Posttraumatiskt stressyndrom kännetecknas av påträngande återupplevelser från en traumatisk händelse. Traumatiska händelser som inte behandlas i tid kan leda till psykisk ohälsa och sjukdom. Konsekvenser till följd av posttraumatiskt stressyndrom är utvecklande av självskadebeteende, suicidproblematik, social isolering och ensamhet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom utlöst av trauma i unga år. Tre självbiografiska verk analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Personerna upplevde att minnen från det förflutna aldrig släppte taget och hur starka känslor inombords kunde uttrycka sig fysiskt. Ingen såg hur de mådde bakom fasaden de byggt upp, och personerna bar på en känsla av skam, skuld och självhat. Personerna upplevde sig inte värda att älskas och utvecklade strategier i syfte att bedöva den psykiska smärtan, vilka i vissa fall resulterade i självdestruktivitet. Att kunna acceptera sitt förflutna blev möjligt men det var en komplicerad process som underlättades av professionellt stöd. Studien belyser vikten av sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa tillitsfulla relationer. Kunskap om upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom kan leda till en ökad förståelse, och behovet av hälsofrämjande åtgärder kan tidigare identifieras.