Syftet med studien är att undersöka förskollärarstudenters uppfattning om och tidigare erfarenheter av att arbeta med olika kulturella och religiösa traditioner i förskolan. Examensarbetet utgår från ett interkulturellt perspektiv och behandlar vilka traditioner som synliggörs i förskolan, hur firandet går till och informanternas uppfattning om tradition som fenomen och resurs för kulturellt lärande. I förhållande till den senast reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) åskådliggörs förskolans uppdrag angående kultur och mångfald. För att informanterna skulle ges möjlighet till ett fritt berättande användes (sju) semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Analysen av de nedtecknade intervjuerna utgick från syftet och de centrala begreppen interkulturell sensibilitet, kultur och mångfald. Resultatet visar att informanterna har erfarenheter av ett traditionsfirande som anpassas till de kulturer som finns representerade i den aktuella barngruppen. Traditionsfirandet kännetecknas av frivillighet, formbarhet och nytänkande. Vilka traditioner som firas och hur detta sker i praktiken varierar, och styrs av pedagogernas erfarenheter, intresse och kunskap. Det religiösa och icke-religiösa traditionsfirandet bidrar till interkulturella möten och firandet kan följaktligen ha en sammanlänkande funktion mellan barn med olika kulturer. Det framkommer även att okunskap kring ämnen som religion och historia är en orsak till att pedagogerna undviker att samtala om bakgrunden till de traditioner som firas. Informanternas uppfattning om genomförandet av religiösa traditioner överensstämmer med hur begreppet interkulturell sensibilitet definieras i tidigare forskning, som tolerans mot andras och insikt om den egna kulturens plats bland alla övriga i en kulturell mångfald.   Studiens slutsats är att det saknas kunskap inom områden som berör kultur, traditioner och religion. Okunskapen kan vara en anledning till att pedagoger undviker att samtala om dessa ämnen med barn och föräldrar, eftersom området berör högst personliga frågor, vilka kan uppfattas som integritetskränkande. Det visar sig att pedagogernas kontakt med föräldrarna är oumbärlig för hur de ska kunna förverkliga sitt uppdrag angående synliggörandet av och lärandet om olika kulturer och traditioner i förskolan.