Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

Uppsatsens syfte var att belysa eventuella skillnader och förändringar i två olika generationers användning och relationer till traditionell tv och play-tjänster. Forskningsfrågorna ville ha svar på detta samt motiveringen bakom och även om det fanns generationsrelaterade mönster när det kom till relationerna till tablå-tv och playtjänster. Syftet var likaså att ta reda på under vilka omständigheter konsumtionen av traditionell tv och play-tjänster ägde rum. De teorier uppsatsen hade som utgångspunkt för undersökningen var dels uses and gratifications research som innebär forskning utifrån användaren. Forskningsfrågorna blev även besvarade utifrån Mannheims generationsteori. Uppsatsens material innefattar empiri från åtta intervjuer samt tidigare forskning och litteratur som varit relevant till forskningen. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med personer från en äldre och en yngre åldersgrupp. Undersökningen fick resultatet att den äldre generationen fortfarande hade en hög konsumtion av traditionell tv medan den yngre generationen spenderade en stor del av sin fritid med att titta på play-tjänster. Samtliga intervjupersoner ägnade sig åt andra aktiviteter samtidigt som tv:n stod på. Resultaten visade även att konsumtionen av både tv och play-tjänster var högst individuell, likaså anledningarna bakom.