<p>I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig. Vi började med att läsa mycket litteratur om krigets påföljder och dess effekter för barnen. Sedan bestämde vi oss för att intervjua två pedagoger och en psykolog för att få en bild av verkligheten. Litteraturen stämde överens med praktiken men vi upptäckte en ny viktig aspekt som människor tidigare kan ha förbisett. Den nya viktiga aspekten visade sig vara pedagogers personliga behov i arbetet med traumatiserade barn. Pedagogerna går in i en nära personlig relation till barnen. Psykologen lägger tonvikt på det psykiska medan pedagogerna visar sina erfarenheter som bygger på ett pedagogiskt synsätt.</p>

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig. Vi började med att läsa mycket litteratur om krigets påföljder och dess effekter för barnen. Sedan bestämde vi oss för att intervjua två pedagoger och en psykolog för att få en bild av verkligheten. Litteraturen stämde överens med praktiken men vi upptäckte en ny viktig aspekt som människor tidigare kan ha förbisett. Den nya viktiga aspekten visade sig vara pedagogers personliga behov i arbetet med traumatiserade barn. Pedagogerna går in i en nära personlig relation till barnen. Psykologen lägger tonvikt på det psykiska medan pedagogerna visar sina erfarenheter som bygger på ett pedagogiskt synsätt.

Introduction: Pulp necrosis in immature permanent teeth stops root development and may lead to higher risk of cervical fractures and a challenging treatment. Regenerative endodontic treatment (RET) aims to continue tooth development and implies the use of calcium silicate-based cements, such as Mineral trioxide aggregate (MTA) and Biodentine to seal the root canal. However, its effect on stem cells has been poorly explored.  Aims: Examine the effect of two different calcium silicate-based cements on the viability and the odonto-/osteogenic potential of Stem Cells from Apical Papilla (SCAP). Material and method:  Isolated SCAPs from three healthy donors (donor I, II and III) were used and exposed for different concentration extracts of ProRoot® MTA and BiodentineTM for 21 days. Cell viability was studied using the neutral red cytotoxicity test. Osteogenic differentiation was analyzed by the alkaline phosphatase test (ALP). Results:  No difference in SCAPs viability was detected by the type of cements used, Biodentine or ProRoot MTA. However, material concentration could be associated with cells cytotoxicity.  Osteogenic differentiation was not based on the type of cement used but the environment conditions (aerobic/anaerobic) and the genetical background. Conclusions: The type of cement used in RET, Biodentine or MTA, showed similar effect on SCAPs viability and differentiation potential in vitro. Further studies should be performed to analyze their effect -in -vivo.