Ikea och Muji är två multinationella företag vars affärsidéer utgår från att sälja heminredning i en tillgänglig prisklass. Företagande över olika geografiska marknader ställer i sin tur särskilda krav på marknadsföringen, som kräver anpassning till den lokala kulturen i fråga. För snäv kulturell anpassning kan ändock ge upphov till att konsumenter på andra marknader reagerar negativt, graden av kulturell anpassning är därför en svår balansgång. Denna uppsats syftar till att undersöka kulturell anpassning i reklamfilm hos multinationella företag. Studien har genomförts genom en semiotisk innehållsanalys av Ikeas och Mujis reklamfilmer på den svenska och japanska marknaden. Studien visar i stora drag på att attribut kopplade till den japanska kulturen är mer framträdande i reklamfilmerna än den svenska kulturen. Det ses med avseende på både reklamfilm riktad till den japanska marknaden och reklamfilm producerad av Muji; som ett japanskt varumärke verksamt på andra marknader.