Problemformulering: Vi lever i ett samhälle som präglas av digitalisering och som i ochmed det är i ständig utveckling. Trender kommer och går påmarknaden vilket innebär många förändringar som företag måsteta i beaktning. Ett företag som stannar upp i sin utveckling ersättssnabbt av ett nytt företag och riskerar att försvinna frånmarknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra användandet avmarknadsstrategier för anpassning till olika trender inom modeochlivsstilsbranschen. Som grund för detta avser vi att analyserabetydelsen av olika trender och tredje vågen samt kopplingendäremellan. Metod: Uppsatsen bygger på en induktiv ansats där vi använt oss av enkvalitativmetod vilket innebär att vi använt oss av en ostruktureradintervjuguide när vi intervjuat sex utvalda respondenter. Referensram: Uppsatsen betonar den tredje vågen, trender samtmarknadsstrategier, detta är de områdena som vi finner intressantaoch relevanta att undersöka för att få ett så givande resultat sommöjligt i vår forskningsfråga. Slutsats: Vi tycker oss ha kunnat urskilja att svenska mode- ochlivsstilsföretag inte gör några större åtgärder för att förutspå nyamarknadstrender. Sverige är en homogen marknad vilket innebäratt det är svårt för företag att vara trendskapare eftersom enhomogen marknad oftast väntar med att ta efter en trend tills denär erkänd. Många företag jobbar därför med att fokusera på attefterlika de företag som sätter trenderna.

Studien har fokuserat på hur feministiska aktivister använder sig av det sociala mediet Instagram. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktivisterna har använt sig av text och bild samt samspelet mellan dessa och vad för typ av budskap som har kommunicerats. Materialet i studien baseras på sammanlagt tio inlägg från de feministiska aktivisterna Sarah Delshad (sarahdelshad), Anna (notondietanymore) och Natashja Blomberg (ladydahmers). De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit den tredje vågen inom feminismen och multimodal kritisk diskursanalys. Den tredje vågen anser att dagens aktivism är mer individbaserad än förut samtidigt som vågen fortsatt att fokusera på att sprida det feministiska budskapet, men nu till en större publik. Den andra teoretiska utgångspunkten, multimodal kritisk diskursanalys, har också har använts som metod i studien med hjälp av olika analysredskap. Analysen visade på att inlägg kunde innehålla flera olika typer av teman och det var inte alltid som text och bild samspelade. De teman som framkom i studien var: stereotypiskt, informativt, personligt, egofunktionellt och normbrytande. De feministiska aktivisterna använde sig av olika former av teman som olika typer av strategier för att nå ut med sina budskap. / This studie is about how feminist activists use the social media Instagram. The purpose of this studie is to investigate how the activists are using text and images and how they interplay with each other and what kind of message they communicate. The studie is based on ten posts from the feminist activists Sarah Delshad (sarahdelshad), Anna (notondietanymore) and Natashja Blomberg (ladydahmers). The theoretical approaches of this studie is the third wave feminism and multimodal critical discourse analysis. The third wave feminism is more individualized than the waves before while the focus still remains on spreading the word of feminism, but on a bigger scale. The second theoretical approach, multimodal critical discourse analysis, is used as a method as well through different analytical tools. The analyze showed that the posts could contain several different themes and there was not always an interplay between the text and the image. The following themes appeared: stereotypical, informative, personal, ego functional and norm-breaking. These themes were used by the feminist activists as different types of strategies in order to spread the word of feminism.