal och semistrukturerade intervjuer.   Teori Vi har i huvudsak använt oss av två modeller som tillsammans ger en bild över produktiviteten i en tjänsteorganisation. Fokus ligger på Grönroos och Ojasalos (2004) tjänsteproduktivitetsmodell. Den beskriver de input och output av intern och extern effektivitet som har en påverkan på tjänsteproduktiviteten. Den säger dock lite om hur tjänsteproduktiviteten kan mätas. Vi har därför valt att komplettera denna modell med en modell gjord av Sahay (2005) som kallas Multi-factor Productivity Measurement Model. Den modellen tar upp hur tjänsteproduktvitet kan mätas genom att utveckla olika index som är anpassade till den aktuella organisationen. Utöver dessa två modeller har vi sökt och använt teorier kring de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten i vår organisation.   Slutsatser När produktiviteten ska mätas i en tjänsteorganisation är det viktigt att först kartlägga vilka faktorer som påverkar produktiviteten och att sedan anpassa dem efter den aktuella organisationen. Faktorer vi funnit i denna studie är bland annat ledarskap, grupper, kommunikation, IT-system och stress. Resultatet visar att de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten samverkar och tillsammans ger en bild över hur tjänsteproduktiviteten ser ut och kan mätas.