<p>Kollektivtrafiken befinner sig just nu i en period där det händer mycket på många olika håll och konkurrensen från biltrafiken har blivit allt mer kännbar. För att nå de finansiella mål som finns uppsatta måste kollektivtrafiken bli mer konkurrenskraftig genom att erbjuda en produkt som tilltalar så stor del som möjligt av befolkningen. Vi har i föreliggande studie valt att undersöka vad som utvecklas, hur arbetet organiseras samt ur vilket eller vilka perspektiv kollektivtrafiken utvecklas.</p><p>Vår studie är en liten del av ett större forskningsprojekt om kollektivtrafik på Centrum för Tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads Universitet. Det finns en rad teorier på ämnet tjänsteutveckling men inga studier om vad trafikhuvud¬männen i Sverige utvecklar.</p><p>Teorikapitlet innehåller teorier om tjänsteutveckling med tyngdpunkten på tjänste¬utvecklings¬¬processen och klassificering av tjänster. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av intervjuer vid insamling av våra data. Vi har intervjuat fyra trafikhuvudmän som har fått berätta om deras arbete med att utveckla kollektivtrafiken i sina respektive län.</p><p>Svaren sammanställdes sedan och blev grunden till den empiriska analysen där de generella teorierna ställdes mot svaren från våra respondenter. Vi delade upp utvecklings¬områdena i stora och mer omfattande projekt som till exempel utveckling av biljett och informationssystem. Den andra delen innefattar mindre projekt som kräver mindre invest¬eringar såsom expresstrafik och uppfräschning av hållplatser.</p><p>I arbetet med att utveckla nya och befintliga tjänster tycks det inte finnas en formell och strukturerad tjänsteutvecklingsprocess. Däremot kan vi se vissa likheter med tjänste¬utvecklingsprocessen trots att den i de flesta fall inte är formell och strukturerad.</p><p>Kollektivtrafiken utvecklas ur två olika perspektiv. Den första typen är tjänster som utvecklas utifrån kundernas önskemål, det vill säga tjänster som syftar till att göra kollektiv¬¬¬¬trafiken mer attraktiv och mer konkurrenskraftig. Den andra typen innefattar utveckling som syftar till att tillgodose ägarnas krav och restriktioner. Dessa står i vissa fall i motsättning till varandra men vi anser ändå att de långsiktiga målen stämmer överens med varandra.</p>

Kollektivtrafiken befinner sig just nu i en period där det händer mycket på många olika håll och konkurrensen från biltrafiken har blivit allt mer kännbar. För att nå de finansiella mål som finns uppsatta måste kollektivtrafiken bli mer konkurrenskraftig genom att erbjuda en produkt som tilltalar så stor del som möjligt av befolkningen. Vi har i föreliggande studie valt att undersöka vad som utvecklas, hur arbetet organiseras samt ur vilket eller vilka perspektiv kollektivtrafiken utvecklas. Vår studie är en liten del av ett större forskningsprojekt om kollektivtrafik på Centrum för Tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads Universitet. Det finns en rad teorier på ämnet tjänsteutveckling men inga studier om vad trafikhuvud¬männen i Sverige utvecklar. Teorikapitlet innehåller teorier om tjänsteutveckling med tyngdpunkten på tjänste¬utvecklings¬¬processen och klassificering av tjänster. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av intervjuer vid insamling av våra data. Vi har intervjuat fyra trafikhuvudmän som har fått berätta om deras arbete med att utveckla kollektivtrafiken i sina respektive län. Svaren sammanställdes sedan och blev grunden till den empiriska analysen där de generella teorierna ställdes mot svaren från våra respondenter. Vi delade upp utvecklings¬områdena i stora och mer omfattande projekt som till exempel utveckling av biljett och informationssystem. Den andra delen innefattar mindre projekt som kräver mindre invest¬eringar såsom expresstrafik och uppfräschning av hållplatser. I arbetet med att utveckla nya och befintliga tjänster tycks det inte finnas en formell och strukturerad tjänsteutvecklingsprocess. Däremot kan vi se vissa likheter med tjänste¬utvecklingsprocessen trots att den i de flesta fall inte är formell och strukturerad. Kollektivtrafiken utvecklas ur två olika perspektiv. Den första typen är tjänster som utvecklas utifrån kundernas önskemål, det vill säga tjänster som syftar till att göra kollektiv¬¬¬¬trafiken mer attraktiv och mer konkurrenskraftig. Den andra typen innefattar utveckling som syftar till att tillgodose ägarnas krav och restriktioner. Dessa står i vissa fall i motsättning till varandra men vi anser ändå att de långsiktiga målen stämmer överens med varandra.