Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen. För att uppfylla syftet har dels en enkät publicerats på internet där berättelser som rörde renköttet i en måltidskontext samlats in. Dels har en intervjustudie genomförts där fyra personer berättat om måltidsupplevelser som innefattat renkött, två av dessa samer och två icke-samer. Slutligen har ett diskursivt nätverk gjorts av svensk press mellan åren 2000-2013. Det har visat sig att berättelserna skiljer sig åt mellan de olika befolkningsgrupperna och då främst i aspekterna, produkt, plats och atmosfär. De icke-samiska intervjupersonerna lämnat en mer traditionellt kopplad bild till renköttet än vad de samiska intervjupersonerna har gjort. Denna bild har förstärkts av innehållsanalysen av rapporteringen i svensk press.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet shoppingturism. Skribenterna valde att utifrån sex stycken kvalitativa intervjuer kartlägga de faktorer som bidrar till att resenärer åker på en shoppingresa. Därutöver undersökte skribenterna även om shoppingturism kan kopplas samman med upplevelseturism samt om respondenterna anser att shoppingresandet kan ha någon påverkan på en destination. Metoden som skribenterna har använt sig av är en kvalitativ intervjustudie där intervjumanualen var halvstrukturerad. För att tolka de resultat som framkommit under samtliga intervjuer har skribenterna använt sig av tidigare forskning samt diverse teoretiska analysverktyg. Under empiriavsnittet har skribenterna redovisat de resultat som framkom under samtliga intervjuer. Empiriavsnittet är uppdelat i fem rubriker. Under den första rubriken presenteras intervjudeltagarna. Under den andra rubriken presenteras de faktorer som intervjudeltagarna anser vara bidragande till att de åker på en shoppingresa. Under den tredje rubriken presenteras infrastrukturens samt resekostnaders betydelse för en destination. Under den fjärde rubriken presenteras huruvida shoppingturismen kan kopplas till upplevelseturismen och slutligen presenteras under den femte rubriken huruvida shoppingresandet kan påverka en destination enligt respondenterna. / The purpose of this paper is to investigate the phenomenon of shopping tourism. The writers chose to identify the factors that contribute to the travelers to go on a shopping trip from six qualitative interviews. In addition, the writers also investigated if shopping tourism can be connected with adventure tourism and if the respondents think that shopping travel can have an impact on a destination. The method which the writers have used is a qualitative interview study in which the interview guide was semi-structured. To interpret the results that emerged from all interviews, the writers made use of previous research and various theoretical analyses. In the empirical section which is divided into five headings, the authors reported the results that emerged from all interviews. The first section contains a presentation of the interview participants. The second section presents the factors that the interview participants feel contributes them to go on a shopping trip. The third section presents the importance of the infrastructure and travel expenses for a destination. The fourth section presents whether shopping tourism can be linked to experience tourism and in conclusion the fifth section presents whether shopping travel can affect a destination according to the respondents.

Given the impact that the COVID-19 pandemic has had on the world and researchers prospecting more events like this to happen in the future it is important to shed light on the impact which it have had on those especially vulnerable to these sorts of risks and disasters. Furthermore, the tourism industry is known for its vulnerability and volatility in the eye of global events. Thus, this paper aims to give a voice to those working on a grassroot level – with focus on Phuket, Thailand, also known as the Andaman pearl, in the tourism industry, and also look at how they have managed the effects of the pandemic. The study is qualitative and uses semi-structured interviews and thematic analysis. Relevant theoretical frameworks have been applied to understand the results of the interviews. It will also look at the prospects the respondents see for themselves and the tourism industry in Phuket in relation to the aftermath of the pandemic, and the war between Ukraine and Russia as a possible threat to the return of tourists to Phuket.