Interferenser i klinisk kemi uppstår när en substans stör mätningen av olika komponenter i urin, cerebrospinalvätska och blod, vilket påverkar mätresultatet. Exempel på interferenser inkluderar hemolys, lipemi och ikterus. Hemolys kan orsakas både in vivo och in vitro, men in vitro är betydligt vanligare. Faktorer som påverkar in vitro hemolys inkluderar rörpost, provtagningsteknik och olika sjukdomar. Rörposttransport används för att transportera olika material, inklusive prov, till olika avdelningar på sjukhuset. Hemolys kan påverka analysen av vissa analyter som normalt förekommer i hög koncentration intracellulärt, exempelvis aspartataminotransferas (ASAT), laktatdehydrogena (LD) och kalium.   Syftet med denna studie var att undersöka om rörtransportsystemet på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) påverkar analysresultatet av kaliumprover och om förekomsten av hemolys ökade i kaliumprover som transporterades med rörpost. Studien utfördes med hjälp av direkt och indirekt potentiometrisk jonselektiv elektrodmetod (ISE) för att analysera nivåerna av kalium i plasma, samt spektrofotometri för att kvantifiera graden av hemolys i 129 prover som insamlades på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Ingen kliniskt relevant skillnad i hemolys eller kaliumkoncentration kunde påvisas i prover som transporterats med rörpost i jämförelse med manuell transport till laboratoriet. Rörposttransport är en kostnadseffektiv och snabb transportmetod och för de skillnader som observerades mellan transportmetoderna i denna studie bör andra faktorer som högre gravitationskraft och olika sjukdomstillstånd också beaktas. / Interference in clinical chemistry refers to a substance that disrupts the measurement of various components in urine, cerebrospinal fluid, and blood, affecting the obtained results. Hemolysis, lipemia, and icterus are examples of interferences. Hemolysis is caused by both in vivo and in vitro factors, but in vitro hemolysis is more common. Hemolysis affects analytes such as potassium, aspartaminotransferas (ASAT) and lactate dehydrogenase (LD). This study aimed to investigate whether the tube transport system at USÖ affects the analysis results of potassium.   129 samples were collected and each sample was divided into two portions a and b, sample a was then transported by tube and b manually. Samples were analyzed for hemolysis, potassium, and sodium using ion-selective electrode (ISE) methods. No clinically relevant difference in hemolysis or potassium concentration could be demonstrated in samples transported by pneumatic tube compared to manual transport to the laboratory. The use of tube transport is cost-effective and rapid despite the small difference observed, it should still be used.   In conclusion, while hemolysis can affect analytes, the observed difference between tube and manual transport in this study had no clinical significance. Other factors such as different G- forces and disease states may have played a role in explaining divergent results.

Blodgassprutor beställs för att undersöka en patients syra-bas-status, laktatkoncentration och elektrolytkoncentration. Några orsaker till balansrubbningar kan vara trauma, syrebrist, infektion, intoxikation eller svält. År 2018 installerades ett nytt rörtransportsystem på Västerviks sjukhus och syftet med studien var att undersöka om det är möjligt att transportera blodgassprutor i det nya rörsystemet utan att provresultat påverkas. Analyser som studerades var pH (power of hydrogen), syretryck, koldioxidtryck, syrgasmättnad, natriumjoner, kaliumjoner, fria kalciumjoner, standardbikarbonat, basöverskott och laktat. Studien omfattade 27 arteriella dubbelprover där det ena provet transporterades i rörtransportsystemet och det andra transporterades manuellt till laboratoriet. Proverna analyserades på instrumentet ABL 800 Flex, inom 30 minuter efter provtagning, med analysmetoderna potentiometri, amperometri och spektrofotometri. Resultaten jämfördes i korrelationsdiagram med en regressionslinje för att påvisa samband mellan proverna. Korrelationsdiagrammen visade positiv linjär korrelation hos samtliga analyser och ett samband kunde påvisas (r = 0,930-0,998). Om resultatet från proverna som transporterats manuellt ökade, ökade även resultatet från proverna som transporterats i rörpost och tvärtom. Ett stapeldiagram skapades för att visualisera skillnader i medelvärde som visade en liten skillnad på basöverskott som ökade efter transport i rörpostsystemet. Ett tvåsidigt parat t-test utfördes för att påvisa om någon signifikant skillnad förelåg mellan analysresultaten. T-testet visade en statistisk signifikant skillnad på syretrycket (p = 0,04), syrgasmättnaden (p = 0,04), basöverskott (p = 0,001) och standardbikarbonat (p = 0,006), då medelvärdet ökade efter transport i rörpost. Medelvärdet för halten natriumjoner minskade efter transport i rörpostsystemet vilket innebar att hemolys inte förekom. Slutsatsen var att det finns en signifikant skillnad mellan blodgassprutor transporterade i rörpostsystem och blodgassprutor transporterade manuellt på vissa analyser, men skillnaden har ingen klinisk betydelse. / Blood gas syringe are ordered to examine the patient´s acid-base status, lactate concentration and electrolyte concentration. Some causes for imbalance could be trauma, lack of oxygen, infection, poisoning or starvation. In 2018, a new pneumatic tube transport system was installed at Västervik´s hostpital and the purpose of this study was to investigate if it is possible to transport samples for blood gas analyses with the new pneumatic tube transport system without affecting the test results. The analyses which were investigated were pH (power of hydrogen), oxygen tension, carbon dioxide tension, saturation, sodium ions, potassium ions, free calcium ions, standard bicarbonate, base excess and lactate. The study included 27 arterial double samples, one samples was transported in the pneumatic tube transport system and the other was manually transported to the laboratory. The samples were analysed within 30 minutes after the sampling, on the ABL 800 Flex instrument, using the methods potentiometry, amperometry and spectrophotometry. The results were compared using a correlation diagram with a regression line to study the relationship between the parameters. The correlation diagram shown a positive linear correlation and a relationship could be demonstrated for all the parameters (r = 0,929-0,998). If the results from the samples transported manually increased, the results also increased from the samples transported in the pneumatic tube transport system and vice versa. A bar chart was created to visualize differences in the mean values. A difference could be seen in base excess and the mean value increased after transport in the pneumatic tube transport. A two-sided paired t-test was performed to demonstrate any significant difference between the parameters. The t-test demonstrated a significant difference in the oxygen tension (p = 0,04), oxygen saturation (p = 0,04), base excess (p = 0,001) and the standard bicarbonate (p = 0,006) and statistically the values was higher after transport with the pneumatic tube transport system. The mean value for sodium ions decreased after transport in the pneumatic tube transport system and that indicate that hemolysis did not occur. The conclusion of the study was that there is a significant difference between blood gas syringes transported with pneumatic tube transport system and blood gas syringes transported manually, but the differences are not clinically relevant.