Le financement à court terme est le parent pauvre de la théorie financière. Pourtant, les moyennes entreprises françaises utilisent fortement ce financement. Ce travail a pour objectif d’analyser les déterminants du financement à court terme pour ces entreprises. La première partie vise à établir une revue de littérature des théories permettant d’expliquer l’utilisation du financement à court terme. La deuxième partie vient tester empiriquement ces théories sur deux échantillons, à savoir 201 entreprises familiales et 1 453 entreprises managériales. Il s’agit, d’une part, de caractériser les moyennes entreprises non cotées et d’autres part, de mettre en évidence les déterminants à l’utilisation de financement à court terme. Les principaux résultats indiquent que le financement à court terme est un outil de gestion au service de la moyenne entreprise. Il peut aussi assumer deux rôles, un compensatoire et/ou un de trésorerie passive. Par ailleurs, on met en évidence que les entreprises managériales et familiales exploitent différemment le financement à court terme. / Short-term financing is forgotten by theory of corporate finance. However, French medium-sized firms use a lot this source of funding. The objective of this thesis is to analyze the determinants of short-term financing for these firms. The first part aims to establish a literature review of theories to explain the use of short-term financing. The second part empirically checks these theories on two samples, specifically 201 family businesses and 1,453 managerial firms. On the one hand, it is a question of characterizing the unlisted medium-sized enterprises and on the other hand, highlighting the determinants of the use of short-term financing. The primary results indicate that short-term financing is a management tool for the medium-sized enterprise. It can also have two functions, one compensatory and / or one passive cash. Furthermore, it brings out that managerial and family businesses exploit short-term financing differently.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.