Syftet med denna uppsats är att studera Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv. Med inifrånperspektiv menas hur invånare i Torsby upplever kommunen medan utifrånperspektivet beskriver hur bilden av Torsby kommun speglas av media. Dessa två olika perspektiv jämförs för att identifiera eventuella likheter och skillnader för att se om dem representationella bilderna av en plats ”stämmer överrens” med den upplevda verkligheten det vill säga dem som lever på och brukar platsen. Utifrån studiens syfte utformades tre frågeställningar och dessa är följande:  Hur beskrivs landsbygden och Torsby kommun ur ett utifrånperspektiv (främst i media)?  Hur beskrivs Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv?  Vad förenar dessa perspektiv? För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkätintervju och en gruppintervju med 12 personer från Lekvattnet i Torsby kommun och sex politiker från kommunstyrelsen i Torsby kommun. Utifrånperspektivet försöker vi fånga genom att titta på tidningsartiklar i både Aftonbladet och Nya Wermlandstidningen. Vid studiens analys används olika kulturgeografiska teorier så som Lefebvres rumstrialektik och platsidentitet. Det som studiens analys påvisar är hur både in- och utifrånperspektivet är av vikt för att förstå helheten i en plats. Utifrån Lefebvres rumstrialektik går det utläsa hur dessa två perspektiv och även platsens fysiska gestaltning tillsammans utgör en mer nyanserad och verklig bild av Torsby kommun som inte kan manifesteras genom enbart ett perspektiv.

Dagens samhälle kräver att medborgarna kan hantera olika typer av ärenden digitalt. Därför måste alla människor ha rätt att inkluderas och utveckla sin kompetens gällande digitala verktyg. Tillgång till internet och service på glesbygden skulle kunna beskrivas som en demokratifråga då oavsett boende i glesbygd eller i stad finns behov av bland annat vård och livsmedel bland medborgarna. Äldre personer kan ha svårt att anamma digital teknik, samtidigt bor det fler äldre än yngre personer i glesbygd och därför måste glesbygdskommuner ständigt jobba med att erbjuda invånarna det bästa inom digitalisering. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva möjligheter och utmaningar med digitalisering i glesbygd ur Torsby kommuns perspektiv. Arbetet inleddes med ett sonderande samtal med Torsby kommuns digitaliseringsstrateg för att få en hållbar grund till litteraturstudien som i sin tur mynnade ut i en modell över digitalisering i glesbygd. Studien bygger på en kvalitativ metod för insamling och analys av data, och genomförandet av undersökningen har bestått av att sex respondenter från olika verksamhetsområden i Torsby kommun har besvarat frågor från en öppen intervju. Intervjufrågorna är strukturerade i kategorier med utgångspunkt i den modell som gjorts för att sammanfatta den litteratur som samlats in. Dessa kategorier ligger till grund för både resultatet och analysen. Studien visar att avstånd är en faktor i glesbygdskommuner som både kan innebära möjligheter och utmaningar. En slutsats som kan dras är att smarta byar är ett klokt tillvägagångssätt att arbeta vidare med eftersom det är det bästa sättet att arbeta med glesbygdens utveckling och kunna möta nutiden och framtidens miljö- och klimatutmaningar. En utmaning med digitalisering är rädsla över att bli hackad eller bestulen på pengar. Därför är det viktigt att jobba med olika säkerhetsaspekter. En ytterligare slutsats är att olika hjälpmedel är möjliga lösningar för äldre att inkluderas i digital delaktighet, kommunen måste arbeta med detta för att alla människor ska omfattas i samhället. Problem för äldre personer inom digital delaktighet handlar bland annat om avsaknaden av kunskap och erfarenhet.