Undersökningen studerar hur vd-totalersättning har utvecklats i jämförelse mot övriga befattningshavares totalersättning, samt företagets prestation under perioden 2018–2021 för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under denna period drabbades världen av en pandemi som fick stora konsekvenser på näringslivet och samhället i stort. Det är inte ännu klarlagt vilken effekt denna pandemi fick på totalersättningar för vd och övriga befattningshavare. Därav undersöks totalersättningen till dessa grupper i studien. Företagets prestation mäts i form av avkastning på eget kapital samt totalavkastning. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras en analysmodell som utgår från agentteorin samt två hypoteser om företagens prestation respektive covid-19:s påverkan på totalersättningar till vd och övriga befattningshavare. Hypoteserna testas med hjälp av OLS-regressioner. Resultatet visar ett negativt samband mellan totalersättning och avkastning på eget kapital för de första två åren som studien undersöker. Gällande de sista två åren ses inget statistiskt signifikant samband mellan totalersättning och avkastning på eget kapital respektive totalavkastning. Det negativa sambandet mellan totalersättningen till både vd och övriga befattningshavare samt avkastning på eget kapital är även statistiskt signifikant över en längre tidsperiod. Förhållandet mellan totalersättningen och totalavkastning är däremot svagt. Det konstateras att covid-19 inte hade någon negativ effekt på de två gruppernas totalersättningar och att pay-performance-känsligheten var låg under den undersökta perioden.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på. Å andra sidan försvarar företag sig med att dessa ersättningar ger motivation och ökad effektivitet hos de anställda som i sin tur presterar bättre, vilket utvecklar och driver företagen framåt.   Problemformulering: Väljer företagen att basera sina ersättningar på prestationsbaserade eller/och storleksbaserade variabler? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilken av de teoretiska traditionerna som bonussystem baseras på genom att undersöka hur sambandet ser ut mellan utvalda bonusmått och verkställande direktörers och ledande befattningshavarnas totala ersättning under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där datainsamlingen har skett genom sekundärdata i form av företagens årsredovisningar. Vi har även valt att anta den deduktiva ansatsen som innebär att våra valda teorier ska appliceras på det reslutat som undersökningen visar. Reslutat: Utifrån de tester som gjordes i SPSS programmet visade resultatet att det framgick ett signifikant samband mellan total ersättning och företagets prestation samt företagets storlek. Slutsats: Studien visar att både prestationsbaserade och storleksbaserade variabler visar samband med den totala ersättningen, en övergripande variabel som utformar bolagens ersättningssystem kunde inte konstateras i vår undersökning. Utformningen av ersättningssystem påverkas av inre och yttre faktorer, bl.a. som landets välfärdssystem, företagskultur, konjunkturförändringar.