<p>Sportmotorcykeln är väldigt överrepresenterad i skade- och olycksstatistiken. Sportmotorcyklarna attraherar oftast högrisktagare med ett extremt körsätt. Denna minoritet provocerar ofta andra trafikanter och ger motorcykelkollektivet ett dåligt rykte. Syftet med det här fördjupningsarbetet är att redovisa hur de som jobbar med motorcykelfrågor tillsammans med försäkringsbolagen anser att man bäst kan komma till rätta med problematiken runt sportmotorcyklarna och förarnas risktagande attityd. För att få svar på våra frågor har vi vänt oss till ett antal personer som är väl insatta i frågan; trafikpoliser, försäkringstjänstemän, körskollärare, mc-journalister och en representant från regeringen. Trots att de personer vi intervjuat har olika utgångspunkter och synsätt på problematiken har de ändå liknande uppfattning i många sakfrågor. Alla är överens om att något måste göras för att få ner antalet olyckor. De unga risktagande förarna av sportmotorcyklarna är svåra att nå för att kunna påverkas. De dyker inte upp på vårens avrostningskurser, de är inte medlemmar i några mc-klubbar och de håller sig helst för sig själva. Vi har även insett att de ofta har fel förebilder; många försöker efterlikna den mystiske ”Ghostrider”, en person som gör filmer av vansinnesfärder på trafikerade vägar och sen säljer dem på postorder. Under tiden vi jobbat med fördjupningsarbetet har vi själva kommit fram till några förslag till åtgärder som vi tror skulle kunna fungera i praktiken.</p>

<p>Meningen med detta arbete är att belysa olyckor i samband med mc-körning. Statistik visar på en utveckling i döds- och skadeantal relaterat till mc-körning som är skrämmande. Antalet dödade på motorcykel har ökat med 60 % från 2002 till 2004 på svenska vägar. Vi har valt att belysa vilka det är som skador sig och varför eftersom var tionde som dör i trafiken dör i samband med mc-körning. Vi har försökt ta reda på varför utvecklingen är på väg åt så ett dystert håll. Vård och sjukhusvistelser har vi belyst då denna statistik talar för ökade samhällskostnader. Den sammanlagda vårdtiden uppgår årligen till uppemot 10000 dygn per år vilket motsvarar ca 14 % av den totala vårdtiden för alla till följd av vägtrafikolyckor skadade personer. Skydd och hur man förebygger olyckor är också omnämnt, berörda delar är främst hjälmanvändning och skyddskläder. Arbetet är grundat på fakta vi har inhämtat från i arbetet nämnda källor och resultatet har vi fått fram genom att jämföra fakta med intervjusvar från personer insatta i problematiken. Resultatet visar på att utbildning är ett sätt man ska komma till bukt med problematiken.</p>

<p>Sveriges polisfordon ska genomgå en yttre förändring. De färdiga fordonen ska utrustas med nya dekorer i högreflekterande och fluorecerande material och ljussättningen ska förbättras med hjälp av bland annat ljusdioder. Syftet med denna rapport var att undersöka vilka synpunkter och åsikter som finns bland poliser och allmänhet gällande säkerhet och synbarhet på polisfordonet. Därför utförde vi ett flertal intervjuer med poliser som testat de nya fordonen. Vi ville även ta reda på allmänhetens synpunkter på säkerheten runt de polisfordon som finns idag och om de anser att en förändring är viktig för att öka säkerheten. För att få svar på dessa frågeställningar genomförde vi en muntlig undersökning bland allmänheten. Utöver de ovannämnda undersökningarna har vi dessutom intervjuat de ansvariga fordonsteknikerna på Rikspolisstyrelsen.</p>

<p>Dagens automatiska trafikkontroll (ATK) med kamera har medfört hastigheten på våra vägar har sänkts och många liv har räddats. Med anledning av det lyckade resultatet har regeringen beslutat att utveckla den befintliga ATK tekniken för att öka säkerheten och sänka medelhastigheten ytterligare. Detta tycker man är helt avgörande för att nå etappmålet för år 2007; Högst 270 döda i trafiken. De stora förändringarna som denna nya generationens ATK innebär, är att varje skåp kommer innehålla en kamera, att fotohanteringen är helt automatiserad från dess att kameran tar kortet tills utredningen inleds, och att alla kameraskåp kommer styras från en styrcentral i Kiruna. På detta sätt hoppas man kunna effektivisera användningen av den automatiska trafikkontrollen, (ATK), och få en än större nytta av den. Om detta projekt blir lyckat kommer det vara till stor hjälp för den svenska trafikpolisen, öka säkerheten på våra vägar och rädda många liv. För att projektet med automatisk trafikövervakning till fullo ska bli lyckat, tror vi att det krävs att allmänheten får stor tilltro till detta nya system och förstår vikten av att det finns. För att skapa denna tilltro krävs det förstås att den yrkeskår som symboliserar upprätthållandet av säkerheten i trafiken redan har tilltro till den nya ATK tekniken. I detta arbete har vi undersökt vad dagens poliser har för tilltro till den nya ATK tekniken, vad de vet om den nya tekniken samt hur mycket de har fått vara med att påverka utvecklingen.</p>

<p>Som grund till denna rapport ligger de olyckor som varit i samband med illegal streetracing och det projekt som startat för att minska detta, samt att jag som motorintresserad blivande polis sannolikt kommer att träffa på streetracing ute i trafiken. Genom att fördjupa mig i Blackrace hoppas jag kunna bidra med mera kunskap om vad det är för någonting både för poliser och även andra myndigheter. Jag vill även visa om det har bidragit till att minska den illegala streetracing som förekommer på våra allmänna vägar. Mitt arbete bygger till största del av samtal med projektledare för Blackrace, polis och deltagare.</p>

<p>Syftet med arbetet är att belysa Polisens snöskoterövervakning i norrlandslänen. För att få en så klar bild som möjligt valde vi Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Västerbottens län. Vi valde detta område på grund av egna intressen samt att vi i fortsättningen har för avsikt att jobba med snöskoterövervakning då vi båda blivit placerad i norrland. Arbetet bygger på teori kring terrängkörning samt de viktigaste lagtexterna kring området. Detta har vi utgått ifrån i våran resultatdel. Intervjuerna har byggts med aktuell lagstiftning i syfte att få våra frågeställningar besvarade. Resultatet av intervjuerna visar på att i alla fyra myndigheterna arbetar närpolisen med snöskoterövervakningen. Endast i undantagsfall arbetar trafikavdelningarna med snöskoterövervakningen. Vi har kommit fram till att det behövs läggas mer resurser på snöskoterövervakningen och att det blir ett mer prioriterat område i Polisens verksamhet.</p>

<p>Det har uppmärksammats i media och bland flera yrkesgrupper i samhället samt självklart också inom polisen att det ske r många olyckor i samband med polisiär utryckningskörning. Polisväsendet är också ofta vållande till olyckorna som sker, vilket måste framkalla viss reaktion såväl hos den egna myndigheten som hos allmänheten. Vi kommer att visa i resultatet på flera tänkbara orsaker till olyckor kring just utryckningskörning. Genom att använda oss av statistik från stockholmsläns polismyndighet över olyckor i samband med polisiär utryckningskörning hoppas vi kunna komma fram till delar av resultatet. För att få ett bredare underlag att arbeta med genomförde vi ett tiotal intervjuer med poliser med olika ålder/kön och med varierande arbetslivserfarenhet inom polisen om eventuella orsaker till olyckorna. Några av dom viktigaste orsakerna till att olyckorna sker verkar vara avsaknaden av vidareutbildning och bristande erfarenhet. Ung ålder verkar också vara en del som påverkar. Flertalet intervjuer samt statistik tyder på detta men det finns självklart andra faktorer som är viktiga som t.ex. fordon och väglag.</p>

<p>Att trafiknykterhetsbrotten ökar är utan tvekan ett problem som det måste läggas mer resurser på. Vi har genom vårt arbete försökt påvisa hur trafiknykterhetsbrotten med hjälp av olika aktörer i samhället skall kunna minskas och vilka metoder som lämpar sig bäst för detta. Förutom en större samverkan mellan myndigheterna för att komma tillrätta med den ökande alkoholkonsumtionen spelar också människors attityder och moral en stor roll. Överlag ser samhället allvarligt på rattfylleribrott. Folk är upprörda över de milda straff som idag döms ut av domstolarna. Genom att se över dagens lagstiftning kommer förhoppningsvis rattfylleridomarna skärpas i framtiden. Det är någonting som många drabbade ser fram emot. Samtidigt är det ett komplext problem då det i de allra flesta fallen ligger missbruksproblem bakom. Därför ser vi det som viktigt att det läggs större resurser på att bekämpa den ökande alkoholkonsumtionen. Den helt klart bästa metoden verkar vara alkolås i kombination med vård och det är något som vi hoppas och tror kommer att användas allt mer. Vårt arbete belyser några tänkbara åtgärder för att minska trafiknykterhetsbrotten och vi har genom detta arbete fått insikt i hur viktigt det är att samhällets alla instanser samarbetar.</p>

<p>Denna studie riktar in sig på att finna vägar på hur samhället kan påverka bilister, vägar och viltstammar på ett sådant sätt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en älg minskar. Uppsatsens syfte är att undersöka utbredningen av viltolyckor i Örnsköldsviks kommun samt att finna vägar på hur det lokala samhället kan förebygga dessa olyckor. De källor jag framför allt använt mig av är händelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrån Örnsköldsviks kommun. Jag har dessutom använt mig utav statistik ifrån Naturvårdsverket samt vägverket. För att analysera källmaterialet har jag använt mig av en kvantitativ metod för att påvisa tendenser i polisrapporteringen. För att kunna beskriva det aktuella problemet har jag förklarat bakgrunden till viltolyckor och dess utbredning i Sverige, dessutom har jag gått in på tidigare forskning i ämnet. Vad tror jag då att jag kommer att få för resultat? Jag tror att det är möjligt att finna mönster i trafikolyckorna i tidpunkt, plats och tid på året. Denna information kommer tillsammans med tidigare forskning samt färska idéer ifrån mig leda till ett resultat.</p>

<p>Detta arbete handlar om rattfylleri med narkotikaklassat preparat i blodet. Polisen har den senaste femårsperioden fördubblat sina anmälningar med drograttfylleri. Vi har studerat polisen i Halland, Västerbotten och Örebro län och kan konstatera att de har varierad kunskap för att kunna arbeta effektivt mot drograttfylleri. I Örebro län har man en bättre utbildad personal vilket medför fler upptäckta drograttfyllerier. På de andra två myndigheterna utbildar man successivt fler poliser som ska förbättra deras arbete med att upptäcka drograttfylleri. Vissa avdelningar inom myndigheterna är mer effektiva än andra trots att det handlar om samma myndighet. Vi har kommit fram till att med tiden och den föryngringen som sker inom polisväsendet, kommer också statistiken för antalet anmälda drograttfylleribrott ytterligare öka. Myndigheterna säger att inga lagförändringar eller mätinstrument behövs, utan de lagarna som finns för att bekämpa drograttfylleri är tillräckliga. Däremot läggs framtoningen på en tuffare attityd när det gäller bekämpning av drograttfylleri. Vid en kort jämförelse mellan antalet missbrukare 2001-2005 så har vi kunnat konstatera att antalet missbrukare legat på en någorlunda konstant nivå. Då polisens anmälningar fördubblats under perioden, drar vi slutsatsen att polisen arbetar bättre och effektivare mot denna typ av brottslighet. Detta beror delvis på att utbildningen har förbättrats men också på att brottet blivit mer prioriterat hos polisen i Sverige.</p>