<p>I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985‐2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster. Syftet med studien är attundersöka om majoritetsägarens incitament att undvika skatt påverkarutdelningsbeloppet.Tillvägagångssättet blir därför att undersöka problemet medpaneldataregressioner med företagsspecifika effekter.Resultatet som framkommer av denna studie visar att utdelningen inte ändrasmed majoritetsägarens identitet, det vill säga om investerare är privatpersonereller institutioner.</p>

I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985‐2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster. Syftet med studien är attundersöka om majoritetsägarens incitament att undvika skatt påverkarutdelningsbeloppet.Tillvägagångssättet blir därför att undersöka problemet medpaneldataregressioner med företagsspecifika effekter.Resultatet som framkommer av denna studie visar att utdelningen inte ändrasmed majoritetsägarens identitet, det vill säga om investerare är privatpersonereller institutioner.

Idag präglas den svenska bostadsmarknaden av en trögrörlighet som bland annat beror på höga flyttrelaterade skatter. Dessa flyttrelaterade skatter består av reavinstskatt, stämpelskatter, expeditionsavgifter och uppskovsränta. Många hushåll anser det idag vara för dyrt att flytta och avstår därför. Detta leder till att flyttkedjor stannar upp och arbetsmarknaden påverkas negativt eftersom många hushåll drar sig för att flytta och många tackar därför nej till arbeten som kräver en flytt. Detta beteende leder till att den individuella välfärden och hela Sveriges ekonomiska välfärd drabbas negativt. Detta är ett aktuellt och omtalat ämne och många rapporter har skrivits och det finns många förslag på förbättringar till dagens system. Många har som syfte att ge förslag på olika åtgärder som skulle leda till ett bättre system på bostadsmarknaden och många har gjort beräkningar på hur resultat av bland annat en minskning av reavinstskatten skulle se ut. Det är dock i detta examensarbete första gången som en siffra över hur hög en fastighetsskatt skulle behöva vara för att kunna ersätta dagens alla flyttrelaterade skatter redovisas. Detta arbete har som syfte att se över dagens flyttrelaterade skattesystem och uppmärksamma eventuella problem med dagens situation. En litteraturstudie redovisas för att en bredare inblick ska ges och utifrån litteraturstudien kommer sedan ett antal förslag till förbättringar av dagens flyttrelaterade skattesystem att sammanfattas. Sedan kommer en utredning av hur mycket dagens flyttrelaterade skatter faktiskt genererar i pengar till staten att redovisas och sist kommer beräkningen över hur hög en fastighetsskatt skulle behöva vara för att kunna ersätta dagens flyttrelaterade skatter. Slutsatserna visar på att en del av problemen med dagens flyttrelaterade skattesystem kan lösas med en rad olika åtgärder som flera författare har utrett. Beräkningarna över hur hög en fastighetsavgift skulle behövara vara för att kunna ersätta dagens flyttrelaterade skatter visar på att alla bostadsägare årligen ska betala 5900 kronor eller 0,47 % av sitt taxeringsvärde i skatt, oavsett om man äger ett småhus eller en bostadsrättslägenhet. / The Swedish housing market is presently characterized by low mobility. This could partly be a result of the high taxes on moving from one house to another. Not only is there a capital-gains tax on moving, but also a stamp duty, a service charge and an interest charge on postponed capital gains tax. Many households consider the price of moving too high, making them reluctant to move. This will have a negative effect on the labour market due to the fact that people will be less willing to move to places where labour is needed. This type of behaviour will ultimately affect both the wealth of the individual and Sweden’s economy in a negative way. The purpose of this thesis is to examine the current tax-system and emphasize the problems with it. Firstly, a literature study will be presented to give a wide perspective of the subject. This will be the basis for a number of suggestions that will resolve the problem with low mobility on the housing market. After this, an investigation of how much money the taxes on moving actually generate to the government. Lastly, a calculation of how high a real estate tax would have to be in order to replace the taxes on moving. The conclusions of this paper suggest that there are a number of actions that can be taken in order to resolve some of the problems with the tax system on the Swedish housing market. The calculations show that the taxes on moving could be replaced by a real estate tax where the homeowners would pay 5900 SEK or 0,47% of the assess value of the home yearly, instead of paying taxes only when moving.