<p>Syfte - Denna uppsats syftar till att ta del av de tankar kring den personli-ga säkerheten personer som arbetar i utlandet å arbetsgivarens vägnar har. Detta för att dels redogöra för vad de anser att arbets-givare och anställda kan göra för att öka säkerheten vid utlandsvis-telse, dels för att presentera mina egna förslag på åtgärder som verkar för en ökad säkerhet.</p><p>Metod - Fem intervjuer med affärsresenärer har genomförts. Dessa ligger tillsammans med information från tidigare studier till grund för de förslag på säkerhetsrutiner som presenteras i texten.</p><p>Slutsats - takt med att människor följer med i samhällsutvecklingen och blir medvetna om sin egen sårbarhet och ser möjligheterna att öka sin egen säkerhet med hjälp av information via främst elektroniska media, kommer säkerhetsfrågor att bli ett naturligt inslag i vardagen. Kunskapsbasen ökar, vilket kan vara företagen till gagn, då viss säkerhetskompetens kommer att finnas inom företagen. Å andra sidan kommer de anställda att ha ökade förväntningar på att arbetsgivaren ska kunna erbjuda säkra arbetsförhållanden när de ombeds åka utomlands.</p>

Syfte - Denna uppsats syftar till att ta del av de tankar kring den personli-ga säkerheten personer som arbetar i utlandet å arbetsgivarens vägnar har. Detta för att dels redogöra för vad de anser att arbets-givare och anställda kan göra för att öka säkerheten vid utlandsvis-telse, dels för att presentera mina egna förslag på åtgärder som verkar för en ökad säkerhet. Metod - Fem intervjuer med affärsresenärer har genomförts. Dessa ligger tillsammans med information från tidigare studier till grund för de förslag på säkerhetsrutiner som presenteras i texten. Slutsats - takt med att människor följer med i samhällsutvecklingen och blir medvetna om sin egen sårbarhet och ser möjligheterna att öka sin egen säkerhet med hjälp av information via främst elektroniska media, kommer säkerhetsfrågor att bli ett naturligt inslag i vardagen. Kunskapsbasen ökar, vilket kan vara företagen till gagn, då viss säkerhetskompetens kommer att finnas inom företagen. Å andra sidan kommer de anställda att ha ökade förväntningar på att arbetsgivaren ska kunna erbjuda säkra arbetsförhållanden när de ombeds åka utomlands.

Arbetets mål var att jämföra tåg och flyg som färdsätt för tjänsteresor inom Europa.Detta genom att jämföra farkosternas restider, koldioxidutsläpp och biljettkostnader.Syftet var att presentera en metod för att jämföra resor som företag eller organisationerskulle kunna använda vid beslut av färdmedel. Arbetet innehåller först en litteraturstudieav tidigare forskning och sedan en analys av fem olika europeiska tjänsteresmål. Femresmål undersöktes: Oslo, Köpenhamn, Berlin, London och Bordeaux. För varje resmålundersöktes tågets respektive flygets koldioxidutsläpp, restidskostnad och biljettkostnad.Sedan infördes en optimeringsalgoritm för att väga samman dessa parametrar som enkostnad TI (Travel Impact Cost). Resultatet var att tåget hade lägst kostnad TI för fyra utav fem resor och därmed utifrånoptimeringsalgoritmen borde väljas. Endast till London hade flyget lägre kostnad TI.Flygets koldioxidutsläpp för resor utanför Skandinavien var mellan 5,3-10,3 gånger högrerespektive tågresa. Flygresor inom Skandinavien hade koldioxidutsläpp som var 71-140gånger högre än tåget. Restiden var längre för tåget för samtliga resor men skillnadenvar liten för resor inom Skandinavien. Slutsatsen var att det finns goda möjligheter för företag och organisationer att väljatåg för tjänsteresor inom Skandinavien. Detta då skillnaden i koldioxidutsläpp varbetydande medan skillnaden i restid var förhållandevis liten. För tjänsteresor utanförSkandinavien bör även faktorer som inte undersökts i denna rapport inkluderas vid beslutav färdmedel.